Ställ krav på lysdioderna!
Med rätt sorts diodarmaturer går det att spara både tid och pengar. Ljusstyrkan ökar jämfört med många äldre armaturer och bortfallet av ljuskällor minskar. Det visar erfarenheter från Örebrobostäder. Men det gäller att ställa krav vid köpet.
Stadshuset, arkitekt Ragnar Östbergs välkända stockholmssymbol, är också Stockholms stads pilotbyggnad för att testa diodbelysning. Under 2011 kommer en halv miljon kronor att investeras i att byta gamla ljuskällor mot dioder i byggnaden. Foto: Ingar Lindholm
– Jag har varit intresserad av diodbelysning länge, men den har inte varit tillräckligt bra. Nu under det senaste året har det hänt något och det har blivit lättare att få tag på bra grejer. Fast det gäller att ställa krav, sålla och vara kritisk. Vi har en tagit fram en kravspec, säger Jonas Tannerstad, teknikansvarig el/tele, styr och regler, hos Örebrobostäder (Öbo).
Sensorer med dopplerteknik I en rapport sammanfattar Öbo sina erfarenheter från byte till lysdioder i hissar. Bland annat har företaget undersökt om lysdioder kan vara ett alternativ som tål behovsstyrning bättre än vad lågenergilampor och lysrör gör. I projektet ersattes också traditionell sensorteknik för behovsstyrning med en sensor som använder sig av dopplerteknik. Fördelen med det är att sensorn kan placeras dold och på så vis skyddas mot sabotage. Dessutom ser sensorn genom hissdörren och kan tända belysningen redan innan personen kommit in i hissen.
Utvärderingen visar att energianvändningen för hissbelysningen minskar med över 70 procent. Dessutom minskar antalet byten av lampor, vilket sänker livscykelkostnaderna ytterligare.
Nöjda hyresgäster En första enkät med de boende visar att de är positiva till att det lyser i hissen redan innan de öppnar dörren. Negativ respons handlar om att lysdiodljuset upplevs som stickigt om inte armaturen är rätt avbländad. – Eftersom ljuset har egenskapen att förstärka ytstrukturer på fasader, så har även kvinnor som använt hissarna upplevt att strukturer i ansiktet lyfts fram på gott och ont. Den sminkning som funkade hemma vid glödlampan upplevs annorlunda i den diodbelysta hissen, säger Jonas Tannerstad.
Öbo har också bytt till dioder i 118 parkarmaturer runt fastigheterna. Där sänktes effekten från 133 till 32 watt i varje armatur. Med en besparing på 608 kronor per armatur och år (beräknat på 4 300 timmars brinntid och ett totalt energipris på 1,40 kr/kWh) blev den totala besparingen 71 744 kronor per år.
Flera nya projekt Även Stockholms stad, som installerat diodbelysning på flera ställen i stadshuset, är nöjd med resultatet så här långt. Till exempel är möjligheten att placera dioderna dolt en stor fördel i utrymmen med kulturhistoriskt värde. Under 2011 fortsätter diodbelysningsprojekten i stadshuset med en budget på 500 000 kronor. Bland annat ska diodbelysning installeras på utvalda ställen i korridorer och kontorsrum vid finansroteln, i receptionen, buffetrummet och i ljuskronorna Tre kronor. Det finns även planer på att byta ut glödljus i Gyllene salen. Stockholms stad vill också byta gammal ineffektiv kontorsbelysning, men där är det fortfarande svårt för lysdioder att konkurrera med moderna T5-lysrör.
Akademiska Hus i Frescati har också påbörjat ett projekt med byten till diodbelysning. Det handlar hittills bara om cirka 20 armaturer för parkbelysning, 10 fasadarmaturer och 10 korridorarmaturer. Men planen är att det ska bli fler installationer så småningom. Driftingenjör Olle Finnman är entusiastisk och vill gärna ha mer diodbelysning i samhället. – Tänk om vi bytte ut all vägbelysning mot dioder. Då skulle vi kunna stänga ett kärnkraftverk! säger han. Marie Granmar, Energi & Miljö nr 3/2011 sid 16-18
