energisnål multiarena | 20 sep 2016

Snabba omställningar i nya multiarenan

 

Smart inställda driftfall med anpassning av ventilationen hjälper till att göra nya Partille arena öster om Göteborg till en riktigt energisnål multiarena. Inget är lämnat åt slumpen i byggnaden där den stora hallen på några timmar kan ställas om från handbollsarena till operascen.

Text Marie Granmar  Foto Carina Gran

Klockan är två på eftermiddagen och idrottsklädda ungdomar kommer insläntrande i den stora A-hallen i nya multiarenan i Partille. Handbollsungdomarna från klubben Sävehof är pionjärer i arenan som invigdes 16-24 september. Redan före invigningen började ungdomarna och besökarna till ett gym, en pub och en bowlinghall att använda det nya huset. Under invigningsveckan drog de första scenarrangemangen igång med en rad kända artister.

Med sin kupade fasad av ljus, bandtäckt plåt har Partille arena redan blivit ett landmärke som syns väl från motorvägen som leder in österifrån mot Göteborg. Den kupade formen ger även skydd mot explosioner som skulle kunna inträffa på motorvägen vid exempelvis en tankbilskrock. Fasaden ska tåla tryckvågen från en 200 kilos explosion, där vågen förväntas rulla över arenan.

Husets kraftiga konstruktion och isolering bidrar också till att det är tyst och lugnt inne i hallarna och kontoren. Dessutom blir byggnaden energisnål och ska enligt beräkningarna bara behöva cirka 70 kWh/kvm, år till uppvärmning, kylning och drift.

– Att det blir låg energianvändning beror på summan av allt: att det är ett välbyggt hus, värmeåtervinning på ventilationen och variabla flöden med temperatur- och närvarostyrning, säger Fredrik Björklund, distriktschef hos Caverion Sverige.

Konsulter och entreprenörer har arbetat hårt med att så bra som möjligt förutsäga byggnadens behov av värme, kyla och ventilation. Förutsägelserna har hittills resulterat i sex förinställda driftfall som representeras av sex knappar på en touch-skärm på väggen inne i vaktmästeriet.

– För A-hallen finns exempelvis ett driftfall för om det är mycket publik, ett annat för om bara halva arenan är fylld, ett för sportevenemang och andra för om man bara vill ha luft ut på läktaren eller på scenen, berättar Urban Carlsson från Bengt Dahlgren som skrivit rambeskrivningarna för vvs, kyla och styrning.

De förinställda driftfallen, tillsammans med valet att bygga en fast scen i den stora hallen, möjliggör mycket snabba omställningar från idrottsevenemang till musik- eller teaterevenemang. Scenen i hallen med runt 4 000 sittplatser finns redo, med belysning och AV, bakom ett svart nät som fångar upp förlupna bollar från handbollsplanen.

– Det är lite som Scandinavium och Operan ”allt-i-ett”, säger Fredrik Björklund och skrattar.

Vi vandrar in mot scenen bakifrån kulisserna, förbi flyttbara besökarplatser som förvaras i en hög stapelkonstruktion. Här och på andra sidan scenen löper två stora, silverfärgade kanaler ner från taket och mynnar ut i manshöga tilluftsdon. Från dem får skådespelare och musiker frisk luft – åtminstone så länge de inte använder rök i sitt sceneri.

– När de vill ha rök på scenen stänger man av här. Annars åker röken bara ut på publiken. I stället kommer scenens tilluft då från lågimpulsdon med dysor i taket, säger Urban Carlsson.

Åskådarna får frisk luft via trycklådor under stolarna och det är också där som den mesta tilluften, med maximal kapacitet 20 000 liter per sekund, kommer in i hallen. Frånluften tas ut via don i taket ovanför scenens yttre hörn.

I det stora fläktrummet, på 800 kvadratmeter, finns 13 FTX-aggregat med roterande värmeväxlare som ser till att den mindre B-hallen, omklädningsrummen, gymmet, bowlinghallen och kontoren får luft. A-hallen får luft från ett stort aggregat som står i ett eget fläktrum. Återvinningen av värme i FTX-aggregaten hjälper till att minska behovet av köpt fjärrvärme. Utöver det återvinns ingen spillvärme.

– Man hade kunnat göra varmvatten av värmen från kylmaskinerna, men det var inte lönsamt, säger Fredrik Lund, driftansvarig hos fastighetsägaren Partillebo.

Från fläktrummet går vi vidare ut på något som liknar en äventyrlig ”canopy walk” i en skog. Ett nät av smala gångar med staket löper mellan ventilationsdysorna högst upp under arenans tak. Personer med svindel ska inte titta ner och det är bra att hålla stadigt i lösa saker.

Det är med viss lättnad vi sedan tar trapporna ner igen till undercentralen där arenans fjärrvärme kommer in. Som besökare blir man förvånad över hur liten undercentralen är, ungefär som en tvättstuga i ett flerbostadshus.

– Värmebehovet är inte så stort enligt beräkningarna. Men det har ju inte varit någon vinter än, så om ett år får vi se vad det blir i verkligheten, säger Fredrik Björklund.

Den exakta energianvändningen är svår att förutsäga i en sådan här byggnad där aktiviteterna kan variera mycket. Att mäta och följa upp är därför något som både projektörerna och driftteknikern gärna vill göra.

– Mest spännande hittills har varit att tänka ut hur man kommer att använda alla olika delar av arenan. Till exempel fick vi i ett skede veta att det skulle vara platser i garaget för elbilar som skulle laddas över natten. Det krävde då extra ventilation, för att se till att inget exploderar därnere. Antalet driftfall kommer säkert att växa, vi har nog bara skrapat lite på ytan, säger Urban Carlsson.