Störningar ger bättre klimatstyrning
Störningar ger bättre klimatstyrning Ventilation, uppvärmning och luftkonditionering som startar bara vid behov.
Så kallad behovsstyrd klimatstyrning av kontor är den nya trenden som många sneglar på. Jämfört med konventionell teknik kan metoden ge en total energibesparing på 26 procent, visar ny forskning. De simuleringar som forskaren Mattias Gruber på Chalmers tekniska högskola presenterar i sin licentiatavhandling visar att det kan löna sig att förbättra sin klimatstyrning. – Det handlar om att göra rätt från början och anpassa styrsignalerna efter vad som faktiskt händer i ett rum, säger Mattias Gruber. De flesta klimatsystem som används i dag ser till att ändra exempelvis lufttemperaturen först när den blivit för hög. Det gör att det hela tiden finns en fördröjning av temperaturregleringen, som i sin tur leder till onödig elanvändning, uppvärmning och kylning.
Bättre balans
Genom att i stället uppskatta behovet med hjälp av mätbara störningar i styrsystemet, som uppstår när något händer i rummet, går det att hålla igen på energianvändningen. Balansen mellan behovet och den energi som tillförs blir helt enkelt bättre. Metoden som kallas för FF, feed forward eller framkoppling, hjälper också till att hålla effektbehovet nere för uppvärmnings- och ventilationssystemets komponenter. – För luftkvalitet valde jag att styra mot ett börvärde på 1000 ppm koldioxid i inneluften. Om en vanlig återkopplad regulator ska hålla koldioxidhalten under detta värde måste den ställas in på 750 ppm, vilket leder till ett större friskluftsflöde än vad som egentligen behövs, säger Mattias Gruber. De störningar som kan användas för att styra systemet är närvaro i rummet, antal personer, om belysningen är på eller av, utetemperaturen och om solen lyser in. Främsta begränsningen för hur många olika faktorer som styr är kostnaden. Ju fler givare desto dyrare blir det. – Därför pekar jag också ut i min avhandling vilka givare som ger mest potential. Med min metod är det effektgivare och en koldioxidgivare, säger Mattias Gruber.
Det går att spara 26 procent
Simuleringarna som Mattias Gruber gjort visar att energibesparingen kan bli så stor som 26 procent i tyngre byggnadskonstruktioner under vintern. I lättare byggnadskonstruktioner blir motsvarande besparing 19 procent. Om man tar hänsyn till alla faktorer som utvärderats ligger energibesparingen mellan 13 och 24 procent jämfört med konventionell teknik. – Jag tror att det här är en viktig sak att ta tag i om vi ska klara de uppsatta energisparmålen till 2020 och 2050. Styrning kostar lite, men vi behöver den om vi ska uppnå målen, säger Mattias Gruber, som efter jul fortsätter sitt projekt genom att göra faktiska mätningar.
Text Marie Granmar, Energi & Miljö nr 12/12 sidan 20
