Aktuellt projekt | 8 feb

Riksarkivet flyttar till det största arkivet

Norra Europas största arkiv håller på att byggas ett par kilometer norr om Härnösands centrum.

Byggnaden är placerad på Saltvikshöjden med utsikt över Älandsfjärden. På andra sidan E4:an ligger högsäkerhetsfängelset Saltvik.

Bakom projektet står det statliga bolaget Specialfastigheter som äger fastigheter med höga säkerhetskrav runt om i Sverige.

– Riksarkivet kommer att hyra byggnaden för att därefter hyra ut en del av den till Skatteverket, säger Åke Forslund vid teknikkonsulten Rejlers som är huvudprojektledare på uppdrag av Specialfastigheter.

Den nya byggnaden är uppdelad i två delar. Den bakre arkivdelen i fem plan byggs i betong som infärgas i en kulör som uppges vara inspirerad av Ångermanlands landskapssten – den röda nordangrågraniten – me­dan den främre kontorsbyggnaden byggs i trä.

– Arkivet kommer att ha plats för 25 mil hyllplan och innehålla cirka 30 olika delarkiv.

Det är höga säkerhetskrav på statliga arkiv som förvarar såväl offentliga som sekretessbelagda handlingar och är en viktig del av vårt offentliga minne och kulturarv. Byggnaderna ska bland annat kunna stå emot vatten, fukt, brand och stöld.

Inomhusklimatet i arkivbyggnaden ska enligt Riksarkivets krav hålla max 18 °C med 40 procents relativ luftfuktighet förutom i några arkivrum som ska ha en temperatur på 3 °C och ett rum ska hålla -10 °C.

– Kraven när det gäller fuktighet och temperatur beror på vad det är som ska lagras och arkiveras. Även om det inte får vara varmare än 18 grader i de stora arkiven – som innehåller pappershandlingar – bör vi kunna hålla 15–16 grader, säger Benny Nordlund vid installationskonsulten Helenius som är teknik­ansvarig för projektet.

Arkivet uppförs på en bergsknalle.

– Förutom brand är fukt ett arkivs värsta fiende. Förr byggde man ofta arkiv i bergrum, men det är inte bra ut fuktsynpunkt. Här har vi ingen källare. Allt byggs ovan mark. I arkivdelen finns det dessutom inga fönster, berättar Åke Forslund.

I den rödfärgade kontorsbyggnaden i trä i anslutning till den stora arkivbyggnaden blir det ytor och rum för administration, möten, forskarsal, läsrum och en personalmatsal.

Under hösten och vintern har det bland annat arbetats med att få byggnadernas stommar på plats.

– Över den 100 meter långa byggnaden ska det sättas upp ett stort väderskydd. En utmaning vid framför allt träbyggnationer kan vara att hålla allt torrt och undvika fuktproblem, säger Benny Nordlund.

Det ska även byggas en fristående teknikbyggnad som kommer innehålla reservkraft, ställverk, transformatorer, kylmaskiner och släckvattentank.

Uppvärmning ska ske med hjälp av fjärrvärme.

– Det blir ingen fjärrkyla. I teknikbyggnaden ska det installeras tolv propankylmaskiner som tillsammans är dimensionerade för en effekt på 1 300 kW.

En borrhålsanläggning på nio hål på vardera 300 meter ska bidra till kylningen.

– Den ska förkyla returvattnet, från 11 °C till 5,5 °C. Enligt våra kalkyler betalar sig anläggningen på fem år.

Ska ni även ta värme ur hålen?

– Nej. Vi undersökte en lösning med att vintertid ta ut värme. Men vi skulle då behöva spetsa med en värmepump. Det gjorde att det blev en sämre kalkyl än att enbart använda sig av fjärrvärme.

Benny Nordlund berättar att det även installeras system för nödkyla.

– Om kraft faller bort prioriteras enheter som måste kylas kontinuerligt. Det kommer att finnas reservkraftsmatning på pumpar och annat som hör till den kretsen.

Tre ventilationsaggregat ska serva kontorsbyggnaden.

– Ett friskluftaggregat ska serva arkivdelen med friskluft. Varje arkiv får därutöver ett eget cirkulationsaggregat för klimatisering plus ett gemensamt för torkning av luften. Det installeras givare i respektive arkivs frånluft som känner av när rätt nivå har uppnåtts.

– I och med att vi ska bära ut all kyla och värme med luft – vi får inte dra in vatten i arkiven – kommer det att bli ganska så stora flöden.

På det sedumbeklädda taket installeras solceller.

– Hur mycket är ännu inte bestämt, berättar Åke Forslund.

– Det är förberett för att vid behov kunna bygga en andra etapp av arkivet vilket skulle innebära en fördubblad kapacitet, det vill säga ytterligare 25 mil hyllor.

Det beräknas arbeta cirka 120 personer i de nya lokalerna när verksamheten är i full gång.

Byggnaden är projekterad för att kunna certifieras enligt Miljöbyggnad Guld.

Text: Mikael Bergling