Teknik och forskning | 4 jul 2023

Skiljer sig de olika energiberäkningarna?

Enligt tidigare studier har byggnaders faktiska energianvändning, när fastigheten driftsatts, i flera fall varit dubbelt så hög som den första energiberäkningen [1]. Ingarsson och Sköld undersöker i sitt examensarbete om avvikelser i energi-beräkningen uppstår redan under projekteringsskedet, mellan programhandling och relationshandling, samt vilka parametrar i beräkningen som kan orsaka avvikelserna.

Skiljer sig de olika energiberäkningarna?
Ellen Skölds och Ellen Ingarssons examensarbete från Högskolan i Halmstad vann EMTF:s stipendiepris nyligen.

Varje år släpps miljontals ton koldioxidekvivalenter ut i Sverige vilket leder till ökad uppvärmning av jorden. År 2019 stod byggsektorn för 21 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarar ungefär 11,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Av detta kom cirka 4,9 miljoner ton från uppvärmning av fastigheter [2]. Att minska dessa utsläpp och därmed minska klimatpåverkan är ett av de krav som finns med i de globala miljömålen men är också enligt Persson et al en utmaning som byggbranschen ställs inför. Denna utveckling leder till att allt större krav ställs på beställare och myndigheter, samtidigt som entreprenörer måste ta hänsyn till de aspekter som krävs för att uppnå ett hållbart byggande [3].

Artikelförfattare Ellen Sköld Foto: Privat

Tidigt i projekteringsskedet, i programhandlingen, är byggnadens utformning ospecificerad. Detta gör att den indata som energiberäkningarna baseras på kan komma att ändras under projekteringens gång, vilket kan leda till osäkerheter kring om kraven som ställs på den färdiga byggnaden kommer att uppnås. De energiberäkningar som tas fram i programhandlingen baseras delvis på schabloner (generellt uppskattade värden) och antaganden. Antaganden och uppskattade värden tillämpas på grund av att det saknas trovärdiga och exakta värden att jämföra med [4].

Enligt Hwang och Low görs ofta ändringar i konstruktionen även i produktionsskedet. Efter produktion tas relationshandlingar med mer exakta energiberäkningar fram, där beräkningen baseras på den färdigställda byggnaden [5].

Figur 1: Procentuell skillnad för total energi­användning i relationshandlingen jämfört med programhandlingen för de 20 projekten.
Figur 2: Varmvattencirkulationstal i relationshandling jämfört med programhandling för de 20 projekten.
Figur 3: Procentuell skillnad för varmvattencirkulation i relationshandling jämfört med programhandling för de 20 projekten.

I denna beräkning inkluderas ändringar som gjorts under projektets gång vilket kan medföra avvikelser från den första energi­beräkningen [6]. De förändringar som sker i energiberäkningarna från tidigt skede kan även påverka energianvändningen när byggnaden brukas. Enligt tidigare studier har det visat sig att byggnaders faktiska energianvändning, när fastigheten är i drift, i flera fall varit dubbelt så hög som den första energiberäkningen [1]. Men uppstår avvikelser i energiberäkning tidigare än i driftskedet? Är det stor skillnad på energiberäkningarna redan mellan programhandling och relationshandling? Eller uppstår problemen senare? Kan energiberäkningarna bli mer exakta från början om eventuella återkommande förändringar i beräkningarna i relationsskedet beaktas?

Denna studie omfattar 20 flerbostadshus där den totala energianvändningen jämfördes mellan programhandling och relationshandling för respektive byggnad. Energiberäkningarna baseras på byggnadens primärenergital, vilket i sin tur beror på olika parametrar. Parametrarna undersöktes och de med störst avvikelser analyserades vidare. Några av de parametrar som ökat mest mellan dessa handlingar är energi till varmvattencirkulation (vvc) och rumsvärme.

