Så korrigeras husets energianvändning enligt BEN
Metoden för normalisering av en byggnads energiprestanda enligt BEN följer i stort korrigering enligt Svebys riktlinjer. Per Levin, Projektengagemang, och Pär Carling, Equa, förklarar de två godkända metoderna för korrigering av en byggnads energiprestanda enligt Boverkets föreskrift BEN. Detta är en förkortad variant av texten, som finns i sin helhet, inklusive tabellverk, i Energi & Miljö nr 3-4/2017, sid 40-41.
Sverige har av EU blivit ålagt att föreskriva om att redovisa energiprestanda vid normalt brukande, både vid nybyggnad enligt BBR och i energideklarationer enligt BED. Boverket har därför fått i uppdrag att göra en föreskrift, BEN, vilken i dess första version publicerades 15 december 2016 och version 2 med endast smärre ändringar, avses publiceras första april 2017.
För de som tidigare har tillämpat Sveby för verifiering, innebär tillämpningen av BEN endast en mindre skillnad i metodik och arbetsinsats.
Svebys riktlinjer har sedan 2010 innehållit beskrivningar av normalt brukande i bostäder och kontor, samt hur korrigering till normalt brukande ska gå till. Detta arbete har nu i stort sett ograverat tagits in i BEN.
BBR föreskriver att verifiering av energianvändning med normalisering till ”normalt brukande” ska utföras genom mätning alternativt beräkning. Verifiering med mätning kan i princip ske på två olika sätt, dels stegvis ”för hand”, dels med hjälp av den tidigare genomförda energiberäkningen, som görs om med nya uppmätta brukarindata och uppmätt klimat. Den senare metoden har sedan tidigare rekommenderats i Sveby (Energiprestandaanalys och Verifieringsmall), eftersom den ger en riktigare normalisering.
Givetvis behövs ett underlag för att kunna göra normaliseringen. I princip ska all korrigering baseras på uppmätta värden. Skrivningen är dock hårdare för nyproduktion än vid energideklaration, samt något lättare för småhus än övriga. I denna artikel beskrivs i två olika exempel på hur verifiering med mätning kan genomföras, dels stegvis och dels med hjälp av förnyad energiberäkning. Mätvärdena redovisar byggnadernas energianvändning, det vill säga eventuell energianvändning utanför byggnaderna, som till exempel motorvärmare eller tomtbelysning, är avdragen.
I guiden (se Energi & Miljö nr 3-4/2017 sidan 40-41) visar vi två metoder för verifiering av energianvändning enligt BEN/Sveby, exemplifierat på ett kontor och ett flerbostadshus där mätdata och energiberäkningar varit tillgängliga. Resultaten mellan de olika metoderna skiljer sig inte särskilt mycket för dessa exempel, där korrektionerna är förhållandevis små. Om avvikelserna varit större, hade också skillnaderna mellan metoderna blivit större.
Korrektioner för avvikelser i verksamhetsenergi på uppvärmning och komfortkyla för lokaler är otydligt beskriven i den stegvisa metoden, men hanteras automatiskt i metoden med energiberäkningarna.
Fastighetsenergin korrigeras inte i den stegvisa metoden, trots att avvikelser från normalt brukande även påverkar drifttider med mera för fläktar och pumpar, speciellt vid behovsstyrda system. I metoden med energiberäkningar kommer ändringarna i fastighetsenergi med automatiskt i den mån det valda beräkningsprogrammet kan hantera de behovsstyrda systemen.
Beskrivningarna i BEN är relativt grova och lämnar en hel del möjligheter till individuella tolkningar och metodval. För de som tidigare har tillämpat Sveby för verifiering, innebär tillämpningen av BEN endast en mindre skillnad i metodik och arbetsinsats. Större skillnad blir det vid energideklarationer av befintliga byggnader, där mycket av mätunderlaget för normalisering saknas. De utvalda redovisade exemplen har haft mätdata för korrigering och energiberäkningar tillgängligt. Mätunderlaget för äldre byggnader kommer i de flesta fall att vara betydligt sämre och medföra sämre precision i verifieringen.
Inga krav på antal mätare och mätnoggrannhet finns i BEN, till exempel hur många mätpunkter för inomhustemperatur som behöver användas för att bestämma byggnadens medeltemperatur. I energideklarationen behövs för närvarande inte redovisas hur normaliseringen utförts. Tydligare instruktioner för normaliseringen krävs för att kunna placera byggnader i rätt energiklass, speciellt när det nya primärenergitalet träder i kraft, vilket troligen sker första april i år.
Text: Per Levin, Projektengagemang och Pär Carling, EQUA