Solcellsel med kylande växter
Malmö kommun kanske är den enskilda svenska kommun som har flest solvärme- och solcellsanläggningar i Sverige. En av de senaste är en solcellsanläggning kombinerad med kylande växter.
Växterna ska se till att solcellerna kyls och på så sätt ge en högre verkningsgrad. Foto: Mark Kretz
Sedan mitten av 2000-talet har Malmö stad låtit uppföra mellan 50 och 60 olika solvärme- och solcellsanläggningar för kommunala fastigheter. En av de senaste och största är en solcellsanläggning uppförd på fasaden och taket till Malmö stads serviceförvaltnings kontor i Augustenborg. Här undersöks kombinationen solceller och växter. Gröna klätterväxter ska kyla fasaden och även solcellerna, så att de får högre verkningsgrad. Driftansvarig sedan våren 2012 för serviceförvaltningens 25 solcells- och solvärmeanläggningar är Percy Borgström. Han är också den som monterade solcellsanläggningen, som har en effekt på 14,4 kW. De årliga beräknade energileveranserna är 10 000 kWh. – Mitt jobb är att som ansvarig kartlägga funktion och status på de anläggningar kommunen har i sin ägo och hittills har jag väl gått igenom ett 30-tal, vara åtta solvärmeanläggningar och resten solcellsanläggningar.
Fasadmonterat Den som han kanske känner till bäst är dock Augustenborganläggningen, som ju sitter på huset där han själv arbetar. – På fasaden finns 68 kvadratmeter solceller uppsatta och på taket ytterligare 45.
Den el som produceras används direkt, eventuellt överskott säljs till elleverantören Eon. Det finns också solinstrålningsgivare som larmar om den verkliga solinstrålningseffekten avviker alltför mycket från den beräknade solinstrålningen. Solcellerna på fasaden är försedda med en svart plåtram, som ska hålla de cirka 50 växter som är planterade längs väggarna på plats. Växterna ska sedan klättra mellan solcellerna längs ett vajersystem monterat på cirka 10 centimeters distans från fasaden. Målet är att minska fastighetens kylbehov sommartid, samtidigt som grönskan ska kyla solcellerna. Det gör att solcellernas verkningsgrad höjs. Förutom denna finns ytterligare två solcellsanläggningar på Augustenborg. En är takplacerad med en installerad effekt på 1,1 kW, där elproduktionen helt används inom fastigheten. Den andra är en 100 kvadratmeter stor anläggning med solceller på tak, fasad och som solavskärmning.
Kyleffekt Thomas Horke var projektledare för solcells- och växtprojektet. – Hypotesen är att växterna ska ge kyleffekt på både solcellerna och inneklimatet, eftersom det inte finns någon komfortkyla i byggnaden. Bland annat baserades beslutet på en tysk forskningsrapport som visat att växter som växer upp längs en spaljé, kan leda till detta. Växterna tar ju upp och avger fukt beroende på temperatur och den temperaturförändringen skulle då kunna tas till vara.
I samband med att växterna kom på plats förra året inleddes ett mätprogram som dock inte fullföljts. – Det var en jätteapparat att mäta både temperaturerna ute och inne. Det visade sig att det egentligen inte är någon idé att börja mäta förrän växterna är färdigväxta, vilket kommer att ta fem år. Därför har mätprogrammet lagts på is, men tanken är att vi ska börja mäta igen när de har växt klart. Enligt Thomas Horke fanns också tankar på att plantera murgröna på norrsidan av byggnaden, med syfte att växterna skulle kyla på sommaren och minska kylbelastningen på vintern. – Även ett grenverk utan löv kan fungera som avledare av kalla vindar, eftersom vindarna slås sönder av grenverket och därmed blir vindtrycket uppstyckat. Mark Kretz, Energi & Miljö nr 6-7/2012 sid 30-33
Fler artiklar om Skåne i nr 6/7…
Solceller ger el till komfortkyla