Artikelförfattare Ellen Ingarsson. Foto: Privat

Den totala energianvändningen har för de 20 projekt som undersökts minskat i tolv av fallen, vilket motsvarar 60 procent av projekten. Dessa har minskat med upp till 11 procent i relationshandlingen. Resterande åtta projekt har haft en stigning i energiberäkningen med upp till 11 procent. Procentuell ökning och minskning för respektive projekt presenteras i figur 1.

Inget av de 20 projekt som undersökts har samma värde på den totala energianvändningen i relationshandling som i programhandling. Som nämnts tidigare har det i tidigare studier konstaterats att den faktiska energianvändningen i vissa fall varit dubbelt så mycket som tidigare energiberäkning [1]. Denna stora ökning har inte påvisats i relationshandling jämfört med programhandling och det kan därför antas att en eventuell ökning sker efter att huset satts i drift. Beräkningen ska baseras på byggnadens faktiska utformning och egenskaper, vilket å andra sidan kan vara relativt ospecificerat i tidigt skede. Detta kan bero på brist på kunskap kring projekteringsprocessen och byggnadens detaljer, samt osäkerheter kring kvaliteten på ingående material och olika fabrikat.

Figur 4: Procentuell skillnad för rumsvärme i relationshandling jämfört med programhandling för de 20 projekten.
Figur 5: Procentuell påverkan på den totala energianvändningen av ändringar i rumsvärme för de 20 olika projekten.

Solceller har lagts till eller ökats i nio av 20 projekt, vilket ger en minskande effekt på den totala energianvändningen då mindre energi behöver levereras till byggnaden. Sex av dessa projekt har även reducerad total specifik energianvändning. För tre av de nio projekt då solceller installerats har den specifika energianvändningen blivit högre i relationshandlingen. Om man däremot bortser från den energi som solcellerna bidrar med, har hälften av projekten en ökad energianvändning. Att lägga till solceller kan således öka chansen att klara energikravet, vilket ger en positiv skillnad i energiberäkningen.

Varmvattencirkulationens energiförluster beror bland annat på byggnadens utformning [9], och värmeförlusterna i de långa ledningarna kan bli större än 10 procent av systemets energianvändning [10]. I denna studie har vvc-talet i 14 av 20 fall antagits till 3,9–4 kWh/m2,år i programhandlingen, vilket är ett vanligt schablonvärde [4]. Resultatet visade att endast sex projekt har ett vvc-tal på upp till 4 kWh/m2, år även i relationshandlingen, se figur 2. För 11 av 20 projekt har vvc-talet ökat i relationshandling jämfört med programhandling. Fem av dessa har ökat med 50–150 procent och sex projekt har ökat med upp till 35 procent, se figur 3.

Mer noggranna beräkningar och kontinuerliga uppföljningar kan ha stor påverkan för energiberäkningarnas trovärdighet under projektets gång. Avvikelserna kan på så sätt minimeras och värdena kan stämma bättre redan i tidigt skede.

De faktiska energiförlusterna för varmvattencirkulationen är enligt tidigare studier ofta högre än det beräknade värdet i tidigt skede [4, 8]. Detta styrks av resultatet i denna studie då mer än hälften av analyserade projekt resulterat i att varmvattencirkulationstalet ökat i relationshandlingen redan innan huset satts i drift. Genomsnittligt vvc-tal för analyserade projekt är 5,5 kWh/m2,år.

Fakta

Artikelförfattarna

  • Ellen Ingarsson, byggingenjör, Högskolan i Halmstad
  • Kontakt: ingarssonellen@hotmail.com
  • Ellen Sköld, byggingenjör, Högskolan i Halmstad
  • Kontakt: ellen.skold@hotmail.se

Det finns flera parametrar som påverkar energianvändningen, men om endast det ökade vvc-talets påverkan analyseras medför detta att den totala energianvändningen ökar med upp till 7 procent. För sex av projekten har vvc-talet varit oförändrat och i tre av projekten har vvc-talet minskat med 6–15 procent jämfört med sitt tidigare värde, vilket motsvarar en reducering av den totala energianvändningen med upp till 2 procent. Trots att vvc-talet ökat mycket och ofta har det inte gjort någon större påverkan på den totala energianvändningen.

