Skolan som bara räknar med plus

Alingsås kommun har skapat Sveriges första plusenergiskola. Det är tack vare sjunkande solcellspriser som det tänkta nollenergihuset nu kan gå med energiöverskott utslaget över året.

– Det här, säger Guido Hjortheimer och slår ut med armen mot planen där det springer små barn efter en fotboll, är den enda delen av Träffpunkt Stadsskogen som inte är upphandlad enligt Byggvarubedömningens kriterier.
Vi står vid Träffpunkt Stadsskogen i Alingsås, som består av Sveriges första nollenergiskola, med tillhörande allaktivitetshus. Det Hjortheimer – som varit projektledare hos byggherren Fabs för bygget – åsyftar är konstgräset på fotbollsplanen. Det innebär inget underhåll och ingen klippning, vilket både minskar både driftkostnader och miljöstörande utsläpp. I övrigt är allt byggmaterial bedömt enligt Byggvarubedömningen, allt i akt och mening att vara så miljövänligt som möjligt.

Nollenergihus med solceller
Men det är möjligt att Träffpunkt Stadsskogen inte kommer att bli känt därför att man upphandlat byggmaterialet enligt Byggvarubedömningens kriterier. Troligare är att skolbyggnaden blir mest känd som ett nollenergiprojekt, alltså att man i skolbyggnaden i princip använder lika mycket energi på ett år som man själv producerar i form av el.
Bakgrunden i korthet är att byggherren, kommunala Fabs, fick politikernas uppdrag att uppföra Träffpunkt Stadsskogen för det nya bostadsområdet Stadsskogen i utkanten av Alingsås. Tanken var att det skulle bli en träffpunkt med skola, allaktivitetshall, kök, matsal samt torg och parkering. Skolan har utrymme för cirka 380 elever. Kök, matsal och allaktiviteter (inkluderande en idrottshall på 20 gånger 40 meter) finns i den byggnad som är uppförd bredvid skolan. Skolbyggnaden stod färdig december 2012 och hallen i sommar.
Faktum är att det redan för fem år sedan planerades och byggdes en passivhusförskola på drygt 900 kvadratmeter i området.
– Jag har hört av föräldrar till barn som går där att antalet dagar de måste vara hemma för vård av barn inte alls är så många som om förskolan byggts med konventionell teknik, vilket tyder på att inneklimatet också är bra, säger Guido Hjortheimer.

Elöverskott när solcellspriset sjönk
I planerna avseende Träffpunkt Stadsskogen ingick från början 1 000 kvadratmeter solceller placerade på skolhusets tak. Storleksarean har dock reviderats uppåt efterhand.
– Under bygget sjönk priserna på solceller med mer än 40 procent mot ursprungspriset. Vi hade avsatt cirka sex miljoner kronor för solcellsanläggningen. Det gjorde att pengarna räckte till ytterligare 323 kvadratmeter, vilket gör att anläggningen har en effekt på 137 kW med en toppeffekt på 200,4 kW.
Solcellerna beräknas ge cirka 173 MWh per år i det slutliga utförandet, mot 120 MWh i de ursprungliga planerna.
Till saken hör att man fick bidrag med cirka 1,5 miljoner kronor i statligt stöd från Energimyndigheten för solelprojektet.
Det hela gör att solcellerna nu inte bara försörjer skolbyggnaden, där de sitter, utan även allaktivitetshallen, där köket är en stor användare av el. I detta fall har Fabs räknat med att solcellerna över ett år ska klara inte bara fastighetselen, utan även verksamhetselen.
Att sälja överskottsel är dock inte aktuellt, enligt avtal med Alingsås Energi.
– Vi måste då sälja till Alingsås Energi till spotpriser, vilket gör att vi vill använda så mycket som möjligt själva.

Exporterar till grannhuset
ÅF-Infrastructure har gjort beräkningar på total energianvändning (både verksamhets- och fastighetsenergi) för både skolbyggnaden och allaktivitetshallen
I beräkningen över skolbyggnaden – som alltså varit i bruk sedan förra året – ger solcellerna så stort överskott över året som kan ”exporteras” till allaktivitetshuset. Skolbyggnaden är i princip helt självförsörjande på all energi över en årscykel.

För allaktivitetshuset beräknas energianvändningsprofilen bli lite annorlunda. Vid hög internlast kommer energianvändningen att bli netto 82 kWh/kvm, år och vid halv internlast (då energianvändning för belysning och apparater är halverade) 70 kWh/kvm, år.

Värmeåtervinning
Den enskilt största energianvändningen i de två husen är storköket i allaktivitetshuset, där används 14,1 kWh/kvm, år.

För att återvinna en del av den värme som storköket matlagning alstrar, har ett eget FTX-aggregat för köket installerats, med roterande värmeväxlare för att få så hög värmeåtervinning som möjligt. För att rena frånluften finns ozonrening i storkökskåpan.

Anders Fritzon, sektionschef hos ÅF Infrastructure, berättar att man använt tekniken i tidigare projekt utan problem. ÅF-Infrastructure har också gjort LCC-kalkyler med ett luftflöde på 3 000 l/s, med en drifttid på cirka fem timmar per vardag och en LCC-kalkyltid på 20 år. De två fall man jämfört är FTX med ozon med att tilluften tas in via tilluftsaggregat och frånluften tas ut via imkanalsfläkt på tak. Även om installationskostnaden i det förstnämnda fallet är hög, blir slutkostnaden högre efter 20 år då värmen inte tas tillvara.

Inte första
Enligt Guido Hjortheimer har Fabs ett åläggande att alltid pröva passivhusteknik i de projekt man genomför. Allt är dock inte nyproduktion som Träffpunkt Stadsskogen. Det finns projekt där man byggt till en befintlig byggnad och utformat den nya delen med passivhusteknik.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 8 2013 sidan 16-19

• FAKTA:  Träffpunkt Stadsskogen
  Kostnad: 157 miljoner kronor
  Area skola: 3 300 kvadratmeter
  Area allaktivitetshall: 3 800 kvadratmeter
  Byggherre: Fabs
  Arkitekt: Liljewall Arkitekter
  Byggentreprenör: SEFA Byggnads
  VVS-konsult: ÅF Infrastructure
  VVS-Entreprenör: Kungälvs Rörläggeri
  Ventilationsentreprenör: Knippla Ventilation