Skanska bygger Karolinska sjukhuset

Det blev Skanska som tillsammans med brittiska investeringsfonden Innisfree fick uppdraget att bygga och i 25 år förvalta det nya Karolinska Sjukhuset i Solna. Jämfört med tidigare projektprogram får sjukhuset ett bantat borrhålslager för värme och kyla och mer fjärrvärme och fjärrkyla. Det svensk-brittiska konsortiet når därmed inte en del av de miljömål som skissades i projektprogrammet.

Nu är  det klart att Skanska får bygga nya Karolinska Sjukhuset i Solna. Illustration: Stockholms läns landsting

Konsortiets vinnande förslag stämmer till stora delar överens med det tänkta sjukhus som skissades i det projektprogram som Energi & Miljö redogjorde för i nummer 4 i år. Men det finns en del skillnader. Främst gäller det tillförseln av värme och kyla. Projektprogrammets borrhålslager med cirka 800 borrhål som bas har krympt till ett lager med 140 borrhål. – Vi har, så att säga, vänt på det så att fjärrvärme och fjärrkyla står för baslasten med ett mindre borrhålslager, solfångare och värmepumpar som komplement. LCC-beräkningar som vi har gjort visar att det blir kostnadseffektivare med färre borrhål. Dessutom kortas byggtiden för den delen, säger Per Olsson, projektdirektör på Skanska med ansvar för bland annat energi- och miljöfrågorna. Han förväntar sig att den fjärrvärme och fjärrkyla som ska levereras när sjukhuset står klart i slutet av 2015 kommer att baseras på förnybara energikällor. Vem som ska leverera värme och kyla är ännu inte klart. Per Olsson hävdar att sjukhuset kommer att bli en energieffektiv byggnad med tät och tung stomme och som får energisnål drift med förhållandevis låga luftflöden.

Energibehovet uppskattas bli 124 kWh/kvm,år. Det är något högre än vad som skissades i projektprogrammet från 2007. Tillsammans med verksamhetsenergin bedöms energibehovet bli cirka 242 kWh/kvm,år. Köpt energi uppskattas bli 160 kWh/kvm,år. Det är ungefär 60 procent av vad befintliga svenska sjukhus behöver idag men betydligt högre än projektprogrammets förhoppning på 110 kWh,kvm,år som då baserades på ett stort borrhålslager med upp till 800 borrhål och biobränslepanna Sjukhuset ska klassas enligt miljöklassningssystemet ”Miljöklassad byggnad” där bästa klass ”guld” är tänkt att nås. Det kommer även att certifieras enligt det internationella miljöklassningssystemet Leed.

Tengbom Arkitekter  som har bearbetat ursprungsförslaget skapat av White Arkitekter har gjort ett par större förändringar. – Det gäller främst logistiken. I och med att det så kallade Thoraxblocket ska vara kvar så går det inte att har kvar den ursprungliga lösningen på in- och utfart från Solnavägen. Angörningen kommer i stället att bli norrifrån via någon form av rondellösning, säger Tomas Boijsen, arkitekt från Tengbom Arkitekter.

I ursprungsförslaget skulle byggnaden bestå av ett antal kärnor med stora ventilationsschakt. I det sjukhus Skanska nu ska bygga bli kärnorna något högre och ventilationsschakten något smalare.

Ännu är inte frågan om det ska bli spårväg eller tunnelbana till sjukhuset avgjord. I bygguppdraget ingår att förbereda och göra båda alternativen möjliga. Om det blir spårväg så måste den bro över Solnavägen som ska byggas anpassas för att göra det möjligt för spårvagnar att passera.

Sweco är byggkonsortiets teknikkonsult. ÅF,  Ramböll och White Arkitekter har deltagit i den mycket omfattande granskningen av inkomna anbud. Hur många anbud som har inkommit vill inte det moderata landstingsrådet Catharina  Elmsäter-Swärd uppge. Det är än så länge hemligstämplat. Det lär vara så att endast Skanskakonsortiet har lämnat anbud på sjukhusbygget vilket kan förklara oviljan att uppge antalet anbudsgivare. Den brittiska investeringsfonden Innisfree, som ingår i byggkonsortiet, har specialiserat sig på att delta i så kallade OPS-projekt världen över. OPS står för offentlig och privat samverkan. I uppdraget ingår att projektera, bygga, finansiera och ansvars för driften i 15 år när bygget står klart att tas i drift.

Bygget av det nya Karolinska sjukhuset blir det största OPS-projektet i Sverige. Förutom själva bygget som ska ta fem år och kosta 14,5 miljarder kronor så ingår 25 års förvaltning av sjukhuset, alltså till år 2040. Det uppdraget kan sedan komma att förlängas med 15 år. Totalkostnaden inklusive förvaltningen beräknas till 52 miljarder kronor med en årlig utgift för landstingen i Stockholm på inte fullt två miljarder kronor.

Byggstarten sker under sommaren 2010. Sjukhuset ska stå driftklart i slutet av år 2015. Upp till 2000 personer kommer att delta i byggprojektet.

Coor Service Management har fått uppdraget att leverera servicetjänster som drift- och underhåll av fastigheterna, bevakning, lokalvård logistik med mera.

Lars Eriksson

•  Fakta NKS Yta: 320 000 kvm ( lika mycket som 24 Hötorgsskrapor) Antal våningar: 5 – 11 (vissa vårdkärnor) Antal rum: ca 8 000 Antal vårdplatser: Slutenvård 600, dagvård 100, pantienthotell 100. Antal operationssalar: 36