Rumsvärme är en annan parameter som analyserats och den har ökat för 50 procent av projekten och minskat för 50 procent. I relationshandlingarna har parametern för rumsvärme ökat med upp till 66 procent för tio projekt, jämfört med dess beräknade värde i programhandlingarna. Dessa skillnader visas i figur 4. För fem av dessa projekt motsvarade höjningen i relationshandlingen en ökning med 5–13 procent av den totala energiberäkningen, se figur 5. Rumsvärmen har som mest ökat med 8,2 kWh/m2, vilket är den högsta ökningen bland jämförda parametrar.

Figur 6: Förändring i byggnadens totala energianvändning, producerad el av solceller samt inomhustemperaturen för de 20 projekten.
Figur 7: Procentuell skillnad för fläktel i relationshandlingen jämfört med programhandling för de 20 projekten.

Inomhustemperaturen har sänkts med 1 °C för fyra projekt där samtliga minskat i energianvändning. För ett projekt har inomhustemperaturen stigit med 1 °C där energianvändningen också ökat. De skillnader som skett för inomhustemperatur, total energianvändning och den el solceller genererar kan ses i figur 6. För de fall då inomhustemperaturen sänkts har energianvändningen och rumsvärmen även minskat. För det projekt där inomhustemperaturen ökat har även den totala energianvändningen ökat, men energin till rumsvärmen minskat. Detta samband bekräftas i tidigare studier av Sleptsov et al. och Petersson [11, 12].

Energin till fläktel beror på specifik fläkt­effekt (SFP) och luftomsättning [13]. Denna parameter har ökat med 2–43 procent för nio projekt, enligt figur 7 (nästa sida). För tio projekt har energin till fläkt­el minskat med 2–54 procent. I 14 fall där ändringar i fläktelen uppmärksammats har den specifika energianvändningen ändrats på motsvarande vis. En ökning på fläktelen har i dessa fall gett en ökning på energianvändningen och tvärtom, se figur 8. Detta visar tecken på en relativt tydlig korrelation mellan fläktel och den totala energianvändningen.

I denna studie har det inte framkommit något tydligt samband mellan luftomsättning och fläktel. Det finns däremot ett tydligt samband mellan SFP och fläktel. Det är därför en fördel om SFP-talet är så korrekt som möjligt från början, så att energianvändningen inte påverkas. Enligt Svensk ventilation kan filtrets kvalitet och fläktens varvtal påverka SFP-värdet [13]. För att få ett mer korrekt värde på detta kan en lösning vara att lägga mer tid på projektering av kanalsystem.

Slutsatser som kan dras är att inget av projekten har samma energiberäkning i relationshandling som i programhandling, det finns parametrar som ändrats i alla analyserade projekt. Rumsvärmen har som mest ökat med 8,2 kWh/m2, år från programhandling till relationshandling, vilket varit den högsta bland jämförda parametrar. Denna parameter har även ändrats i samtliga 20 projekt. Den parameter som dock haft störst procentuell ökning jämfört med sitt tidigare värde är varmvattencirkulationstalet, vvc, som i ett fall ökat med 150 procent.

Figur 8: Förändring i fläktel samt total energianvändning för de 20 projekten. Källa: Egen illustration

 

Så hur kan energiberäkningarna bli mer exakta från början om eventuella återkommande förändringar i beräkningarna i relationsskedet beaktas? Mer noggranna beräkningar och kontinuerliga uppföljningar kan ha stor påverkan för energiberäkningarnas trovärdighet under projektets gång. Avvikelserna kan på så sätt minimeras och värdena kan stämma bättre redan i tidigt skede.

