Spetsvärmen hamnar på hyran
I kvarteret Råseglet i Västerås baseras uppvärmningen på värmeåtervinning, kombinerad med spetsvärme. Spetsvärmen hamnar på hyran.
Kvarteret Råseglet. Foto: Mark Kretz
I Västerås har man hos flera byggherrar testat olika former av lågenergi- eller passivhuslösningar, allt från enfamiljshus till flerbostadshus. I princip är alla byggnader anslutna till fjärrvärme, även om effektbehovet är litet. I ett projekt vid Mälarens strand står kvarteret Råseglet snart helt färdigställt. Huset är byggt nästan för att vara ett passivhus, med en beräknad energianvändning på 66 kWh/kvadratmeter Atemp och år (brukarindata enligt Svebyprogrammet). Bakom de tvåfärgade fasaderna ryms 160 lägenheter. De är fördelade på fyra hus på sex till åtta våningar, och innehåller både ny teknik och ett nytt sätt att debitera värmeanvändningen. Tekniklösningen bygger på att hyresgästerna betalar för uppvärmning samt värme till tvättmaskin, diskmaskin och torktumlare, handdukstork och det varmvatten som används. – Vi har tidigare testat en värmeväxlare i varje hus i ett småhusprojekt. I kvarteret Råseglet testar vi istället en växlare för varje lägenhet, berättar Per Widerstedt, projektchef hos det kommunala fastighetsbolaget Mimer i Västerås. Enkelt uttryckt distribueras 60-gradig värme från en central inkopplingspunkt (kundcentral på 767 kW effekt) till varje lägenhet. För varje lägenhet finns en prefabricerad värmeväxlare från Alfa-Laval av märket Micro (med en effekt på 62 kW) monterad i trapphuset. Tillskottsvärmen betalas via hyresavin. Enligt Thomas Johansson, installationssamordnare inom Mimer, har värmeavgivningen trots tjock isolering varit betydande från de lägenhetsindividuella värmeväxlarna, eftersom vissa delar av dessa är oisolerade. – Vi hade olika bud kring hur hög effektavgivningen skulle vara och har så här i efterskott tvingat höja luftväxlingen för att ventilera bort värmen.
Året runt Temperaturen till dessa värmeväxlare är 60 grader året runt. Via en fördelare inne i respektive lägenhet distribueras värme för olika funktioner. Vid ökade värmebehov ökas flödet. För uppvärmning används tilluft via ett centralt FTX-aggregat med roterande växlare med hög årsverkningsgrad, 85 procent. Varje lägenhet har också ett eget eftervärmningsbatteri i det fall värmeåtervinningen inte riktigt räcker till. Eftervärmningsbatteriet är kopplat till värmeväxlaren i trapphuset. Vid dimensionerande utetemperatur i Västerås (- 20 °C), alla boende är hemma och frånluftstemperaturen på +20 °C, kommer den roterande värmeväxlaren att värma tilluften till cirka 14 °C, enligt Thomas Johansson. All frånluft från badrum, wc och klädkammare återvinns. Även köksventilationen, där volymkåpan över spisen står för frånluften – är ansluten till frånluften. För att minimera luktöverföring är systemet försett med ozonrening. – Jag skulle bedöma att det faktiskt blivit billigare att koppla volymkåpan till allmänventilationen än att dra separata imkanaler för detta, säger Thomas Johansson.
Varierande temperatur Tilluftstemperaturen från FTX-aggregatet till lägenheterna kan variera mellan 12 och 20 grader beroende på både utetemperatur och frånluftstemperatur, vilket naturligtvis i sin tur är beroende av hur många som är hemma och vilken verksamhet som pågår i lägenheterna. Börvärdet i tilluften är satt till 16 till 20 grader. Sommartid körs aggregaten direkt på uteluft, då behövs ingen eftervärme alls. För att klarar energikraven på max 66 kWh per kvadratmeter och år har stor vikt lagts på tätheten. – Jag har inte varit med om något projekt inom Mimer där vi haft sånt fokus på täthet, och provningar görs kontinuerligt. När väl huset är klart är det svårt att åtgärda läckage, säger Thomas Johansson. Samma kostnad Enligt Mimers projektledare, Thomas Rehn, är hyreskostnaderna för de boende ungefär lika i detta projekt som i ett projekt av ”vanligt” snitt. – För en trea kan kostnadsfördyringen bli cirka 2 000 kronor per år på grund merkostnader i produktionsskedet. Å andra sidan sparar de boende omkring 2 000 kronor per år och lägenhet i form av lägre elanvändning. All värmeanvändning i respektive lägenhet samlas i en värmemätare, placerad på värmeväxlaren i trapphuset.
Nedlagt test I Västerås har man tidigare testat modellen att ha en rikttemperatur i lägenheterna på 21 grader. De som sänkte inomhustemperaturen fick tillbaka pengar och de som ville ha varmare fick betala mer i hyra. Det systemet har dock skrotats. Per Widerstedt: – Det togs ganska snart ur drift eftersom besparingen blev så ringa. Skulle en hyresgäst ha en grad varmare blev det en merkostnad på 20 kronor i månaden, medan besparingen för den som kunde tänka sig en grad kallare än 21 °C var lika liten. Med så stort tekniskt och administrativt arbete som var förknippat med systemet ansåg vi att det inte gav varken oss eller hyresgästerna något.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 10/2013 sidan 32-33
- FAKTA: kv Råseglet Byggherre: Bostads AB Mimer Byggentreprenör: NCC Construction Sverige Arkitekt: AQ Arkitekter VVS-projektör: Kadesjös Ingenjörsbyrå VVS-entreprenör: VVS-Rör Ventilationsentreprenör: Imtech Ventilation Styrentreprenör: Ehlin & Larsson
- FAKTA: Tilluftstemperatur Relationen utomhustemperatur/börvärde tilluft är satt till: 0 och kallare = +20 +5 = +19 +10 = +18 +15= +16
