Simsalabim – en ny teater

När det gamla teater- och konserthuset i Sundsvall helt byggs om är alla installationer utförda med hjälp av BIM, byggnadsinformationsmodellering.

Vi går ner längs den något slingriga och slitna källartrappen där många generationer Sundsvallsbor gått tidigare. Där nere pågår byggnads- och vvs-arbeten för att färdigställa Sundsvalls konsertteater som ska stå klar senare i år.

I de djupa källarvalven finns bland annat en helt ny undercentral för fjärrvärme och fettavskiljare för den blivande restaurangen i gatuplanet. De trånga utrymmena i källaren gjorde bland annat att fettavskiljningen kommer att sker i två mindre tankar och inte i ett stort vilket naturligtvis varit mer rationellt. Det gick helt enkelt inte att få ner en stor fettavskiljartank genom de trånga gångar som leder fram till det rum där dessa står.

Att de delar av konsertteatern som är äldre haft olika hyresgäster under årens lopp framgår tydligt av vvs-ansvarige Stefan Sundströms kommentar kring ett källarutrymme som vi kikar in i.

– Där inne sägs att Frimurarna höll till, säger han och pekar in i ett skrymsle som numera är tömt på sitt innehåll.

Det finns dock inga spår kvar av eventuella frimurare i detta skede.

Stefan Sundström är för Sweco Systems räkning ansvarig för vvs-projekteringen av konsertteatern.

Projektet Sundsvalls konsertteater består av dels en ombyggnad av befintliga äldre lokaler, som är k-märkta, dels helt nya lokaler anpassade efter den nya verksamheten. När projektet är klart ska konsertteatern omfatta en stor och två mindre scener, plus en repetitionsscen. Till det kommer en helt ny restaurang som ska rymma 110 gäster.

Den största scenen är uppbyggt som en så kallad Black box. Denna ska kunna ta emot maximalt 400 stående åskådare, exempelvis vid konserttillfällen. Utrymmet ska kunna regleras i storlek genom att väggarna på kortsidorna kan skjutas ihop.

I samband med ombyggnaden kommer den tidigare bakgården att bli en del av lokalerna och inrymma restaurangköket.

Eftersom den nya konsertteatern till stora delar består av omkring 100-åriga byggnadsverk har det blivit lite besvärligt för vvs-konstruktörerna att få in alla installationer.

– De inmätningar och ritningar som vi fick var väl inte exakta, och eftersom vi har använt BIM i det här projektet har vi gjort nya mätningar för att få mer exakta mått.

I princip är ventilationsaggregaten, som är fyra till antalet, placerade i samma fläktrum där det tidigare fanns ventilationsaggregat. Utrymmet lämnar en del i övrigt att önska för både montörer och drifttekniker.

– Fläktrummet är verkligen hemskt trångt, konstaterar Stefan Sundström.

En anledning till detta är rummet korsas av järnbalkar som bär upp taket. Bland dessa har man tvingats tråckla ner aggregaten med hjälp av lyftkran. Kanaldragningen har också blivit därefter – en del kanaler ligger dolda bakom andra.

Det stora bekymret är dock kanaldragningen, i synnerhet på vinden till de gamla husen, eftersom dessa utrymmen var svåra att mäta exakt samtidigt som man fått dra kanalerna mellan befintliga bjälklag. Samtidigt som utrymmet varit trångt har kravet på kanalisolering ställt till det. Alla kanaler på vinden måste isoleras, även om yttertaket tilläggsisolerats, för att klara av att tilluften inte kyls ner för mycket. Det har gjort att kanaldragningen varit föremål för millimeterpassning.

– Kanalerna är dragits längs takstolarna på vinden för att de över huvud taget skulle få plats.

Sweco Systems i Sundsvall testade att koppla BIP (Building Information Properties) egenskaper och beteckningar till objekten i modellerna för installationsdelarna. Sölve Harr är Cad- och BIM-ansvarig på Sweco Systems.

– Detta projekt kanske inte var det enklaste att testa BIM och BIP i eftersom det var så få byggnadsdelar som var uppmätta från början. Men vi har kunnat leverera modeller till montörernas telefoner eller surfplattor som de kunnat arbeta efter visuellt och filtrera information.

– Det är beställaren, det kommunala bolaget Drakfastigheter, som skrivit en BIM-manual och ville att vi skulle börja testa detta på en del fastigheter, bland annat konsertteatern, säger Sölve Harr.

Han konstaterar att av byggsektorns olika discipliner har vvs-branschen kommit längst när det gäller utvecklingen av BIP-information. BIP-beteckningarna är kopplade till AMA-koderna, vilket gör det enkelt för exempelvis en vvs-konstruktör/entreprenörer att mängda/filtrera informationen i IFC-filerna.

Mark Kretz, ur Energi & Miljö nr 1-2/2016 sid 14-16.