Flerfamiljshus | 24 apr 2024

Så sparades 80 procent värmeenergi

Det kommunala bostadsbolaget i Giessen – som ligger ungefär 70 kilometer från Frankfurt am Main i Tyskland – har renoverat tre byggnader från 1950-talet med syfte att minska energibehovet och öka boendekomforten. I en byggnad med tolv bostäder genomförde det tyska Passivhusinstitutet mätningar för att undersöka hur lyckad moderniseringen blivit. Nu har man publicerat en forskningsrapport och redovisat resultaten.

Efter en omfattande renovering har ett typiskt tyskt flerfamiljshus från efterkrigstiden blivit till en förebild för energieffektiva byggnader. Passivhusinstitutet genomförde vetenskaplig övervakning av projektet och har nu publicerat sin forskningsrapport.

PHPP-verktyget (Passive house planning package) användes för att planera moderniseringen och visade redan initialt en betydande minskning av värmebehovet. Nu visar data att energianvändningen för rumsuppvärmning minskade med över 70 procent det första året efter moderniseringen, och till och med över 80 procent det tredje året. Samtidigt förbättrades inomhusklimatet märkbart.

– Energirenoveringen var totalt sett en fullständig framgång, vilket våra forskningsresultat tydligt visar. Energibalansberäkningsverktyget PHPP hade redan beräknat besparingar i samma storleksordning som uppmättes senare, förklarar Søren Peper på Passivhusinstitutet.

I denna modernisering med passivhuskomponenter fick alltså bostadsbolaget en väsentlig förbättring av energieffektiviteten från källare till tak: Byggnaderna utrustades med högkvalitativ värmeisolering av ytterväggarna, ett högisolerat platt tak med en stor solcellsanläggning och ventilationssystem med värmeåtervinning i varje lägenhet.

De nya fönstren är nu tre­glasade och entré- och källar­dörrarna är också mycket energieffektiva. Källartaken fick isolering. Nya frontmonterade balkonger ger minskade köldbryggor och ökad boendeyta. Värmeförsörjningen via befintlig fjärrvärmeanslutning behölls.

Energirenoveringen var totalt sett en fullständig framgång

Före energirenoveringen var värmeenergianvändningen i det övervakade hyreshuset 119,5 kilowattimmar per kvadratmeter och år (kWh/(m²a). Den sjönk till 33,3 kWh/(m²a) under det första året efter att byggnadens energieffektivitet förbättrats.

Hyresgästerna sparade redan i genomsnitt 72 procent i värmeenergi. Passivhusinstitutets mätningar visar att värmeenergianvändningen under det tredje året efter ombyggnaden till och med var 82 procent lägre – 21,3 kWh/(m²a). Samtidigt var inomhustemperaturerna på vintern jämförelsevis höga, 22,1 och 21,7 °C.

Hyresgästernas inflytande på energibehovet är också betydande. Om de väljer en högre rumstemperatur på två grader mer än medelrumstemperaturen på 22,1 grader ökar värmebehovet märkbart.

Mycket energieffektiva byggnader har också en fördel på sommaren: En hög nivå av termiskt skydd håller värmen ute. Användarna påverkar också den termiska sommarkomforten i sina hem. Till exempel är det betydligt svalare inne i byggnaden om fönstrens yttre skuggnings­element fälls ut under varmt väder och fönstren hålls stängda under dagen, med frisk luft som tillförs via ventilationssystemet.

När det gäller dynamiska simuleringar av den exakta
inverkan av klimatskalet, byggnadstjänster och boende på värmeenergianvändningen framhåller Passivhusinstitutet att ett bra värmeskydd är väsentligt för klimatskalet, vilket inkluderar isolering av ytterväggar, tak, källartak och en minskning av köldbryggor. Servicesystemen i byggnaden, särskilt ventilationssystemet med värmeåtervinning, bidrar också i hög grad till effektiviteten i hela byggnaden.

Ventilationsaggregat som är certifierade som passivhus­komponenter måste ha låg strömförbrukning och ska uppfylla höga krav på ljudisolering. Att isolera värmedistributionsrören i byggnaden visade sig dessutom mycket viktigt.