TEMA: Kyla | 17 maj

Smart styrning i ishallen

Genom bland annat smartare styrning har energianvändningen i Älta ishall halverats.
– Många energieffektiviseringar kan göras utan stora och kostsamma investeringar, berättar Elchin Jafarov, som är utvecklingsledare på Nacka kommun.

I dagarna avgörs ishockey-VM för herrar i finska Tammerfors och lettiska Riga (12–28 maj). På andra sidan Östersjön, i Älta ishall i Nacka kommun, genomför skollediga barn- och ungdomsspelare i Älta IF:s hockeysektion några av vårens sista spontanträningspass på is.

I taket hänger målvakten Tommy Söderströms tröja, klubbens främste spelare genom tiderna med bland annat SM- och VM-guld på meritlistan.

Hallen byggdes 2004 och består, förutom av själva rinken, bland annat av en större kafeteria, läktare, omklädningsrum och ett klubbkansli.

– Till att börja med var energieffektiviteten mycket låg. Det eldades i stor utsträckning för kråkorna, berättar Anders Larsson som är verksamhetschef för drift och service av Nacka kommuns idrottsanläggningar.

– 2008 anställde vi Elchin Jafarov med uppgift att energieffektivisera kommunens idrottsanläggningar.

Han hade då ingen större erfarenhet av ishallar.

– I Azerbajdzjan och Baku, som jag kommer ifrån och där jag även utbildade mig till civilingenjör med inriktning mot kylsystem och luftbehandling, finns det inga ishallar.

– Jag började mitt nya jobb med att noga gå igenom energianvändningen i ishallarna och vad vi kunde och borde göra för att effektivisera dem, berättar Elchin Jafarov.

Det innebar bland annat analys av kylsystem, inomhusklimat, avfuktning, ventilation och belysning. ”The Big five” brukar svara för cirka 90 procent av en en ishalls totala energianvändning.

Med tanke på att hallarna i Nacka tillhörde de sämre i landet ur energisynpunkt var förbättrings­potentialen mycket stor även om man valde att exempelvis behålla Ältahallens ammoniakbaserade kylsystem.

– Det fungerar även om det är gammalt. 2015 bytte vi dock kompressor.

Under ishallens tak har det satts upp en isolerande aluminiumduk som bidrar till att minska energianvändningen.

Genom att vi numera har infrusna givare i isen kan vi på ett bättre sätt styra kylsystemet efter behov.

– Vi har även delat ventilations- och avfuktningssystemen som tidigare var sammankopplade och gjort en del andra åtgärder. Men framför allt har vi förbättrat styrningen, berättar Elchin Jafarov me­dan han visar oss runt.

En av de första åtgärderna som han vidtog för att få grepp om energianvändningen var att installera ett molnbaserat mät- och analyssystem som därefter har kompletterats med eleffektmätare och givare.

Med hjälp av information därifrån effektiviserades energianvändningen samtidigt som de olika systemen och maskinerna i hallen driftoptimerades.

– Det har till exempel installerats frekvensstyrning av köldbärarpumparna och stegreglering som följer hallens bokningsnivå. Olika verksamheter behöver olika temperaturer. Konståkarna till exempel vill ofta att isen ska vara cirka minus 3,0–3,5 grader Celsius medan den bör vara ett par grader kallare vid en ishockeymatch. Genom att vi numera har infrusna givare i isen kan vi på ett bättre sätt styra kylsystemet efter behov.

– Även inomhusklimatet styrs utifrån vad det är för verksamhet i hallen. När konståkarna tränar försöker vi hålla sex, sju grader och några grader extra vid tävling då de har tunnare klädsel. Vid hockeyträning räcker det med fem grader. Ju högre temperatur i hallen, desto mer elenergi behöver kylsystemet.

Vad är det för uppvärmning av Ältahallen?

– Mer än 50 procent av värmebehovet klaras via värmeåtervinning från kylsystemet. Därutöver har vi fjärrvärme. I bland annat omklädningsrummen och i kaféet sitter det radiatorer. I övrigt sker uppvärmning via luftbehandlingssystemet (FTX).

Den relativa luftfuktigheten i hallen ligger på cirka 60 procent.

– Att återkommande och i rätt tid serva avfuktningsanläggningen – till exempel byta filter och hålla den ren – är ytterligare ett sätt att sänka kostnaderna.

2008 var elenergianvändningen i Ältahallen, enligt Elchin Jafarov, 1 146 455 kWh.

– 2021 hade den minskat till 589 562 kWh. Under samma tid ökade antalet bokningstimmar i hallen med cirka 600 per år. Därför är den verkliga besparingen ännu större.

– Vi skulle ha kunnat gjort mer med större investeringar, men det hade lett till längre återbetalningstid.

Anders Larsson verkar dock nöjd med de kostnadsbesparingar som energieffektiviseringarna redan lett till.

– Elchin drar varje år in sin lön med råge.

Det finns cirka 365 ishallar runt om i Sverige plus knappt 30 stora arenor. En stor del av hallarna byggdes under 1980- och 90-talen då elpriserna var betydligt lägre än i dag och energieffektiva lösningar inte stod i fokus, konstateras det i en högaktuell rapport från Svenska ishockeyförbundet som tagits fram i samarbete med bland annat EKA (Energi- och kylanalys AB).

