Aktuellt projekt | 8 feb

Riksarkivet flyttar till det största arkivet

Norra Europas största arkiv håller på att byggas ett par kilometer norr om Härnösands centrum.

Riksarkivet flyttar till det största arkivet
Den nya delen av Riksarkivet i Härnösand kommer att ha plats för 25 mil hyllplan och innehålla cirka 30 olika delarkiv. Illustration: Peab

Byggnaden är placerad på Saltvikshöjden med utsikt över Älandsfjärden. På andra sidan E4:an ligger högsäkerhetsfängelset Saltvik.

Åke Forslund, Rejlers. Foto: Rejlers

Bakom projektet står det statliga bolaget Specialfastigheter som äger fastigheter med höga säkerhetskrav runt om i Sverige.

– Riksarkivet kommer att hyra byggnaden för att därefter hyra ut en del av den till Skatteverket, säger Åke Forslund vid teknikkonsulten Rejlers som är huvudprojektledare på uppdrag av Specialfastigheter.

Den nya byggnaden är uppdelad i två delar. Den bakre arkivdelen i fem plan byggs i betong som infärgas i en kulör som uppges vara inspirerad av Ångermanlands landskapssten – den röda nordangrågraniten – me­dan den främre kontorsbyggnaden byggs i trä.

– Arkivet kommer att ha plats för 25 mil hyllplan och innehålla cirka 30 olika delarkiv.

Det är höga säkerhetskrav på statliga arkiv som förvarar såväl offentliga som sekretessbelagda handlingar och är en viktig del av vårt offentliga minne och kulturarv. Byggnaderna ska bland annat kunna stå emot vatten, fukt, brand och stöld.

Benny Nordlund, Helenius. Foto: Privat

Inomhusklimatet i arkivbyggnaden ska enligt Riksarkivets krav hålla max 18 °C med 40 procents relativ luftfuktighet förutom i några arkivrum som ska ha en temperatur på 3 °C och ett rum ska hålla -10 °C.

– Kraven när det gäller fuktighet och temperatur beror på vad det är som ska lagras och arkiveras. Även om det inte får vara varmare än 18 grader i de stora arkiven – som innehåller pappershandlingar – bör vi kunna hålla 15–16 grader, säger Benny Nordlund vid installationskonsulten Helenius som är teknik­ansvarig för projektet.

Arkivet uppförs på en bergsknalle.

– Förutom brand är fukt ett arkivs värsta fiende. Förr byggde man ofta arkiv i bergrum, men det är inte bra ut fuktsynpunkt. Här har vi ingen källare. Allt byggs ovan mark. I arkivdelen finns det dessutom inga fönster, berättar Åke Forslund.

I den rödfärgade kontorsbyggnaden i trä i anslutning till den stora arkivbyggnaden blir det ytor och rum för administration, möten, forskarsal, läsrum och en personalmatsal.

Under hösten och vintern har det bland annat arbetats med att få byggnadernas stommar på plats.

– Över den 100 meter långa byggnaden ska det sättas upp ett stort väderskydd. En utmaning vid framför allt träbyggnationer kan vara att hålla allt torrt och undvika fuktproblem, säger Benny Nordlund.

Fakta

Nya Riksarkivet

  • Byggstart: 2023.
  • Beräknas var färdigt 2025
  • Kostnad: Cirka en miljard kronor
  • Generalkonsult: Rejlers
  • Generalentreprenör: Peab
  • Bruksarea: 33 000 kvad­ratmeter, varav 20 500 arkivyta

Det ska även byggas en fristående teknikbyggnad som kommer innehålla reservkraft, ställverk, transformatorer, kylmaskiner och släckvattentank.

Uppvärmning ska ske med hjälp av fjärrvärme.

– Det blir ingen fjärrkyla. I teknikbyggnaden ska det installeras tolv propankylmaskiner som tillsammans är dimensionerade för en effekt på 1 300 kW.

En borrhålsanläggning på nio hål på vardera 300 meter ska bidra till kylningen.

– Den ska förkyla returvattnet, från 11 °C till 5,5 °C. Enligt våra kalkyler betalar sig anläggningen på fem år.

Ska ni även ta värme ur hålen?

– Nej. Vi undersökte en lösning med att vintertid ta ut värme. Men vi skulle då behöva spetsa med en värmepump. Det gjorde att det blev en sämre kalkyl än att enbart använda sig av fjärrvärme.

Benny Nordlund berättar att det även installeras system för nödkyla.

– Om kraft faller bort prioriteras enheter som måste kylas kontinuerligt. Det kommer att finnas reservkraftsmatning på pumpar och annat som hör till den kretsen.

Tre ventilationsaggregat ska serva kontorsbyggnaden.

– Ett friskluftaggregat ska serva arkivdelen med friskluft. Varje arkiv får därutöver ett eget cirkulationsaggregat för klimatisering plus ett gemensamt för torkning av luften. Det installeras givare i respektive arkivs frånluft som känner av när rätt nivå har uppnåtts.

– I och med att vi ska bära ut all kyla och värme med luft – vi får inte dra in vatten i arkiven – kommer det att bli ganska så stora flöden.

Fakta

Riksarkivet

  • 1618 grundades Riksarkivet och är därmed en av Sveriges äldsta ännu verksamma myndigheter
  • I samband med att slottet Tre Kronor brann 1697 förstördes stora delar av Riksarkivets dåvarande samlingar
  • 1892 uppfördes på Riddarholmen i Stockholm Riksarkivets första moderna och brandsäkra arkivhus (i tegel och gjutjärn)

På det sedumbeklädda taket installeras solceller.

– Hur mycket är ännu inte bestämt, berättar Åke Forslund.

– Det är förberett för att vid behov kunna bygga en andra etapp av arkivet vilket skulle innebära en fördubblad kapacitet, det vill säga ytterligare 25 mil hyllor.

Det beräknas arbeta cirka 120 personer i de nya lokalerna när verksamheten är i full gång.

Byggnaden är projekterad för att kunna certifieras enligt Miljöbyggnad Guld.

Text: Mikael Bergling

Publicerad 8 februari 2024

På nytt jobb

Lars Pellmark har utsetts till specialist teknisk förvaltning hos Jernhusen AB, Stockholm. Han kommer från Skandia fas­tigheter.
Bengt Bäckström har anställts som teknisk säljare på Hallströms verkstäder AB, Nälden. Han kommer från Fläktgroup.
 Sofie Bjurling har utnämnts till produktchef för varumärket Pneumatex hos IMI Hydronic Engineering AB. Hon var tidigare kundvårdsspecialist på företaget. Lena Särehag Bellwood har utsetts till produktchef för varumärkena TA och Heimeier. Hon kommer närmast från Protek där hon var projektledare.
 Deniz Kalkan har anställts som sprinklerkonstruktör hos Intec. Han har tidigare arbetat som vvs-konstruktör på Technoresolut och Sweco.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.