Solel på frammarsch – behövs energilager?
Denna artikel är från nedlagda tidningen Energimagasinet.
Idag är energilagring olönsamt för en småhusägare som får skattereduktion för överskottsel, eftersom såld och egenanvänd el har nästan lika stort värde.
Om solelen ökade tiofalt skulle den fortfarande bara utgöra som mest 4,2 procent av Sveriges inmatade elproduktion till nätet under en timme, antaget att övrig elproduktion är lika.
Klockan 12 till 13, den 5 juni, var den timme under 2016 då solen svarade för störst andel av Sveriges inmatade elproduktion till nätet: 0,43 procent. Sveriges totala elproduktion var under denna timme 10 794 MW, varav 46,75 MW solel.
Egenanvänd el ingår inte i dessa värden. Inmatningen av solel till nätet minskade med 2,65 MW under efterföljande timme, medan förbrukningen minskade med 125 MW.
Ökad kombination av åtgärder
Det finns olika sätt att möta en varierad elproduktion av sol och vind. Exempelvis att begränsa produktionen, eller öka användarflexibiliteten och energilagringen. I framtiden kan vi förvänta oss en ökad kombination av dessa åtgärder.
Enligt SBC:s statistik har 87 procent av alla svenska anläggningar lägre installerad effekt än 20 kW, de flesta sannolikt hos småhusägare. Det skulle behövas en finare effektindelning i statistiken för att kunna särskilja olika marknadssegment.
Idag är energilagring olönsamt för en småhusägare som får skattereduktion för överskottsel, eftersom såld och egenanvänd el har nästan lika stort värde. Det finns därför ingen ekonomisk drivkraft för småhusägare med solceller att installera energilager, inte ens med nuvarande stöd på 60 procent.
Nätägarna vinnare
För nätägarna finns en vinst med ökad energilagring av solel hos producenten. Variationerna i mängden inmatad el, och risken för alltför höga nätspänningar, skulle minska. Men detta skulle i nuläget inte ge någon intäkt för den som investerar i ett energilager. Möjligen kan det förändras i framtiden, så att man får en ersättning liknande dagens nätkreditering från nätägaren om man har energilager?
Värdet på egenanvänd el kan förväntas öka i framtiden. I energiöverenskommelsen anges att finansiering av den slopade skatten på termisk effekt för kärnkraft, och sänkningen av fastighetsskatt för vattenkraft, ska ske genom en höjning av energiskatten. Om finansieringen sker genom höjd energiskatt på el skulle det innebära en höjning med ca 17 öre/kWh, inklusive moms.
Krävs förenklingar
En onödig kostnad är bygglov för solceller eller solfångare som installeras på småhustak. Vissa kommuner kräver bygglov, andra inte. Boverket har fått i uppdrag att utreda bygglovsfrågan, med redovisning senast 31 oktober. Vi ser fram mot en nödvändig förenkling av bygglovskraven för solceller och solfångare. Lönsamheten för solceller är ständigt i rampljuset. Här finns flera vägar att gå.
Minskade produktionskostnader för olika komponenter, minskade installationskostnader, och ökad modulverkningsgrad leder till minskade material- och installationskostnader, ökad livslängd och lägre underhållskostnader. Allt detta sänker solelkostnaden per kWh. Forskare, produktionstekniker och installatörer kan alla göra viktiga bidrag. Vid en auktion i Mexiko i februari, var lägsta bud 26,99 dollar/MWh (cirka 24 öre/kWh) för en installation med 300 MW solceller. Det är lägre än svenska spotpriset på el för 2016 som var 27,8 öre/kWh.
Bengt Stridh, Principal scientist vid ABB Corporate Research, adjungerad universitetslektor vid Mälardalens högskola och känd solcellsbloggare.
Fakta
Rättelse: I den tryckta utgåvan av Energimagasinet 3/2017 står det i ingressen till den här artikeln: ”Därmed behövs det energilager för solen.” Det är ett korekturfel. Bengt Stridh menar tvärtom att det i nuläget inte finns något behov av energilager (vilket framgår i ingressen här på nätet). Energimagasinet beklagar felet.