Detta kan i sin tur medföra att lösningar och nya metoder för att spara energi uppmärksammas och kan användas i större omfattning. I detta fall har det funnits de projekt då alla parametrar i relationshandlingen inte alltid finns med i programhandlingen, vilket gör det svårt att följa upp. Även schabloner kan behöva uppdateras för att få ett mer korrekt värde. Ett mer detaljerat och standardiserat system för hur energiberäkningarna ska genomföras gör det tydligare att se vad som ändrats och vad som skiljer sig åt.

Artikelförfattare: Ellen Sköld, Ellen Ingarsson

Fakta

Referenser

[1] Menezes, A C, Cripps, A, Bouchlaghem, D
& Buswell, R (2012). Predicted vs actual energy performance of non-domestic buildings: Using post-occupancy evaluation data to reduce the performance gap. Applied Energy.

[2] Boverket (2021a). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-
byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer—aktuell-status/vaxthusgaser/
Hämtad: 2022-02-15

[3] Persson, U, Hansson, B, Olander, S, Landin, A, Aulin, R, Persson, M (2017). Byggledning – Produktion, 1. Studentlitteratur AB.

[4] Burke, S, von Seth, J, Wiktorsson, M,
Ekström, T, Maljanovski, C (2021). Kartläggning av vvc-förluster i flerbostadshus. SBUF.

[5] Hwang, B-G & Low, L K (2012). Construction project change management in Singapore: Status, importance and impact. International Journal of Project Management.

[6] Sveby (2012). Energiverifikat – uppföljning av energikrav under byggprocessen. Sveby, Stockholm.

[7] Boverket (2021b). Primärenergital och byggnadens energiprestanda. www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energihushallningskrav/primarenergital-och-byggnadens-energiprestanda/
Hämtad: 2022-02-17

[8] Bergqvist, B (2015). VVC-förluster i flerbostadshus – Kartläggning i 12 fastigheter. Stockholm. Bebostad.

[9] Frye, A, Goraczko, M, Liu, J, Prodhan, A & Whitehouse, K (2013). Circulo: Saving energy with just-in-time hot water recirculation, BuildSys 2013 – Proceedings of the 5th ACM Workshop on Embedded Systems For Energy-Efficient Buildings.

[10] Thomas, M, Hayden, A C S & Mac­Kenzie, D (2006). Reducing GHG Emissions Through Efficient Water Heating Technologies, 2006 IEEE EIC Climate Change Conference.

[11] Sleptsov, A, Ryzhov, A, Luchnikov, I, Hosseinloo, A H, Ouerdane, H, Bischi, A (2021). Controlled adjustments of indoor microclimate parameters for building’s energy demand management. Energy Reports.

[12] Petersson, B-Å (2018). Tillämpad byggnadsfysik. 6:e uppl. Lund: Studentlitteratur.

[13] Svensk ventilation (2021). Rekommenderade SFP-definitioner med beräkningar och testmetoder. Svensk Ventilation.

