Skola | 28 apr 2014

Skolan slut efter 19 år

Hägerstenshamnens skola i södra Stockholm rivs efter 19 år. Orsakerna är flera, bland annat att skolan flera gånger utan framgång byggts om på grund av inneklimatproblem.

1995 stod Hägerstenshamnens skola klar. Det var ett modernt bygge, arkitektritat och byggt efter den tidens standard för barn från förskoleåldern till klass fem i grundskolan.

I dag – nästan 20 år senare – har skollokalerna blivit för små för de växande barnkullarna i trakten, samtidigt som fastighetsägaren Sisab under många år haft stora problem med inneklimatet. Sedan början av seklet har i princip alla ytksikt och ventilationssystem bytts ut på grund av inneklimatproblem. Problemen har egentligen inte kunnat lösas och därför ska byggnaden rivas och ersättas av en helt ny och större skolbyggnad på samma plats.

Klagomålen på dålig inomhusmiljö började dyka upp i början av 2000-talet, när skolan alltså inte ens var tio år gammal. Klagomålen resulterade i att skolköket byggdes om, liksom ett år senare även matsalen. Endast två år senare, 2004, startades en stor ombyggnad av hela skolan på grund av innemiljöproblem, och vid detta tillfälle installerades ny ventilation. Under åren som följde gjordes ytterligare åtgärder, som ny dränering, uppsättning av nya ytskikt på väggar, golv och tak. De senaste stora åtgärderna skedde 2011 då man bytte ut en paviljong mot en nyare och med mer anpassad planlösning, samt bytte golvet i gymnastiksalen. Så sent som förra året hittade man och åtgärdade fuktskador i gymnastiksalen.

Totalt beräknas skolan, som ägs av det kommunägda skolfastighetsbolaget Sisab, ha kostat 29 miljoner kronor, om man räknar byggkostnader och efterföljande ombyggnadskostnader.

– Sisab har nog aldrig varit med om något liknande, det är unikt får man nog lov att säga, konstaterar Sisabs pressansvarige Thomas Bergsell.

Att det varit problem med inneklimatet kan också utläsas av protokollen från de OVK-besiktningar som gjorts. Det gäller alltifrån obalanser mellan till- och frånluft i exempelvis gymnastiksalen och i klassrum. Vid ett mättillfälle togs det in mer luft i klassrummen än projekterat, samtidigt som frånluftskapaciteten var under den projekterade.

Andra nedslag vid OVK-inspektionerna visade att de projekterade flödena inte uppfyllde den norm som gällde vid byggnadens uppförande och problem med ojämn temperatur. Vid ett tillfälle var temperaturspannet för tilluften mellan 35 och 80 grader.

Förutom OVK-inspektioner har skolans inneklimat också varit föremål för andra kontroller.

Det har gjorts flera innemiljöutredningar. Den första gjordes år 2002 och resulterade i den ombyggnad som följde. År 2008 gjordes en innemiljöutredning på uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning. Den klargjorde att huvudbyggnaden inte orsakade några inneklimatbesvär. 2009 gjordes följdes denna utredning dock av en så kallad örebroenkät, med indikatorer på att det fanns problem med inneklimatet. Däremot har skolhälsovården inte kunnat påvisa problem med barnhälsan.

Den senaste undersökningen gjordes för två år sedan, och resulterade i att en fuktig skiljevägg i matsalen åtgärdades.

Det har också gjorts en undersökning av marken, som visade på förhöjda halter av polyaromatiska kolväten samt kvicksilver, förmodligen rester från den tid då det fanns industrier på tomten.

– Det har gjorts så många undersökningar att endast spekulationerna om orsakerna finns kvar, konstaterar Thomas Bergsell.

Samtidigt som innemiljöproblemen kvarstått – trots insatser – har behovet av elevplatser i området ökat. Det har fått kommunens utbildningsförvaltning och Sisab att ta fram förslag på en helt ny byggnad, på samma plats. Den nya skolan skulle bli mycket större och kunna ta emot fler elever.

I det förslag som presenterades förra året fanns två huvudalternativ: rivning av hela byggnaden, eller delvis rivning av skolan. I de senare planerna fanns två alternativ, där olika mycket av skolan skulle rivas.

Total projektkostnad oavsett lösning blir omkring 150 miljoner kronor.

Det förslag som Sisab förslog, och som kommer att bli realitet, är att den nuvarande skolbyggnaden rivs och en ny byggs på samma ställe. Det handlar då om att bygga på höjden, den nuvarande envåningsskolan skulle ersättas med en tvåvåningsbyggnad. Enligt Sisab skulle kostnadsskillnaden mellan rivning/ombyggnad vara liten, samtidigt som det finns en större möjlighet till friare val av planlösning om man bygger nytt. Man pekar också på att driftkostnaderna i en ny skola skulle bli lägre, vilket skulle ge en hyresrabatt för utbildningsförvaltningen, samt lägre kostnader för underhåll de första tio åren. Genom att bygga helt nytt kan också direktelvärmen – som är uppvärmningsformen i den nuvarande skolbyggnaden – ersättas med vattenburen värme.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 4 2013 sidan 28-29