Sensorer i skolor kan spara energi
Umeå universitet har undersökt hur man med sensordata kan spara energi och effektivisera skolutrymmena.
Genom att använda sensorer för att undersöka hur olika utrymmen används (i detta fall föreläsningssalar) har man vid Umeå universitet kommit fram till att det finns möjligheter att stänga föreläsningssalar, vilket kan spara energi.
Det visas i en utredning – Energieffektivisering av byggnader med närvarodetektering – som gjorts med hjälp av E2B2 på Naturvetarhuset på Umeå universitet, skriven av forskarna Thomas Olofsson, Gireesh Nair och Shoaib Azizi, samtliga vid Umeå universitet.
En del av byggnadens uppvärmning och ventilation styrs av ett avancerat behovsstyrt system (Lindinvent), medan övriga delar av byggnaden är försedd med ett konventionellt värme- och ventilationssystem. Lindinventsystemet håller tilluftstemperaturen konstant vid 16° C hela året. Data från nio kontor på två våningsplan i Naturvetarhuset (ett plan med behovsstyrd och ett med konventionell omblandande ventilation) var föremål för undersökningen.
Beslut om effektivisering av utrymmesanvändning, inklusive strategier och insatser som följer av att ta till vara möjliga besparingar kan baseras på sensordata. Information om den årliga energianvändningen av de undersökta föreläsningssalarna i Naturvetarhuset, inklusive el och värme, samlades in för att uppskatta den årliga energibesparingen genom möjligheten att stänga små och medelstora föreläsningssalar.
Det visade sig att den totala värmen som tillförs det studerade Naturvetarhuset (26 061 kvadratmeter) var 1 659 MWh 2019. Således hade byggnaden en energianvändning för uppvärmning och varmvattenberedning motsvarande 64 kWh/m2, år.
För de åtta undersökta föreläsningssalarna beräknades den årliga elanvändningen till 19 MWh och den årliga uppvärmningen till 48 MWh. Den totala årliga energianvändningen blir därmed 67 MWh. Undersökningen visar att man genom att stänga den stora föreläsningssalen kan uppnå en besparing på sex procent och att stänga den mellanstora föreläsningssalen kan resultera i 13 procents besparing. Om det beslutas att stänga båda dessa föreläsningssalar kan den potentiella besparingen bli cirka 12 MWh/år, vilket motsvarar 19 procent av den totala energianvändningen för de åtta undersökta föreläsningssalarna.
En stängning av överflödiga föreläsningssalar bidrar visserligen till energibesparingar, men kan också vara en möjlighet för universitetet i dess strävan att minska effekttoppar och kostnader för hyra och service.
I föreläsningssalarna gjordes också undersökningar för att identifiera potentialen att spara energi med ett bättre användande av naturligt dagsljus. Det gjordes med hjälp av den datadrivna modell som introducerats i metodavsnittet. Data insamlades i fältmätningar under sen eftermiddag utan dagsljusbidrag. Energibesparingar visade sig vara möjliga särskilt under vår och tidig höst med den då tillgängliga dagsljustillgången. Analysen visar att nyttjande av naturligt dagsljus kan vara fördelaktigt trots Umeås nordliga latitud.
Enligt professor Thomas Olofsson vill man arbeta vidare på att fokusera på termisk komfort istället för temperaturer och koldioxid.
Tanken är att jobba mot målet att tillhandahålla en termisk komfort och inte en temperatur- eller koldioxidnivå.
