Solceller | 4 maj 2022

Solcellsanläggningar i den bebyggda miljön

Antalet installerade solcellsanläggningar växer starkt i den svenska bebyggda miljön. Varje år mer än fördubblas den nyinstallerade effekten. Trenden är ett svar på ett flertal faktorer, varav stigande elpris, ökat fokus på klimatutmaningar och fokuserat arbete med energiomställning är några.

Solcellsanläggningar  i den bebyggda miljön
Antalet anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden gällande solcellsinstallationer har ökat det senaste året, visar en kartläggning som SVT gjort. Foto: Istockphoto

Solcellsanläggningar som installeras i den bebyggda miljön implementeras genom byggprojekt som involverar både solcellsaktörer och byggaktörer.

Fortfarande är solcellsteknik en typ av innovation i byggkontext, då den på många sätt ännu är ny för involverade aktörer. Hantering och implementering av innovationer inom byggbranschen kräver förståelse för såväl byggsektorns projektbaserade produktionssätt liksom specifik kunskap kopplad till själva innovationen. Utmaningen för lyckade implementerade solcellsanläggningar genom byggprojekt ligger som grund för den forskning som bedrivits under 2019 och 2021 med stöd från Energimyndigheten och i samverkan mellan Högskolan i Halmstad och konsultföretaget WSP.

Artikelförfattaren Charlotta Winkler. Foto: Privat

För att identifiera aktörsrelaterade utmaningar vid implementering av solcellsanläggningar i byggprojekt genomfördes aktörsspecifika workshops och intervjuer med totalt 76 beställare, arkitekter, byggkonsulter, nätägare, elinstallatörer, solcellsentreprenörer, solcellskonsulter och byggentreprenörer i Sverige. Deltagarna identifierade utmaningar utifrån egna erfarenheter, som därefter diskuterades, klustrades och värderades. Underlaget gav en omfångsrik bild av aktörsspecifika och upplevda utmaningar.

Utmaningar för solcellsprojekt som implementeras genom byggprojekt visar sig vara många. Flertalet aspekter och frågeställningar följer solcellsprojekt och de flesta som påverkas förutser inte aspekternas omfattning. Detta ger en känsla av osäkerhet och frustration över den egna arbetssituationen, vad man förväntas kunna leverera, men även kopplat till gränsdragning för ansvar. Flertalet aktörer rapporterade att de känner att varken de själva eller andra har tillräcklig förkunskap, utbildning eller vet var man kan få tag på nödvändig information kopplat till sina roller i solcellsprojekten.

Den snabba utvecklingen av solcellsteknik kräver ständig kunskapsutveckling, vilket aktörerna är medvetna om och vilket skapar osäkerhet kring den egna kompetensen. Till exempel är beställare osäkra på vilka experter de ska tillsätta i projekten, och solcellsexperter har kunskap kring solcellstekniken men saknar kunskap om hur de ska stötta byggaktörers specifika frågor i projekteringsfasen. Aktörer som kommer in senare i projektfaser rapporterade att de inte får information från den tidigare fasen, vilket gör det svårt att förstå beställarens eller projektets mål.

Bygg- och elentreprenörer uttryckte frustration över att de inte har möjlighet att påverka solcellsanläggningars design, då de blir involverade när det arbetet är klart. Vidare upplever nätägare att de får in solcellsanläggningar att ansluta till sina nät utan att de har tillräckligt med kunskap att avgöra dess kvalitet eller att själva kunna ställa krav för nätanslutningar. Utöver detta rapporterade elentreprenörer, elektriker, solcellsleverantörer och solcellsexperter att de ofta får uppgifter utanför sina kompetensområden. Till exempel ombeds montörer koppla in solcellsinstallationer och installatörer ges i uppdrag att montera dem.

Beställare och projektledare saknar kunskap om vilka aktiviteter som krävs och med vilken kompetens, liksom hur de bäst ska styra solcellsprojekt.

 

Vidare utmaning för korrekt installerade solcellsprojekt är den snabba ökningen av både intresset och applikationsområden för solceller, vilket skapar obalans mellan utbud och efterfrågan. Särskilt solcellsleverantörerna rapporterade högt tryck på marknaden. De upplever ekonomisk press, stressiga tidsscheman och kvalitetsbrister på leveranser från grossister. Även elentreprenörerna rapporterade om brister i leveranser från solcellsleverantörer, vilket härleds till högt marknadstryck.
Resultaten från forskningen visar även spänningar och osynkad kommunikation mellan aktörer från de två branscherna som möts.

