Tema: Solenergi | 22 jun 2023

Solvärme lönar sig – i längden

Att få solvärme att fungera i flera år kräver engagemang från beställaren, kunskap hos konsulten och entreprenören och att utrustningen sköts.
Då kan till slut värmekostnaden gå ned till noll. Det har Eksta bostads AB i Kungsbacka bevisat.

Sedan 39 år sitter en solvärmeanläggning på en kommunal byggnad i Kungsbacka. Anläggningen har sedan man monterade systemet levererat 770 000 kWh värme. Det är en av de 30 solvärmeanläggningar som det kommunala bostadsbolaget Eksta bostads AB i Kungsbacka har satt upp under åren. Den första solvärmeanläggningen installerades i slutet av 1970-talet.

– Att man började med solvärme var en effekt av oljekrisen på 1970-talet och att orterna inte hade fjärrvärmesystem. Det fick Eksta
bostad att välja solvärme och bio­energi som ersättning för oljeeldning. En viktig del var att Eksta bostad var kopplat till Chalmers forskning och utveckling av energi­teknik, liksom att Eksta bostads grundare Ivar Franzén var en pionjär att introducera solvärme, berättar Christer Kilersjö, vd för Eksta bostads AB.

Vi har solfångare från 1982 som rullar och går och är rena kassakon

Eksta bostad fanns från början i de mindre orterna i kommunen. 2007 slogs företaget ihop med det andra kommunala bostadsbolaget i Kungsbacka, Kungsbacka bostäder, som fanns i centrala Kungsbacka. På det sättet blev Eksta hela Kungsbackas kommunala fastighetsbolag.

Den första solfångaren sattes upp i mitten av 1970-talet och sedan har man fortsatt. Christer Kilersjö:

– Det var en luftsolfångare från Aga. De fungerade bra till för några år sedan, men ramarna som solfångarna satt fast på började bli dåliga, så de solfångarna fick vi ta bort, men vi har solfångare från 1982 som rullar och går och är rena kassakon.

Enligt Christer Kilersjö är det viktigt att man är uthållig – solvärmen har enligt honom dåligt rykte mycket på grund av att den inte har underhållits bra. Hos Eksta byggdes de största anläggningarna i början av 1990-talet. En viktig punkt är att konsulter och entreprenörer har förståelse för hur solvärme fungerar.

– Man måste ha med sig kunniga vvs-projektörer och installatörer. Du måste bygga solvärmeanläggningen på rätt sätt från början för att konstruktionen och underhållet ska fungera. Jämför man med solceller fungerar dessa direkt. Solvärme är däremot dubbelt så bra och dubbelt så billig jämfört med solceller, men den kräver mer kunskap av de tre faserna konstruktion, montage och underhåll.

I vissa ackumulatortankar har man haft en del problem med att vätskan kokat bort när det blivit för varmt.

– Det måste finnas ett intresse från driftorganisationen och företaget, inte bara en person som är engagerad som kanske slutar. En solvärmeanläggning kan inte stå utan tillsyn i tio, tjugo år, utan måste underhållas. En annan fråga är hur man samkör solvärmen med andra energislag som biobränslen eller värmepumpar.

Under åren har man åtgärdat olika problem. Man har haft korrosion i slingorna i ackumulatortankarna vilket gjort att värmeutbytet minskat i slingorna.

– Vi har inte haft problem med själva solvärmeanläggningarna förutom kondensproblem innanför glaset. Slitaget har mera varit mekaniskt i flänsar och i rörböjar. Det har också funnits problem i solvärmekulvertar mellan husen där värmen kan vara 100 grader ganska snabbt. Den snabba temperaturdifferensen kräver att konstruktören och installatören kan hantera detta problem.

I Ekstas system finns ett antal biobränsleanläggningar, varav cirka hälften av värmen från bioenergin används av Eksta och resten säljs till utomstående fastighetsbolag.

– Det gäller att hålla uppe intresset för tekniken hos personalen. Vi har haft turen att ha personal som är kvar och har det här i modersmjölken att ägna sig åt solvärmen.

Enligt Christer Kilersjö är solvärme friare att använda än solceller.

– Man kan också sätta solvärme­anläggningar var som helst, det krävs inga nätkoncessioner som med solel. Man behöver inte skatta för egenkonsumerad solvärme, vilket man måste för solel. Man gör vad man tycker är bäst, utan att staten lägger sig i med skatter och annat.

Det är inget självspelande piano – det kräver mer av den som äger anläggningen. Man ska nog börja i en liten skala och ha en plats på rätt ställe.

Överskottssolvärme försöker man antingen skicka ut på returen på fjärrvärmen alternativt primärledningen och i värsta fall släppa ut det i det fria.

– I värsta fall får man skvallra ut det, om det går i kok och då får vi spilla ut det i golvbrunnen. Men det är inte bra, för då får vi fylla på systemet med nytt vatten.

Solvärme används under hela året, men under delar av året kompletteras solvärme med värme från biobränsleanläggningarna.

– Solvärme och biobränsle är ju inte lätt att kombinera – en biobränsleanläggning går inte att stänga av på fem minuter. Det svåraste är under vår och höst när det är kallt på nätterna och solen kommer fram på morgonen – då det kan bli 100 grader i solvärmevattnet ganska snabbt, samtidigt som man ska stänga biobränsleanläggningen. Att klara den styrningen kräver en del kunskap.

Även under vintern kan en solvärmeanläggning ge grundläggande värme. I ett nytt passivhus i Fjärås med golvvärme, där det i vintras var tio grader kallt, kunde en solig dag ge solvärmen hela den värme som behövdes för att värma vattnet till 27–28 grader.

Enligt Christer Kilersjö betalas en solvämeanläggning på 10–15 år.

– Ska man bygga och sälja huset snabbt är det ingen bra idé, men ska man som vi behålla husen långsiktigt är det en bra idé.

Att Eksta bostad fortfarande håller på med solvärme menar Christer Kilersjö beror på flera faktorer:

– Mycket beror på intresse, kunskap, erfarenhet och bra förutsättningar. Vi har haft bra konsulter, entreprenörer och driftpersonal. Men det är inget självspelande piano – det kräver mer av den som äger anläggningen. Man ska nog börja i en liten skala och ha en plats på rätt ställe.

– Jag skulle vilja att solvärmen fick en nytändning – den är jättebra. Det är inget enklare än att pumpa upp vatten på taket som värms upp av solen som sedan åker ner i en balja med vatten.