Solcellsanläggningar i den bebyggda miljön
Antalet installerade solcellsanläggningar växer starkt i den svenska bebyggda miljön. Varje år mer än fördubblas den nyinstallerade effekten. Trenden är ett svar på ett flertal faktorer, varav stigande elpris, ökat fokus på klimatutmaningar och fokuserat arbete med energiomställning är några.
Solcellsanläggningar som installeras i den bebyggda miljön implementeras genom byggprojekt som involverar både solcellsaktörer och byggaktörer.
Fortfarande är solcellsteknik en typ av innovation i byggkontext, då den på många sätt ännu är ny för involverade aktörer. Hantering och implementering av innovationer inom byggbranschen kräver förståelse för såväl byggsektorns projektbaserade produktionssätt liksom specifik kunskap kopplad till själva innovationen. Utmaningen för lyckade implementerade solcellsanläggningar genom byggprojekt ligger som grund för den forskning som bedrivits under 2019 och 2021 med stöd från Energimyndigheten och i samverkan mellan Högskolan i Halmstad och konsultföretaget WSP.
För att identifiera aktörsrelaterade utmaningar vid implementering av solcellsanläggningar i byggprojekt genomfördes aktörsspecifika workshops och intervjuer med totalt 76 beställare, arkitekter, byggkonsulter, nätägare, elinstallatörer, solcellsentreprenörer, solcellskonsulter och byggentreprenörer i Sverige. Deltagarna identifierade utmaningar utifrån egna erfarenheter, som därefter diskuterades, klustrades och värderades. Underlaget gav en omfångsrik bild av aktörsspecifika och upplevda utmaningar.
Utmaningar för solcellsprojekt som implementeras genom byggprojekt visar sig vara många. Flertalet aspekter och frågeställningar följer solcellsprojekt och de flesta som påverkas förutser inte aspekternas omfattning. Detta ger en känsla av osäkerhet och frustration över den egna arbetssituationen, vad man förväntas kunna leverera, men även kopplat till gränsdragning för ansvar. Flertalet aktörer rapporterade att de känner att varken de själva eller andra har tillräcklig förkunskap, utbildning eller vet var man kan få tag på nödvändig information kopplat till sina roller i solcellsprojekten.
Den snabba utvecklingen av solcellsteknik kräver ständig kunskapsutveckling, vilket aktörerna är medvetna om och vilket skapar osäkerhet kring den egna kompetensen. Till exempel är beställare osäkra på vilka experter de ska tillsätta i projekten, och solcellsexperter har kunskap kring solcellstekniken men saknar kunskap om hur de ska stötta byggaktörers specifika frågor i projekteringsfasen. Aktörer som kommer in senare i projektfaser rapporterade att de inte får information från den tidigare fasen, vilket gör det svårt att förstå beställarens eller projektets mål.
Bygg- och elentreprenörer uttryckte frustration över att de inte har möjlighet att påverka solcellsanläggningars design, då de blir involverade när det arbetet är klart. Vidare upplever nätägare att de får in solcellsanläggningar att ansluta till sina nät utan att de har tillräckligt med kunskap att avgöra dess kvalitet eller att själva kunna ställa krav för nätanslutningar. Utöver detta rapporterade elentreprenörer, elektriker, solcellsleverantörer och solcellsexperter att de ofta får uppgifter utanför sina kompetensområden. Till exempel ombeds montörer koppla in solcellsinstallationer och installatörer ges i uppdrag att montera dem.
Beställare och projektledare saknar kunskap om vilka aktiviteter som krävs och med vilken kompetens, liksom hur de bäst ska styra solcellsprojekt.
Vidare utmaning för korrekt installerade solcellsprojekt är den snabba ökningen av både intresset och applikationsområden för solceller, vilket skapar obalans mellan utbud och efterfrågan. Särskilt solcellsleverantörerna rapporterade högt tryck på marknaden. De upplever ekonomisk press, stressiga tidsscheman och kvalitetsbrister på leveranser från grossister. Även elentreprenörerna rapporterade om brister i leveranser från solcellsleverantörer, vilket härleds till högt marknadstryck.
Resultaten från forskningen visar även spänningar och osynkad kommunikation mellan aktörer från de två branscherna som möts.
Arkitekterna menade att de har svårt att få kontakt med solcellsleverantörer när de till exempel efterfrågar materialprover och upplever att leverantörerna inte ser värde i att samarbeta utanför projekt. Däremot nämnde solcellsleverantörerna ingenting om samarbete eller om att nätverka med byggaktörer, vilket indikerar skillnader i bygg- och solcellsbranschen, att dessa har olika arbetsvanor, språk och kulturer bland annat på grund av skillnader i utbildning, praxis och traditioner. Analysen visar även att solcellsaktörer är nya i byggsammanhang, att de saknar kunskap om byggprocessen och vikten av ömsesidigt beroende. Byggaktörer, å andra sidan, saknar insikt om vikten av solcellsprojekts specifika utmaningar.
Samtliga aktörsgrupper som medverkade rapporterade om att styrsystem är otillräckliga, ofta i förändring, komplicerade, oklara eller obefintliga. Denna upplevelse skapar osäkerheter kring hur exempelvis elnätanslutning, energiskatter som påverkar solcellsprojekt, ekonomiska incitament, bidrag, byggnormer, arbetsstruktur och bygglov ska hanteras.
Aktörerna uppgav att de stressas av regler som de upplever att de tvingas hantera liksom även av att följa deras utveckling. De var märkbart frustrerade över de många regler som hindrar solcellsprojekt. Diskussioner om byggregler, normer och koder avseende solcellsimplementering visade att de inte är anpassade för solcellsteknik. Byggteknikkonsulter och projektledare är ovana vid att inte hitta nödvändig information gällande tekniska detaljer i normer och koder, vilket bekräftar att solcellsrelaterad teknik fortfarande är ny i byggkontexten och att den behöver arbetas in i dessa regelverk i mycket högre utsträckning än vad den var vid tidpunkten för denna studie.
Forskningen har visat att implementering av solcellsanläggningar i byggprojekt medför en hög grad komplexitet som innebär stora förändringar i involverade aktörers etablerade rutiner och arbetssätt. Studien visar att aktörerna kämpar med att utföra sina uppdrag då de ännu inte utvecklat tillräcklig kompetens och att otillräckliga konventioner delvis ligger till grund för det. Detta riskerar att påverka solcellsanläggningars kvalitet och funktion negativt.
För att lyckas med stark och hållbar utbyggnation av solcellsanläggningar i den bebyggda miljön behöver aktiviteter i solcellsprojekt anpassas så att både bygg- och solcellsaktörer delar målbild. Solcellsprojekt skulle även gynnas av att aktörerna blir medvetna om det ömsesidiga beroendet som ges av sammanhanget. Beställare ses som nyckelaktörer för att skapa samverkan och leda nödvändiga aktiviteter liksom att säkerställa kompetens. Utöver detta krävs även att regelverk anpassas och offentliga insatser behöver prioriteras för att främja informationsspridning och kunskapsbyggnad.
Text: Charlotta Winkler
Källa: Hela redovisningen från studien kan läsas på bebostad.se.