Arkitekterna menade att de har svårt att få kontakt med solcellsleverantörer när de till exempel efterfrågar materialprover och upplever att leverantörerna inte ser värde i att samarbeta utanför projekt. Där­emot nämnde solcellsleverantörerna ingenting om samarbete eller om att nätverka med byggaktörer, vilket indikerar skillnader i bygg- och solcellsbran­schen, att dessa har olika arbetsvanor, språk och kulturer bland annat på grund av skillnader i utbildning, praxis och traditioner. Analysen visar även att solcellsaktörer är nya i byggsammanhang, att de saknar kunskap om byggprocessen och vikten av ömsesidigt beroende. Byggaktörer, å andra sidan, saknar insikt om vikten av solcellsprojekts specifika utmaningar.

För att identifiera aktörsrelaterade utmaningar vid implementering av solcellsanläggningar i byggprojekt genomfördes aktörsspecifika workshops och intervjuer. Foto: Charlotta Winkler

Samtliga aktörsgrupper som medverkade rapporterade om att styrsystem är otillräckliga, ofta i förändring, komplicerade, oklara eller obefintliga. Denna upplevelse skapar osäkerheter kring hur exempelvis elnätanslutning, energiskatter som påverkar solcellsprojekt, ekonomiska incitament, bidrag, byggnormer, arbetsstruktur och bygglov ska hanteras.

Aktörerna uppgav att de stressas av regler som de upplever att de tvingas hantera liksom även av att följa deras utveckling. De var märkbart frustrerade över de många regler som hindrar solcellsprojekt. Diskussioner om byggregler, normer och koder avseende solcellsimplementering visade att de inte är anpassade för solcellsteknik. Byggteknikkonsulter och projektledare är ovana vid att inte hitta nödvändig information gällande tekniska detaljer i normer och koder, vilket bekräftar att solcellsrelaterad teknik fortfarande är ny i byggkontexten och att den behöver arbetas in i dessa regelverk i mycket högre utsträckning än vad den var vid tidpunkten för denna studie.

Forskningen har visat att implementering av solcellsanläggningar i byggprojekt medför en hög grad komplexitet som innebär stora förändringar i involverade aktörers etablerade rutiner och arbetssätt. Studien visar att aktörerna kämpar med att utföra sina uppdrag då de ännu inte utvecklat tillräcklig kompetens och att otillräckliga konventioner delvis ligger till grund för det. Detta riskerar att påverka solcellsanläggningars kvalitet och funktion negativt.

För att lyckas med stark och hållbar utbyggnation av solcellsanläggningar i den bebyggda miljön behöver aktiviteter i solcellsprojekt anpassas så att både bygg- och solcellsaktörer delar målbild. Solcellsprojekt skulle även gynnas av att aktörerna blir medvetna om det ömsesidiga beroendet som ges av sammanhanget. Beställare ses som nyckelaktörer för att skapa samverkan och leda nödvändiga aktiviteter liksom att säkerställa kompetens. Utöver detta krävs även att regelverk anpassas och offentliga insatser behöver prioriteras för att främja informationsspridning och kunskapsbyggnad.

Text: Charlotta Winkler

Källa: Hela redovisningen från studien kan läsas på bebostad.se.

Publicerad 4 maj 2022

På nytt jobb

Dick Sellberg har anställts som säljare hos Roth Sverige AB, Malmö. Han kommer från STP Konsult.
Christel Ternström har anställts som innesäljare på Ekovent AB, Malmö. Hon kommer från Lindab.
Jenny Stenberg har utsetts till produktchef bygginfo hos Svensk byggtjänst, Stockholm. Hon kommer från Fastighetsmäklarförbundet.
 Kristin Olving har anställts som konsult för att jobba med miljöcertifieringar och taxo­nomi på Energi och miljö hos Bengt Dahlgren Göteborg AB. Hon kommer från annan bransch. Tobias Dahlquist har anställts som biträdande vvs-konsult. Han kommer från Yrgo. Jesper Knutsson har anställts som expert på cirkulära vattensystem och dagvattenhantering. Han kommer från Chalmers. Linnea-Louise Joo har anställts som biträdande konsult. Hon kommer från Chalmers. Pär Holm har anställts som elkonsult. Han kommer från Bravida. Christoffer Alm har anställts som konsult och gruppledare inom energieffektivisering. Han kommer från Chalmers industriteknik. Moa Normark har anställts som biträdande vvs-konsult. Hon kommer från Chalmers. Fredrik Risby har anställts som seniorkonsult som besiktningsman, uppdragsledare, byggledning och kontroll­ansvarig i Borås. Han kommer från Afry.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.