Skärpta krav hindrar elvärmda golv
Trenden med golvvärme i form av elslingor verkar vara bruten. Anledningen är de skärpta kraven på elanvändning i bostäder.
Sedan många år har elvärme använts för golvvärme i synnerhet i nyproducerade flerbostadshus. Att el använts som uppvärmningskälla har berott på ett flertal orsaker; låga installationskostnader, låga bygghöjder och enkel hantering. I Boverkets byggregler har dock kraven på elanvändning skruvats åt och högsta installerade effekt får i dag vara max 10 W/kvm. Det har fått flera byggentreprenörer som har luftvärmepumpar som värmeåtervinning att slopa elgolvvärme till förmån för vattenburen golvvärme, alternativt ingen golvvärme alls, eftersom man annars tangerar högsta tillåtna installerade effekt.
”Inget bra val” Ett exempel är Veidekke, där teknik- och miljöchefen Johnny Kellner konstaterar att elanvändning för golvvärme i ett badrum – om den står på året om – kommer att generera lika mycket koldioxid som en vanlig personbil släpper ut på 1 000 mil, utgående från att elen baseras på marginalen av europeisk elmix. – Man ska komma ihåg att anledningen till att elvärmegolv började användas i badrum i hög utsträckning berodde på risken för legionella i vvc-ledningen när den användes för golvvärme. Efteråt har vi nog kunnat konstatera att det kanske inte var ett speciellt bra val, eftersom hållbarheten för elslingorna i golvet är begränsad samtidigt som det är svårt att reparera när det väl gått sönder.
Slås aldrig av Hur mycket el som varje år åtgår för elgolvvärme i badrum är enligt Johnny Kellner väldigt svårt att uppskatta. På fem kvadratmeters badrumsyta kan det åtgå cirka 1 800 kWh/år, bedömer han, vilket nästan skulle motsvara nivån på övrig hushållsel. – Det som kanske är mest oroande är att man låter golvvärmen gå året runt, även när det bevisligen inte behövs. Han pekar också på att man slopat golvvärmen i badrum, utan att det blivit ett knyst i form av klagomål från de boende. Huruvida det ska bli vattenburen golvvärme eller inte i nya bostadsfastigheter är enligt Johnny Kellner upp till respektive projektledare. – Det beror helt på vilket kundvärde man vill sätta på huset och lägenheterna. Själva installationen av golvvärme – även vattenburen – är i sammanhanget ingen dramatiskt stor kostnad jämfört med om man i stället skulle installera en radiator. När det gäller golvvärme vill han dock slå ett slag för detta i bostadentréer. – Jag tycker att man ska ersätta dagens stora radiatorer i en del av entréplanen med golvvärme. Dels frigörs yta och entrén blir snyggare, och med golvvärme blir det aldrig isbildning eller vatten på golvet på vilket folk kan ramla och slå sig.
Ovanför portar är det svårt att klara sig utan elgolvvärme. Foto Mark Kretz
Varmt året om Enligt Kjell-Åke Henriksson, installationsansvarig hos JM, berodde svängningen mot elvärme från vattenburen golvvärme på att de boende ville ha varmt om fötterna året runt, vilket inte var möjligt med vattenburen värme, eftersom värmeproduktionen stängdes av sommartid. – I och med att elgolvvärme ska inräknas i byggnadens specifika energianvändning kommer den att belasta den totala energinivån, vilket gör att huset riskerar att hamna över högsta nivå för energianvändning per kvadratmeter. Detta även om elanvändningen inte överstiger den nivå som är tillåten. Därför har vi tagit bort det ur vårt sortiment. Däremot kan man ha handdukstork som vintertid värms med vattenburen värme och sommartid med el, då klarar vi energikraven. Enligt Henriksson kan elanvändningen i badrum ibland vara förklaringen till att enskilda hushåll uppnår mycket hög elanvändning. – När elanvändningen uppgår till cirka 5 500 kWh i lägenheter är elgolvvärmen den enda förklaring jag kan se, säger han.
Undantag över portiker Hos JM försöker man lösa eventuella komfortproblem allteftersom de dyker upp, i dag löses dessa problem med vattenburen golvvärme. Det finns dock miljöer där man tvingas till elvärmegolv. – I badrum exempelvis över portiker, alltså öppna portar som leder in på gårdar behövs viss grundvärme i golven, så de inte upplevs som för kalla. I dessa kan det hända att vi installerar elgolvvärme fortfarande, säger Kjell-Åke Henriksson.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5/2011 sid 6-7