Publicerad 4 juli 2023

Konsultplatsen

Hitta enkelt rätt konsult inom installations- och energiteknik

På nytt jobb

   
  • Robert Aldrich (bilden) blir 3 mars ny vd för Ecoclime Group. Han kommer från Manager Columbus Sweden där han var Commercial strategic account.
  • Patrik Svelander är ny Skandinavienchef på Oras. Han kommer från Franke där han var nordisk försäljningschef.
  • Emil Carlsson är ny produktchef på Bosch Thermoteknik. Han var tidigare försäljningsingenjör där.
  • Peter Filipsson är ny energisystemarkitekt på Öresundskraft i Helsingborg. Han kommer från CIT Renergy där han var projektledare.
  • Viktor Niklasson är ny projektledare på Planproj i Linköping. Han kommer från samma roll på Victoriahem i Norrköping.
  • Svenåke Boman blir 2025 vd för GK Sverige. Han är för närvarande tillförordnad vd och tidigare regionchef för bolaget.
  • Peter Bodin är ny försäljningschef för avdelningen Ventilation-Retrofit på Ebm-Papst. Han kommer från en liknande roll på Ecoclime.
  • Anders Fagerkrantz är ny vd för Caverion i Sverige. Han var tidigare regionchef Öst.
  • Joel Nyberg är ny vvs-konstruktör på Intec i Nässjö. Han kommer från samma roll på Sweco.
  • David Nordström är ny vvs-konstruktör i Uppsala. Han kommer från Caverion där han var projektledare.
  • Dennis Hagel är ny gruppledare för Sprinkler i Uppsala. Han kommer från Afry där han var sprinklerprojektör.
  • Peter Lillbacka är ny projektledare på Engis i Stockholm. Han kommer från samma roll på Locum.
  • Sebastian Pålsson är ny energikonsult i Göteborg. Han kommer från Totalinstallation i samma stad där han var vvs-konsult.
  • Linda Olsson har återanställts som vvs-ingenjör på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark i Göteborg. Hon kommer från Sweco.
  • Victor Jiglund är ny teknik- och kvalitetsansvarig på Indoor Energy i Uppsala. Han var tidigare konstruktör och projektledare i Linköping.
  • Lucas Leal Östlund är ny projektledare för energi och omställning på Erelko i Helsingborg. Han kommer från en liknande roll på Afry i samma stad.
  • Josefin Dahlander är ny projektledare på Installationsbolaget Sprinkler GBG. Hon var tidigare installationssamordnare på Skanska i samma stad.
  • Jimmy Hildenborg är ny konstruktör på Sandbäcken Sprinkler Mitt. Han var tidigare projektör på Projpartner.
  • Robert Sjöbeck är ny filialchef på Assemblin Sprinkler i Malmö. Han var tidigare entreprenadchef för VS i samma stad.
  • Cristin Hahn är ny projektledare för sprinkler i Göteborg. Hon kommer från samma roll på Högbergs Rör i Borås.
  • Marie Ekström är ny kalkylator och vvs-ingenjör på AB Oscar Hanson i Halmstad. Hon kommer från Instotal där hon var kalkylator för ventilation.
  • Marcus Kvist är ny vvs-konsult på PE Teknik & Arkitektur i Malmö. Han kommer från samma roll på Erelko i samma stad.
  • Pritesh Mistry är ny vvs-konsult i Göteborg. Han kommer från samma roll på Kungälvs Rörläggeri i Borås.
  • Linda Pålsson är ny vd och koncernchef för Afry. Hon var tidigare vice vd och chef för energidivisionen.
  • Sebastian Tham är ny specialist för medicinska gaser. Han var tidigare vvs-ingenjör på Ramboll i Göteborg.
  • Martin Lindholm är ny vvs-ingenjör på Bengt Dahlgren i Norrköping. Han kommer från samma roll på Ramboll i Nyköping.
  • Victor Åberg är ny vvs-ingenjör på samma kontor. Han kommer från samma roll på Ramboll i Norrköping.
  • Herolind Olomani är ny vvs-ingenjör i Malmö. Han kommer från annan bransch men har tidigare varit verksam som vvs-projektör.
  • Lina Lindström är ny vvs-konstruktör på Umeå Projekt Team i Umeå. Hon kommer från utbildning.
  • Yasser Ghavamnejad är ny vvs-ingenjör på Sweco i Uppsala. Han kommer från samma roll på Scania Industrial Maintenance i Södertälje.
  • Rebecka Andersson är ny energiingenjör/vvs-konstruktör i Malmö. Hon kommer från utbildning.
  • Johan Enmalm är ny affärschef för Energi på Sitowise. Han var tidigare avdelningschef för Energi i Stockholm.
  • Osman Budak är ny vvs-konsult på A Klimat i Enköping. Han kommer från samma roll på PQR International.
  • Louise Pollak är ny vvs-konstruktör på PGB Group i Stockholm. Hon kommer från utbildning.
  • Ken Nordlund är ny vvs-montör/projektör på Effektiv Fastighetsteknik i Stockholm. Han kommer från PGB Group i samma stad där han var vvs-konstruktör.
  • Fredrik Waldemarsson är ny injusterare på Ventilation Entreprenad, Veab, i Malmö. Han kommer från samma roll på WNAB.
   
