Stadens vindpotential granskas
Hur mycket el kan vindkraft på hustak ge? Den frågan vill IVL Svenska Miljöinstitutet kunna svara på med data från NCC:s vindkraftverk i Solna. På sikt ska energipotentialen beräknas för hela Stockholm.
– Vi ska använda en datormodell, så kallad CFD-modell, för att analysera vindfält i tre dimensioner mycket detaljerat. Målet är att studera hur många watt per kvadratmeter man kan få ut i urbana miljöer. Det beror exempelvis på hur landskapet och bebyggelsen ser ut, vilket påverkar hur vindarna rör sig, säger Marie Haeger-Eugensson, forskare hos IVL Svenska Miljöinstitutet.
Projektet, som nyss dragit igång, ska samla in data från det vertikala vindkraftverk som monterats på taket till NCCs huvudkontor i Solna norr om Stockholm. Vindkraftverket invigdes i slutet av november förra året. Data ska sedan jämföras med datormodellen.
Turbulens kan utnyttjas
När verket har varit i gång ett par månader blir det möjligt att utvärdera resultatet från datormodellen. Modellen ska bland annat visa vilka faktorer som påverkar energipotentialen. Det kan till exempel vara var på taket vindkraftverket placeras och hur strukturen på bebyggelsen ser ut.
– En ojämn stadsbild – med många olika höjder på husen – ger mycket turbulens och uppåtgående vindar som kan utnyttjas, säger Marie Haeger-Eugensson.
Andra mål för projektet är att undersöka skillnaden i potential mellan olika vindkraftverk, samt att ställa dessa i relation till andra alternativa energikällor som solkraft. De boendes tolerans för den här typen av installationer ska också undersökas.
Vertikala vindkraftverk lämpligast
Det är främst vertikalvindkraftverk som är lämpade att placera på hustak, eftersom de kan utnyttja vindar från alla riktningar.
– Vi tror att detta kan bli ett alternativt sätt att producera el i den lilla skalan, som ändå kan ge ett viktigt bidrag totalt sett. Många bäckar små…
– I takt med att verken blir billigare blir det här också allt mer intressant för enskilda fastighetsägare att satsa på.
När väl vindkraftverket i Solna fungerar som det är tänkt och tillräckligt med data samlats in kan IVL även göra en uppskattning av hela potentialen i Stockholm för den här typen av vindkraft. Uppskattningen kommer att göras utifrån den modell för energipotentialberäkning som tas fram för Solna och som sedan kan extrapoleras till andra stadsdelar.
Solna modelleras först
Det lär dock dröja något år innan den modellen finns klar. I första skedet av projektet ska modellen för Solna tas fram. Det arbetet har också försenats på grund av den extrema kylan i vinter. En period runt årsskiftet har vindkraftverket stått stilla, eftersom fettet i lagren inte var tillräckligt köldbeständigt för temperaturer runt minus 20 grader. Delar av lagren har gått sönder och måste bytas ut. De nya delarna började levereras i mitten av januari. Renoveringen får leverantören, kanadensiska Enviro Energies, stå för.
– Det här är deras första leverans i den här klimatzonen, så det är delvis ett test för dem i en ny miljö. Så snart delarna är utbytta ska verket snurra igen, säger Jonny Hellman, miljöchef på NCC Property Development.
Studien hos IVL finansieras till 50 procent av NCC och i övrigt ur IVL:s samfinansieringsfond med öronmärkta forskningsmedel.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 2 2011 sid 41