Konsultföretaget har under lång tid arbetat med energieffektiviseringar och uppgraderingar av ishallar i Sverige och utomlands.

– Vi deltog bland annat i arbetet med att projektera tekniken i två av de arenor som användes under OS i Peking, berättar företagets vd Jörgen Rogstam som är teknologie licentiat med inriktning mot energi- och kylteknik.

Vilka är de största problemen med äldre ishallar ur energisynpunkt?

– Bland annat att de olika energisystemen ofta inte är ihopkopplade med varandra och att man inte har effektiva värmeåtervinningssystem. Det gör att man inte använder den energi som finns i byggnaden på bästa sätt. Med bra värmeåtervinning går det att minska antalet kilowattimmar rejält.

– Många gamla kylsystem har on-off-reglering. Det innebär att kompressorerna går 13–14 timmar om dygnet. Resten av tiden står de stilla och då kan man inte återvinna någon värme från dem. När de är igång går de ofta med större effekt än vad som behövs. Det är betydligt bättre med kapacitetsreglering, vilket används av de flesta moderna system.

Jörgen Rogstam säger att det går att spara mycket energi med hjälp av smarta styrsystem.

– Men det är viktigt att ha koll på vad man jämför med. Det är till exempel ganska lätt att spara energi genom att sänka temperaturen i en hall, men då försämrar man samtidigt komforten.

– Moderna värmeåtervinnings- och styrsystem gör att man samtidigt kan uppnå en högre komfort och lägre energianvändning. Enligt våra referenser har man ofta sparat 50–60 procent köpt energi – med likvärdig eller bättre komfort.

Varför installeras inte sådana i större utsträckning?

– Det är en ekonomisk fråga för många kommuner, men också en fråga om kunskap. Man vet eller förstår inte hur stor potentialen är. Det leder till att man helt i onödan betalar för en stor mängd energi.

– De höga energipriserna gör att intresset för att göra något ökar. Gamla system innebär höga drift- och underhållskostnader vilket ofta glöms.

Att energimässigt koppla samman ishallar med exempelvis sport- eller simhallar kan ge mycket goda synergieffekter.

– Framför allt om koldioxid används som köldmedium. Det gör att man får mer värme tillgängligt på en högre temperaturnivå än om man använder sig av ammoniak som köldmedium. Med koldioxid­teknik blir det också intressantare att exportera värme från en ishall.

För snart fem år sedan moderniserades Storegårds­hallen i Eksjö.

– Den var sliten och dessutom en energibov av rang, berättar Pelle Mosskull som är fastighetschef på Eksjö kommunfastigheter som äger hallen.

Det gamla kylsystemet byttes ut mot ett modernt koldioxidsystem med värmeåtervinning. Förutom ny betongpist fick hallen en ny avfuktare, ny belysning och ny styrning. Ventilationssystemet uppgraderades.

– Jämfört med året före renoveringen har energi­användningen (2022) minskat med 59 procent, vilket jag tycker är ett mycket bra resultat. Vi räknar med att investeringen ska betala sig på tio års sikt.

När Munkedals kommun i Bohuslän för sex år sedan bestämde sig för att riva sin ishall Skogsvallen togs den över av ishockeyklubben Munkedals BK med cirka 400 spelare i varierande åldrar och som har levererat spelare till lag i såväl SHL som NHL.

– Hallen, som är öppen året runt, var i mycket dåligt skick, berättar ordföranden Tommy Strömberg.

Med ideella krafter och ekonomiskt stöd från kommunen och ett antal stiftelser har den successivt moderniserats.

Om vi inte gjort detta hade vi tvingats stänga hallen på grund av de höga energipriserna

– Vi har bland annat ersatt ett gammalt kylaggregat med ett nytt koldioxidaggregat, bytt ut all armatur mot led-belysning, förbättrat styrningen och installerat solceller på taket.

– Värmeåtervinningen från det nya kylaggregatet har gjort att vi har kunnat ta bort oljepannan och säkra upp den med en värmepump.

Det har även installerats aerotemprar i hallen.

Hittills har föreningen investerat cirka fem miljoner kronor.

– Vi har på årsbasis ungefär halverat energianvändningen. Om vi inte gjort detta hade vi tvingats stänga hallen på grund av de höga energipriserna, berättar styrelseledamoten Marcus Palmqvist.

– Fortfarande återstår det en del att göra, bland annat att byta ut luftavfuktaren och täta hallen.

Elchin Jafarov berättar att Nacka kommun undersöker möjligheterna att bygga ett energilager i anslutning till kommunens ishall i Saltsjöbaden.

– När vi i juli i varje år lägger ny is går kylsystemet på hög effekt samtidigt som det är varmt ute. Det gör att det produceras mycket värme som vi inte har möjlighet att ta tillvara. Det är energi som vi skulle vilja spara för att använda senare under året, i ishallen eller i en skola som ligger intill.

Text: Mikael Bergling