  • Tim Otter (bilden) har anställts som försäljningschef på Bevent Rasch. Han kommer från Fläktgroup, där han var distriktschef för Väst.
  • Sebastian Englinde har startat det egna företaget Värme- och sanitetsexperterna i Göteborg. Han kommer från Bravida, där han var avdelningschef i samma stad.
  • Carl-Johan Johansson är ny nyckelkundsansvarig på Villeroy & Boch Gustavsberg. Han var tidigare regional försäljningschef för Syd/Väst.
  • Love Nilsson har börjat som vvs-konsult på Bengt Dahlgren i Malmö. Han kommer från Cowi, där han var uppdragsledare inom vvs.
  • Johan Sundström är ny projektsäljare på Beulco Armatur. Han kommer från Assemblin, där han var ledande vvs-montör i Stockholm.
  • Erik Magnusson har tillträtt som projektchef på Caverion i Linköping. Han kommer från Coor, där han var sektionschef för projektledning.
  • Klas Norrstig är ny energiingenjör på Caverion i Linköping. Han kommer också från Coor.
  • Sargon Chanko är ny vd för SLS Kyla Värme Energi i Norrköping. Han kommer från samma roll på Turnmill Group.
  • Joachim Solstrand har anställts som teknisk marknadsförare på Swegon. Han kommer från Systemair, där han var teknisk säljare.
  • Mats Adolfsson är ny regionansvarig för Syd på Bad & Värme. Han kommer från Oras, där han var säljare.
  • Håkan Dagerborn har börjat som projektledare på TPH Kleaa Ventilation & Projektering i Stockholm. Han kommer senast från en annan bransch och har tidigare varit egenföretagare inom vvs.
  • Martin Rundqvist är ny kontorschef på Aktea i Göteborg. Han var tidigare energikonsult där.
  • Alma Engman har anställts som vvs-projektör på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark. Hon kommer direkt från utbildning.
  • Alexander Nennedal är ny installationsledare på Fram Installationsledning i Stockholm. Han kommer från Veitech, där han var projektledare för VA.
  • Christoffer Järkeborn är ny vd och koncernchef för Nimlas Group. Han fortsätter även i samma roll för Sandbäckens, som är en del av Nimlas.
  • Andreaz Wennerström är ny vd/filialchef på Botkyrka VVS & Fastighetsservice. Han kommer från Abab Sverige, där han var regionchef.
  • Nils Grunditz är ny Sverigechef för Enerz. Han kommer från vd-posten på Bengt Dahlgren Greenergy.
  • Sanna Vesterberg har börjat som innesäljare vvs på Bra Gross i Norrköping. Hon kommer från Origo Group, där hon var projektadministratör.
  • Jonas Åhman är ny operativ chef på VVS Rental Scandinavien. Han kommer från Comfortzone, där han var teknisk chef.
  • Björn Dezitter är ny energiingenjör på Assemblin i Göteborg. Han kommer från Huurre Sweden.
  • Fredrik Färjh har startat det egna företaget Färjhstarka AB i Bjärred. Han kommer från Geberit Sverige, där han var försäljningschef OEM.
  • Marcus Sandlund är ny vd för Systemair Sverige. Han kommer från Caverion, där han var kommersiell direktör.
  • Katerina Kasian har anställts som energiingenjör på WSP i Göteborg. Hon kommer från Yara Marine Technologies, där hon var processingenjör.
  • Diana Mesropyan är också ny energiingenjör på WSP i Göteborg. Hon kommer från Afry i samma stad.
  • Marcus Persson är ansvarig för etableringen av Värmex nya kontor i Uppsala. Han är teamledare och vvs-konsult på företaget.
  • Helen Carlström har blivit ansvarig för forskning och utveckling på Qvantum. Hon kommer från Eon, där hon ansvarade för försäljning och tillväxt på nya marknader för Ectogrid.
  • Stefano Poppi är ny produktledningsansvarig på Qvantum. Han kommer från Nibe, där han var global produktchef.
  • Karzan Ashrafi är ny vvs-konstruktör på Tecnoresolut i Stockholm. Han kommer från samma roll på Sweco.
  • Jimmy Telin har blivit affärsområdeschef för projekt på Svensk Ventilationsservice. Han var tidigare planeringschef på företaget.
 
