Större energiåtgång i sjöstaden än väntat
En genomgång av energideklarationer från 48 fastigheter i Hammarby Sjöstad visar att många av husen har för hög energianvändning. Ett nytt projekt kallat HS2020 ska hjälpa fastighetsägarna att minska energiåtgången.
När fastigheterna i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm började byggas under 1990-talet var målet för energianvändningen max 100 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Detta eftersom stadsdelen skulle vara ett föredöme inom resurshushållning. En genomgång av energideklarationer för 48 fastigheter, gjord av Stockholms stads Energicentrum, visar dock att energiåtgången är högre än så – i genomsnitt 115 kWh/kvm, år. De flesta husen använder mellan 100 och 140 kWh/kvm, år. Spridningen är från 75 kWh/kvm, år och upp till över 180 kWh/kvm, år i några hus.
Nytt projekt på gång
De undersökta fastigheterna motsvarar 218 000 kvm av totalt 900 000 kvm byggnad i sjöstaden. Ännu så länge går det därför inte att dra några generella slutsatser om var energitjuvarna finns. Men ett nytt projekt ska försöka gå till botten med detta och samtidigt hjälpa fastighetsägarna att minska sin energianvändning. Projektet HS2020, som drog igång i november, har bland annat som mål att engagera bostadsrättsföreningarnas styrelser så att de ser över sin energianvändning. Det finns mycket att göra, visar några första undersökningar som projektledaren Allan Larsson gjort tillsammans med en forskare från KTH och en energikonsult.
– Vi har hittills gjort en snabb inventering av två fastigheter och hittade massor av fel. Det var en besvikelse eftersom de här två husen bara är 10 år gamla och tidigare har lyfts fram som extra energieffektiva. De har solceller på taket och har setts som förebilder för hela Sveriges byggande, säger energikonsult Willy Ociansson.
Smuts i ventilationen
Det visade sig bland annat att det ena husets FTX-ventilation hade ett ytterväggsgaller som var helt igensatt av smuts. Det ger huset ”astma” och är förstås inte bra för ventilationen. Av Stockholms stads undersökning framgår dessutom att cirka hälften av de 48 fastigheterna inte hade en godkänd OVK vid genomförandet av energideklarationen. Den första inventeringen av energiläget i Hammarby Sjöstad ledde också till upptäckter av onödiga energitjuvar utomhus. Marken utanför de två fastigheterna var till exempel eluppvärmd med 75 kW.
– Ett förslag till åtgärd här är att använda GPRS eller liknande för att skicka ut en blockeringssignal när det inte är någon halkrisk, så att värmen är avstängd åtminstone under sommarmånaderna, säger Willy Ociansson.
Spillvärme bättre
Eluppvärmningen av marken är egentligen också onödig, eftersom bostadsområdet värms av fjärrvärme. Att värma marken med spillvärme från en returledning skulle vara mycket mer energieffektivt. Markvärmen är dessutom en dold energitjuv, eftersom den enligt BBR inte behöver tas med i energideklarationen. Så att uppmärksamma fastighetsägarna på den typen av problem är viktigt. I de 48 energideklarationerna fanns också förslag till åtgärder – som att arbeta mer med vattenbesparing, installationer av frånluftsvärmepumpar, installation av energieffektiv belysning i trapphus, driftoptimering av värmeanläggningar och införskaffande av centralstyrd innegivarteknik. Dessa förslag räcker dock bara till besparingar om cirka tre procent i genomsnitt på de aktuella byggnaderna.
Örjan Svane, professor i hållbar stadsutveckling vid KTH:s avdelning för miljöstrategisk analys (fms) i Stockholm, är en av de forskare som ska samla in och analysera nya data från Hammarby Sjöstad. För det har han fått 500 000 kronor från Delegationen för hållbara städer.
– Problemet är inte att hitta potentialer till besparingar, utan att hitta vem som ser problemen och kan beställa förbättringar. Alltså behöver HS2020 både utveckla beställarorganisationer (kravformare) och utförarorganisationer (innovatörer), säger han.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 1/2013 sidan 6-7
- FAKTA: HS2020
Projektet ”HS2020 – att förnya en ny stad” drivs sedan 2012 av Sjöstadsföreningen, som är en samorganisation för bostadsrättsföreningarna i Hammarby Sjöstad. Utöver energieffektivisering av fastigheterna arbetar projektet med satsningar på elbilar och -bussar, förbättringar av sopåtervinning och vattenrening, införande av smarta elnät, utveckling av interaktiva kommunikationssystem (IKT), ett nytt innovationscenter, en satsning på året-runt-skidåkning i Hammarbybacken med mera. I styrelsen sitter Bertil Stockhaus, ordförande, Helene Wintzell, vice ordförande, och Allan Larsson som är sekreterare och projektledare.
