Ska vi strunta i brukarbeteende när vi gör energiverifieringar?
Vid en byggnads färdigställande uppdateras relevanta parametrar innan energiberäkningarna stämplas om till relationshandling. Det kan inte vara svårt att ta reda på eventuella orsaker om byggnadens verkliga energianvändning avviker från det beräknade, eller hur? Energiexperten Yifan Guo från Assemblin skriver utifrån sitt arbete.
Jag känner mig ganska trygg vid utförandet av energiberäkningar för bostäder, nu sedan Boverket fastställt brukarindata för nyproducerade små- och flerbostadshus i Ben, Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår.
Energiberäkningar borde inte avslutas förrän en energiberäknare involverats i byggnadens första driftsättande år.
I de energiutredningsprojekt där jag är inblandad verkar det inte vara solklart att ta reda på eventuella orsaker om byggnadens verkliga energianvändning avviker från det beräknade. Man brukar direkt ifrågasätta brister som har förekommit i bland annat byggkonstruktioner (exempelvis köldbryggor och lufttäthet), och byggnadstekniska installationer (exempelvis värmeisolering för vs-rör och ventilationskanaler, förluster från vvc, styrning och reglering, samt värmeåtervinning på rotorn).
Det är inte helt enkelt att hitta ”energitjuvarna” till 100 procent. Jag gillar därför att delta i seminarier och att ha diskussioner med branschkolleger. Men jag upplever samtidigt att det fattas studier och diskussioner kring brukarbeteendes påverkan på en byggnads energiprestanda.
I Ben finns det till och med två avsnitt som direkt kopplas till brukarbeteende (4§ Korrigering av uppvärmningsenergi på grund av avvikande innetemperaturer som inte orsakas av installationstekniska brister, samt 5§ Korrigering av uppvärmningsenergi när internlaster har avvikit från det normala). Med andra ord, Boverket har redan belyst behovet av uppföljning av brukarbeteende i samband med energiuppföljning. Men av de energideklarationer som jag har utfört, har jag sällan fått tillgång till statistiken över uppmätta inomhustemperaturer och årligt förbrukad hushållsel.
De senaste skyhöga elpriserna kan vara en anledning till att dagens husägare blir mer och mer energimedvetna. Man köper gärna energiklass A-apparater med så många ”+” som man har råd med. Jag hittade till och med LED lampor som har en effekt 0,6 W i ett prisvärt detaljhandelsföretag. Men energieffektiva apparater alstrar ju mindre värme till sin omgivning? Får byggnader de tänkta 70 procent av 30 kWh/m²,år, som gratis värme från hushållselen – som det har angetts i Ben – när vi använder fler och fler energieffektiva apparater och belysning?
Enligt Ben ska uppvärmningsenergi korrigeras när hushållsenergi har avvikit mer än 3 kWh/m²,år. Vi tar ett exempel:
Ett flerbostadshus med Atemp 1 000 m². Uppvärmning sker via fjärrvärme. Byggnaden antas ha ett uppvärmningsbehov på 6 600 h/år. Den uppmätta hushållsenergin är 25 kWh/m²,år. Det vill säga, hushållsenergin avviker med 5 kWh/m²,år. Enligt Ben ska uppvärmningsenergin korrigeras ned med cirka 2,6 kWh/m²,år. Om energiutredaren inte har kännedom om detta, kommer de 2,6 kWh/m²,år troligen att kompenseras via exempelvis utbyte av energikälla till en mer energieffektiv, installation av solceller, injustering av värme- och ventilationssystem med tillhörande energibesparande åtgärder, eller kanske vite.
Jag tycker att energiberäkningar inte ska avslutas vid en byggnads färdigställande, innan en energiberäknare kunnat erbjuda möjlighet att involveras i byggnadens första driftsättande år för en mer heltäckande energiuppföljning. Det är också nödvändigt att energiberäknare ger byggherrar råd om faktorer som kan påverka fastigheternas energiprestanda i samband med byggentreprenörers överlämnande.
Yifan Guo
Certifierad energiexpert och miljöbyggnadssamordnare på Assemblin ventilation, Växjö
