Stora kostnader om värme ska mätas
Boverket ska utreda i vilka fall IMD är kostnadseffektivt. I uppdraget föreslår regeringen en specifik teknisk lösning. Men Botkyrkabyggen, som testat tekniken, sågar den.
Individuell mätning och debitering (IMD) av värme ska utredas av Boverket. Systemet har kritiserats hårt av fastighetsägare som ineffektivt och kostsamt. I uppdraget föreslår regeringen tekniklösningen heating cost allocator (HCA) eller värmekostnadsfördelning, som sägs vara kostnadseffektiv och tekniskt genomförbar på lägenhetsnivå. Tekniken innebär att mätare svetsas på radiatorerna. Men på det kommunala bostadsföretaget Botkyrkabyggen söder om Stockholm är man inte imponerad.
Botkyrkabyggen har testat tekniken sedan 2012. Enligt Kasper Nilsson, projektledare och ansvarig för IMD hos Botkyrkabyggen, har dock kostnaderna vida överstigit eventuell besparing. Till det hör också ett antal tekniska problem man haft under tiden.
– För att klara av att montera 1 015 värmemätare á 340 kronor stycket i totalt 169 lägenheter tvingades vi köpa den typ av specialsvets som ska användas. Tanken var att vi skulle få låna sådana från leverantören, men det var bara under den tid som entreprenörerna som skulle utföra arbetet utbildades som vi fick låna en svets. När det var över fick vi köpa svetsar för att utföra arbetet, berättar Kasper Nilsson.
Förutom radiatorerna i lägenheterna monterades mätutrustning på radiatorer i övriga utrymmen i husen.
Enligt Kasper Nilsson måste monteringen utföras mycket noggrant på varje enskild radiator.
– Först ska en fästpunkt mätas ut, sedan måste man slipa bort en liten bit av färgen på radiatorn för att svetsen ska kunna fästa. Att slipa bort färgen innebär faktiskt att garantin för radiatorn försvinner. Efter det punktsvetsas skruvar fast, på vilka man fäster en montageplatta. På denna monterar man sedan mätutrustningen.
Innan man började skulle också effekten på respektive radiator och typ av radiator anges. Det var inte helt enkelt eftersom det aktuella området byggdes i början av 1960-talet.
– I programvaran finns ett förinställt värde på radiatoreffekten på 1 000 watt, men vi visste inte effekten på radiatorerna. Dessa uppgifter hittade vi i en gammal pärm hos den äldsta av våra drifttekniker.
Mätutrustningen på respektive radiator kommunicerar med en central enhet som i sin tur förser en databas med uppgifter. Signaler skickas var fjärde timme. I och med att vattenmätarna från lägenheterna och byggnadsautomationssystemet kommunicerar trådlöst på samma frekvens, finns risk för krockar enligt Kasper Nilsson. Krockar som gör att radiatorsignalen inte når den centrala enheten.
– Om en signal från en radiatorgivare inte når fram, dröjer det fyra timmar till nästa gång den sänder, vilket gör att det i det värsta fall kan dröja länge innan en signal från en radiator når fram. För lägenheter som ligger långt ifrån den centrala uppgiftshanteraren måste vi montera förstärkare.
Mätutrustningen monterades som del i EU-projektet Showe-It, och EU stod för 50 procent av kostnaderna. Den totala kostnaden per lägenhet beräknar Kasper Nilsson till 4 800 kronor för mätare, insamlingsutrustning samt installation. Utöver det kommer drift- och underhållskostnader.
Den föreslagna tekniken faller även på kriteriet att ”visa slutanvändarens faktiska energianvändning”. FTX-system med förvärmd tilluft, handdukstorkar och värmeöverföring mellan lägenheter gör det tekniskt svårt att mäta all faktisk energianvändning, påpekar Kasper Nilsson.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 4/2013 sidan 6-7.
FAKTA: EU-projektet
- Botkyrkas projekt ingår i ett större delvis EU-finansierat projekt kallat Showe-It, som syftar till att minska energi- och vattenanvändningen i flerbostadshus med hjälp av digitala informations- och kommunikationsteknologier. Det handlar både om tekniska installationer och brukarpåverkan. Utöver Botkyrka deltar allmännyttiga bostadsbolag i Frankrike och England.
FAKTA: Individuell mätning
- Regeringen har beslutat att föreslå IMD endast då det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt
- Tekniken med HCA föreslås ursprungligen i EU:s direktiv
- Boverket har fått i uppdrag att utreda vilka dessa fall är
- Kravet att mäta värme är den punkt som de svenska fastighetsägarna varit mest kritiska till
- En synpunkt är att individuell värmemätning minskar fastighetsägarnas incitament att energieffektivisera.
