FILM + TEXT | 18 nov 2014

Snön värmer Göteborgs nya arena

Sveriges största multisportanläggning byggs som bäst i Göteborg. Till volymen blir det en av stadens största byggnader. Här ska bland annat längskidåkare kunna träna året om.

– Att arbeta så högt upp har för montörerna varit eftertraktat – de tycker att det varit en stor utmaning och lite annorlunda, Jag skulle absolut inte göra det.

En gång om året kommer det att dyka upp en stor lastbil på framsidan utanför Göteborgs Nya Arena i stadsdelen Kviberg. Denna lastbil ska producera snö, som levereras till skidanläggningen via ett intag i fasaden och ett transportband. Snön sprids i lokalen med hjälp av pistmaskiner. På snön ska sedan skidåkare kunna fara fram.

Men än så länge dröjer det innan lastbilen kommer. I dag är byggnaden mest ett betongskal, där det idogt arbetas för att få inredning och installationer på plats. Namnet till trots kommer Göteborgs Nya Arena att innehålla mer än arenaverksamhet för skidåkande, fotbolls- och handbollsspelande atleter. I huset med en total yta på 45 300 kvadratmeter ska det även finnas grundskola, idrottsgymnasium, idrottsboende, restaurang, konferens, gym, café, skadeklinik för idrottare och föreningslokal när man öppnar nästa år. Arenan ska stå klar till sommaren 2015. Foto Kristin Lidell

Entreprenörerna hade från början inte mycket att varken kalkylera på eller bygga efter. Det fanns ”lite ritningar och fyrkanter” att hålla sig till, enligt Niclas Engström, avdelningschef ventilation på Bravida i Borås, och ansvarig för ventilationsinstallationerna på Göteborgs Nya Arena. Bravida har i uppdrag att utföra alla tekniska installationer i byggnaden. – Hela byggprojektet kan sägas bestå av 13 delprojekt som vi fått lösa allt eftersom vi fortskridit med projekteringen tillsammans med konstruktör, arkitekt och Serneke Bygg. Tanken är att vi ska vara klara med installationerna i februari nästa år, för att påbörja installationsprovningen inför öppningen i juli, säger Niclas Engström.

Det betyder att vissa fläktrum är klara, andra under installationsfas och i vissa har man inte påbörjat installationerna alls. Den skidsal som ska få den årliga dosen ovan nämnd snö ska bli 10 000 kvadratmeter och få ett 800 meter långt skidspår. Skidsalen – som ligger i botten i ena änden av byggnaden – kommer att vara i drift året om. För att hålla rätt lufttemperatur (två till fyra minusgrader) kyls rummet med nio fläktluftkylare och marken med ett kylrörsystem.

Den totala kyleffekten är 100 kW. All kondensorvärme används för uppvärmning av andra delar i byggnaden, eller skickas ner i bergvärmelagret som består av 17 borrhål. I samma plan finns också en relaxavdelning, där de som vilar kan se de idoga skidåkarna. Där ska temperaturen hålla 20-22 °C. För att klara kallraset från det stora fönstret ut mot den kallare skidsalen har golvvärmeslingorna ett mellanrum på cc 15, jämfört med cc 30 som är det vanliga, enligt Lennart Karlsson, avdelningschef värme och sanitet i Bravidas region Göteborg och ansvarig för värme- och sanitetsinstallationerna på Göteborgs Nya Arena.

Skidåkarna kommer inte bara att ha utsikt över relaxavdelningen, utan också över fotbollshallen, när de skidar fram längs spåret. Fotbollshallen ligger ovanför skidsalen, men ett av spåren går en våning upp och längs hela fotbollshallens långsida. Hallen – som är 24 meter hög – är dimensionerad för 1 000 personer och klimatiseras nattetid med återluft för att klara innetemperaturkraven. Klimatiseringen sker med textildon. Textildon finns inte bara längs med hallen, utan även den tilluftkanal som förser donen med luft är i textil. – Det gick inte att montera en kanal med diameter 1 250 millimeter som skulle fogas samman på plats längs ett välvt tak. Därför fick det bli en textilkanal även där, konstaterar Niclas Engström. Längst upp på saxliftar står nu montörerna och hänger upp tygkanalerna. Så långt upp ser de ut som små prickar mot det gråa taket. – Att arbeta så högt upp har för montörerna varit eftertraktat – de tycker att det varit en stor utmaning och lite annorlunda,  Jag skulle absolut inte göra det.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 11/2014 sidan 16 Detta är en kortad text. Hela reportaget finns att läsa i Energi & Miljös digitala utgåva, exklusivt för prenumeranter och medlemmar i EMTF.