  • Niklas Grönlund (bilden) är ny vvs-ingenjör på Bengt Dahlgren i Karlstad. Han kommer från samma roll på företagets kontor i Göteborg. Kenneth Kotowski är ny VA-projektör i Stockholm. Han kommer från samma roll på Sweco.
  • Magnus Hansson är ny servicechef på Systemair Sverige. Han kommer från Bravida där han var filialchef för service, ventilation, automation, kyla och energi i Örebro.
  • Anders Collberg är ny vd för Alig ventilation i Mariestad. Han kommer från Fläktgroup där han var service- och eftermarknadsansvarig och efterträdde Mikael Ohlsson som har gått i pension.
  • Anders Bergvall är ny region ansvarig för Currentum sydväst, Göteborg. Han kommer från vd-posten i Installationsbolaget i GBG.
  • Mikael Gripenstam är ny energi- och teknikspecialist på Victoriahem i Stockholm. Han kommer från Indoor Energy där han var teamledare energi.
  • Per-Olof Nilsson är ny affärsutvecklare på Veitech. Han kommer från Bravida där han var teknik- och marknadschef för region vvs Stockholm. Fredrika Skoglund är ny projektledare. Hon kommer från Veidekke Sverige där hon var arbetsledare produktion i Göteborg.
  • Wikström i Göteborg har rekryterat tre nya vvs-projektörer: Lucas Andersson kommer från samma roll på PE Teknik & arkitektur. Patrik Kwiatkowski kommer från samma roll på Concoord. Malin Nordh kommer från utbildning. Mohammed Hadrous är ny energiingenjör. Han kommer från utbildning.
  • Ibrahim Al-bwab är ny energiingenjör på Scea i Stockholm. Han kommer från utbildning.
  • Robin Säker blir 1 januari ny sektionschef VA & Dagvatten på Afry. Han kommer från Bengt Dahlgren där han är gruppchef VA & Dagvatten i Stockholm. Daniel Ögren är ny gruppchef i Alingsås. Han var tidigare uppdragsledare för multidisciplinära projekt där. Jacob Lundin är ny vvs-konsult i Göteborg. Han kommer från samma roll på Concoord.
  • Stefan Ellmin är ny vice vd för FVB Sverige. Han är energiingenjör och har arbetat i bolaget sedan 1999. Han fortsätter också att vara regionchef för FVB Nord och kontorschef i Sundsvall.
  • Fredrik Djure är ny vvs-ingenjör och uppdragsansvarig handläggare, på Savtec i Stockholm. Han kommer från WSP Real Estate där han var fastighetsrådgivare.
  • Yalda Ghoreishi är ny vvs-konstruktör på P O Andersson konstruktionsbyrå i Solna. Hon kommer från Bravida i Stockholm där hon var installationsingenjör.
  • William Topallaj är ny affärsutvecklare/ regional produktchef ventilation på Klima-Therm i Malmö. Han kommer från Komfovent där han var regionchef Syd.
  • Martin Eriksson är ny vvs-konstruktör på Projpartner i Västerås. Han kommer från utbildning.
  • Bertil Wickander är ny energitekniker på Ferla i Nacka. Han kommer från Kylgruppen där han var projektledare. Philip Rudén är ny energicontroller på Energiförvaltning. Han kommer från FMV där han var utvecklingsingenjör. Engelyous Bebawy är ny energicontroller inom samma affärsområde. Han kommer från Lassila & Tikanoja där han var drifttekniker/energioptimerare.
