Rör som räddar liv

I sommar får de första patienterna möjlighet till cancerbehandling med protonterapi i Nordens första anläggning för detta. Skandionkliniken i Uppsala är också världens första anläggning där spillvärme från en strålkanon tas tillvara.

Den nya Skandionklinken i Uppsala reser sig som en stor gräddbakelse mellan Akademiska sjukhuset och ett intilliggande bostadsområde. Ytterfasaden av vitmålad aluminiumplåt är perforerad av små och stora hål i ett mönster som påminner om droppande vatten. Mönstret återkommer inne i huset i slipade glasväggar och receptionens träpanel.

På grund av byggnadens komplexitet har det varit helt nödvändigt att använda BIM fullt ut.

Patienterna som kommer hit från hela landet för att få protonterapi mot extra svåråtkomlig cancer ska känna sig välkomna och mötas av en harmonisk miljö. Därför har arkitekter och konstnärer fått stort utrymme. Högst upp i huset finns också hotell och restaurang som är öppna för alla.

Protonterapi är skonsammare än traditionell strålning, eftersom protonstrålningen kan riktas med större precision mot cancertumören. Det är viktigt för patienter med tumörer som ligger nära känsliga organ i huvudet, bröstet eller buken. Det är också särskilt lämpligt för barn, för att minska risken för nya, strålorsakade tumörer.

Ett av de tre protonterapirummen (gantryn) väntar fortfarande på installationen av maskinen, då Energi & Miljö är på besök. Några steg in i rummet, vid ett räcke, ser man från golv till tak i det 12 meter höga utrymmet där gantryt snart ska komma på plats. Stålringar och andra delar i maskinen kräver så mycket plats att rummet blir nästan lika stort som en liten villa.

Protonstrålen skapas i strålkanonen (cyklotronen) i andra änden av huset. Där accelereras positivt laddade vätejoner upp till 60 procent av ljushastigheten med hjälp av radiovågor och kraftiga magnetfält. Runt cyklotronen står nästan halvmetertjocka marmorblock och allt omges av 3,6 meter tjocka väggar av järnmalmsbetong. Att vistas nära strålkanonen när den är igång är förenat med livsfara. Dock avklingar den här typen av strålning relativt snabbt.

Protonerna åker från cyklotronen genom ett stråltransportsystem, som består av vacuumrör och elektromagneter, till behandlingsrummen. Dessa har inte oväntat ställt höga krav på vvs-konsulten Jan Andersson från Incoord.

– Här inne måste det vara ett väldigt jämnt och stabilt klimat – det får inte finnas någon temperaturskillnad mellan golv och tak. Precisionen i protonstrålen är 0,1 millimeter, så grejerna får inte röra sig, då kommer strålen på fel ställe, säger Jan Andersson.

Det noga reglerade inomhusklimatet skapas med hjälp av utrustningen i källarens undercentral och fläktrum. I undercentralen finns anslutningar för fjärrvärme och -kyla. Den vattenburna värmen går till radiatorer, markvärme och golvvärme i omklädningsrummen. Huset och strålningsdelen har olika värmeväxlare, för säkerhets skull. Det är också noggranna krav på luftens fukthalt, så här finns även utrustning för befuktning och avfuktning.

Systemet för att kyla strålkanonens magnetslingor och apparater sköts av leverantören, IBA. Uppdraget för Jan Andersson och hans kollegor är att se till att kylan kommer fram till IBA:s system. Protonstrålningen och huset kräver totalt två megawatt kylning. Den stora energiåtgången kompenseras något genom värmeåtervinning. Skandionkliniken är världens första anläggning där spillvärme från en strålkanon tas tillvara.

– Vi återvinner värme från protonstrålningsanläggningen genom en värmepump. Värmen används sedan till hotellets varmvatten, säger Jan Andersson.

Det enskilt största energibehovet är för kylningen av protonstrålningsanläggningen, som kräver totalt 3 108 MWh/år. Hotellet har lägst kylbehov – 54 MWh/år. Det största värmebehovet har klinikdelen med beräknade 455 MWh/år.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 10/2014 sidan 16

Detta är en förkortad version, läs hela reportaget i Energi & Miljö genom att logga in här (endast för prenumeranter/medlemmar i EMTF).