Smart teknik på bästa biblioteket
Oslos nya prisvinnande kommunala huvudbibliotek är byggt med passivhusstandard. Många av de tekniska installationerna är smart dolda i golv och tak.
– Det är en tekniskt krävande byggnad att arbeta med, säger Halvor Heir på Oslobygg KF.
Deichman Björvika, som biblioteket heter, ligger alldeles vid Oslofjorden och, som namnet antyder, i stadsdelen Björvika. Nära det nya biblioteket i sex plan ligger centralstationen, det ikoniska vita operahuset och det nya Munchmuseet som öppnade för ungefär ett år sedan.
I det tidigare huvudbiblioteket var kanske 70 procent av ytan till för böcker och 30 procent för människor. I det nya råder det omvända förhållandet. Ungefär hälften av de 20 000 kvadratmeterna är publika. I undervåningen finns det lokaler för möten, föreläsningar, debatter, mindre konserter och boksamlingar.
– Det finns även en bio i huset, berättar Halvor Heir, som är sektionschef på det kommunala bolaget Oslobygg KF som äger byggnaden.
En av målsättningarna med biblioteket är att främja möten mellan människor från olika samhällsgrupper. Huset har tre huvudingångar. Entréplanet är byggt som ett öppet torg med kafé, restaurang, tidningsläsning, bokutlämning och plats för 550 personer.
På övriga plan finns det – förutom böcker – bland annat mötesrum och läs- och studieplatser. Ett våningsplan är avsatt för olika slags konstyttringar och hantverk och innehåller verkstäder och utrustning för det, till exempel symaskiner, textiltryck, 3D-skrivare och möjligheter att skapa film, ljud och musik.
Biblioteket har vunnit flera priser och utmärkelser och bland annat utsetts till årets bibliotek och världens bästa nybyggda folkbibliotek.
Byggnaden är i grunden ett enda stort sammanhängande biblioteksrum med entresolplan i etagehöjd på första, tredje och femte våningen. Takhöjden varierar mellan 2,7 och 20 meter. Takfönster, diagonala ljusschakt och stora fönsterytor ger dagsljus från flera håll.
En karaktäristisk del av huset är en fribärande del som ”svävar” 20 meter över marken.
– Den byggdes för att få tillräckligt med yta. Det fanns tydliga begränsningar av hur stort fotavtrycket fick vara. Från utbyggnaden är det en mycket fin utsikt, säger Halvor Heir.
Huset är byggt med passivhusstandard och har ungefär hälften så stora koldioxidutsläpp som motsvarande byggnader, framför allt på grund av närhet till kollektivtrafik, kompakt byggnadsvolym, termoaktiva betongdäck, betong med låg kolhalt och återvunnet stål.
Byggnaden, som värms och kyls med fjärrvärme respektive fjärrkyla, har innertak i betong. Ett så kallat termiskt aktivt byggsystem med ingjutna värme- och kylrör i taken svarar för den termiska komforten. En fördel med att kyla betongplattan, och att rummet kyls genom taket, är att plattan kan lagra nattens kalluft, en annan att kylning kan ske nästan helt utan luftrörelser.
En svårighet är dock att få till stånd bra akustik. Traditionell lösning med heltäckande akustiktak fungerar inte eftersom kyleffekten från betongen begränsas av undertaket.
– Vi har bland annat så kallade bikupor i taket för att få till stånd en bra akustik.
De flesta tekniska installationerna ligger i golven.
22 ventilationsaggregat har installerats i byggnaden, varav sex i källaren och 16 i teknikrum på övriga plan med undantag för entréplanet.
Vet man i förväg att det ska vara mycket människor i en viss del av byggnaden en viss tid kan man tvångsköra aggregaten för att i förväg få in mer luft.
Ventilationskanalerna är dolda. Lufttillförseln sker genom tryckkammare i golven med integrerade vav-spjäll.
– Huset är indelat i ett antal zoner och rum med egna koldioxid-
och temperaturgivare för styrning av ventilation och värme. Vet man i förväg att det ska vara mycket människor i en viss del av byggnaden en viss tid kan man tvångsköra aggregaten för att i förväg få in mer luft. Men det ska normalt inte behövas, säger Halvor Heir.
I ett speciellt rum i källaren med eget ventilationsaggregat förvaras de cirka 6 000 böcker som den norske affärsmannen Carl Deichman mot slutet av 1700-talet skänkte till sin barndomsstad, dåvarande Kristiania, och som kan sägas utgöra grunden till biblioteket.
I byggnaden finns det även ett nödströmsaggregat och en stor ismaskin.
– Ismaskinen servar en stor konstfrusen isbana alldeles utanför biblioteket. Ett normalt år ska den vara igång i november. Det är ännu inte bestämt hur det blir i år.
Vindsplanet kyls normalt med hjälp av 14 så kallade fancoiler.
– Med tanke på de energispartider vi är inne i är de avstängda. Det finns dessutom inte samma behov av kylning under hösten som under sommaren.
Digital förmedling och självbetjäning är viktiga delar av bokhanteringen. I den ingår även ett automatiserat sorterings- och transportsystem.
– Det kan sortera tusen böcker i timmen. Böckerna transporteras i backar från källaren upp till rätt våningsplan där personal sätter in dem i bokhyllor.
Under byggnationen gick det bland annat åt 1 000 kubikmeter betong och 380 ton armering. En extra utmaning var betongtaket med en mängd vinklar och former. För att kunna tillverka de 500 modulerna med mycket höga krav på noggrannhet byggdes det först ett ”testtak” av spånskivor.
Det första som mötte besökarna i samband med invigningen den 18 juni 2020 – något försenat på grund av pandemin– var 400 handblåsta glasrör, en ljuskonstinstallation av Lars Rambert.
Första året hade biblioteket 1,2 miljoner besökare, trots vissa pandemibegränsningar. Ett normalår räknar man med cirka två miljoner besökare.
– I somras hade vi 8 000 per dag. Av brandsäkerhetsskäl får det som mest vara 3 500 personer i byggnaden samtidigt, vilket det också har varit. Biblioteket är mycket populärt, inte minst bland studenter och barnfamiljer, säger Halvor Heir.
Han berättar att de tekniska systemen efter drygt två år fungerar som de ska.
– Det uppstår alltid en del barnsjukdomar när man går från projekt till drift. En del anpassningar har behövt göras. Men det är helt normalt. Med hög kompetens hos den tekniska personalen går det dessutom att justera systemen efter hand, beroende på besökarnas och de anställdas behov.
Ska ni sänka innetemperaturen på grund av de höga energipriserna?
– Det pågår diskussioner om det. Men ännu är inget bestämt. Enligt arbetsmiljölagen kan vi sänka till 19 grader.
Text: Mikael Bergling