  • Lars Göransson är ny regional försäljningschef för Norrland på Atrea med placering i Östersund. Han kommer från Swegon där han var distriktschef för Jämtland.
  • Jan Petersson är ny vvs-specialist på Statens fastighetsverk i Göteborg. Han kommer från Sitowise där han var vvs-ingenjör.
  • Milad Amsih är ny filialchef på Assemblin ventilation, Stockholm kyla. Han var tidigare servicechef på Caverion i Stockholm.
  • Tim Johansson är ny teknisk projektsäljare på Armatec kyla. Han var tidigare servicetekniker på företaget.
  • Pontus Lindell är ny distriktsansvarig säljare för region syd och Stockholm på Calectro. Han kommer från Acetec där han har varit distriktssäljare.
  • Peter Norrman är ny distriktssäljare Västergötland & Dalsland på Carpings. Han kommer från vd-posten på Rör-Anders i Vänersborg.
  • John Björklin är ny vvs-uppdragsledare på Fresh Air i Uppsala. Han kommer från samma roll på PE Teknik & arkitektur.
  • Daniel Lanz är ny chef för avdelningen Underhåll och lokalanpassning på Higab i Göteborg. Han kommer från Västfastigheter och en roll som fastighetschef.
  • Jakob Andersson är ny specialistsäljare chillers på Ahlsell. Han kommer från Stulz där han arbetat som säljare av datakylaggregat.
  • Fredrik Forsberg är ny arbetsledare Ventilation/OVK på Örebrosotarn. Han kommer från Ventpartner i Närke där han var servicechef.
  • Christian Lilja är ny serviceprojektledare ventilation/klimat på Caverion i Malmö. Han var tidigare kyltekniker där.
  • Magnus Ramström är ny filialchef vs på Assemblin i Stockholm. Han kommer från VVS Montage i Bålsta där han var arbetschef entreprenad.
  • Petri Suomäki är ny projektledare/energiingenjör på Brion i Borås. Han kommer från Bengt Dahlgren.
  • Mohamed Omar är ny verksamhetsspecialist energi på Region Skåne. Han var tidigare teknisk förvaltare där.
  • Maria Nylander har utsetts till medlem i Bjerkings ledningsgrupp. Hon är sedan tidigare hållbarhetsstrateg på företaget.
  • Johannes Hedman är ny regionansvarig säljare öst hos Wavin Sweden. Han kommer från Assemblin VS Västerås, där han var filialchef.
  • Simon Pihl är ny vvs-handläggare på Vinnergi i Malmö. Han kommer från samma roll på PQR Malmö.
  • Joakim Zeybrandt är ny projektledare ventilation på Kungälvs rörläggeri. Han kommer från Fastighets AB Balder där han var byggledare.
  • Robert Selberg är ny filialchef för Radiator VVS i Hudiksvall. Han kommer från Botkyrka VVS & Fastighetsservice, där han var vd.
  • Meis Qattan är ny vvs-konstruktör på Scania Maintenance Group QPK i Stockholm. Hon kommer från utbildning.
  • Emil Reuterham är ny vd för Stockholm Luftkompetens. Han var tidigare vice vd.
  • Clas Crafoord Olsson är ny vd för Tollco. Han var tidigare marknadschef där.
Marcus Sandlund tillträder som ny vd för Systemair Sverige AB 13 januari 2025. Han har haft ledande roller som Kommersiell direktör på Caverion Sverige AB och vd för Ecoclime Group AB.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.