Skärpta energikrav i BBR möter kritik
Med skärpta krav på energianvändning, omvandlingsfaktor för el samt en definition av lokalt producerad el, menar Boverket att EU:s krav på lagstiftning kring nära-noll-energibyggnader ska mötas. För flerbostadshus blir skärpningen 44 procent.
En skärpning av kraven på energianvändning är att vänta om Boverkets förslag till nya energianvändningsnivåer i BBR går igenom. Det framgår av den utredning som verket presenterade strax före semestern, ”Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader”.
Skärpningen ingår i Boverkets förslag till hur svenskt regelverk ska möta EU:s krav på nära-noll-energibyggnader (NNE). Förslaget – som man tagit fram i samarbete med Energimyndigheten – var också temat för en konferens, dit stora delar av byggsektorn kom. Från och med 2021 ska alla byggnader i Europa byggas enligt NNE-principen, vilket gör att detta förs in i det svenska byggregelverket.
För flerbostadshusen föreslås en skärpning med 44 %, från dagens nivå på 90 kWh/kvm, år till 50 kWh/kvm, år. Ej elvärmda småhus får en 18-procentig skärpning (från 55 till 45 kWh/kvm, år). För ej elvärmda lokaler föreslås en minskning från 80 till 40-50 kWh/kvm, år. Av utredningen framgår att det finns både tillgänglig teknik och teknisk kompetens att uppföra byggnader som klarar dessa nya krav. Brytpunkten för merkostnader har man beräknat till 40 kWh/kvm, år för flerbostadshus och under 40 kWh/kvm, år för småhus och lokaler. De ökade kostnaderna för att nå dessa nivåer ska enligt utredningen inte ha någon negativ påverkan på nybyggnadsnivåerna.
I utredningen har man också försökt slita frågan om var systemgränsen ska gå. Gränsen anger vad som ska räknas in som tillförd och bortförd energi. Boverket föreslår att gränsen levererad (köpt) energi ska användas för nära-nollenergibyggnader. Det vill säga att den mängd energi som energiprestandakraven ska ställas på är den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift, exklusive fritt flödande energi som kan tillvaratas på plats eller i närheten. Med fritt flödande energi menas energi som tas från sol, vind, mark, luft eller vatten och är gratis för fastighetsägaren. Begreppet i närheten avser de fall då anläggningen inte kan placeras på tomten, utan utanför denna. Tanken är att utvidgningen kan möjliggöra att en grupp byggnader förses med energi från en gemensam anläggning.
För det fall el används för uppvärmning föreslås en viktningsfaktor på 2,5, jämfört med en viktningsfaktor på 1 för övriga energislag (fjärrvärme med mera).
Vid seminariet menade Per Holm, energiansvarig hos branschorganisationen Sabo, att LCC-kostnaderna riskerar att öka, eftersom merkostnaden ökar. Detta samtidigt som Sverige har EU:s högsta byggpriser. Kritik kom också från Stefan Eklund från småhustillverkaren Myresjöhus, som var orolig för om småhusleverantörerna klarar att leverera småhus med en total energianvändningsnivå på 35 kWh/kvm, år, när den beräknade varmvattenanvändningen är 25 kWh/kvm, år. Anders Rosenhilde från småhustillverkarorganisationen TMF, menade att kraven kommer att leda till att småhusen förses med bergvärmepumpar och FTX-system för att kunna klara kraven. Dagens vanligaste värmelösning i småhus, frånluftsvärmepumpar, menade han kommer att försvinna. Hans retoriska fråga var om det går att borra för bergvärme i hela Sverige. Tveksamhet visade också Maria Brogren, Sveriges Byggindustrier. Hon menade att endast en handfull byggentreprenörer/byggherrar klarar att bygga enligt de föreslagna kraven. Kraven kommer enligt henne att leda till mer industriellt byggande, som i sin tur leder till begränsade arkitektoniska uttrycksmöjligheter. Alternativet solvärme/solceller är enligt henne inte alltid aktuellt, på grund av ogynnsamt solläge.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 7-8/2015 sidan 6-7
