Rent i badet utan klor
Sigtuna kommun är sedan förra sommaren stolt innehavare av Nordens första biologiskt renade utomhusbad. I stället för klor används en reningsbassäng med ett grovfilter av stenar och vattenväxter.
– Först hade vi tänkt bygga ett badhus med både inomhus- och utomhusbad. Men sedan fick jag nys om ett företag i Tyskland som arbetade med biologiskt renade bad över hela världen. Tillsammans med några kommunpolitiker åkte jag och tittade på tre bassänger utanför München, och sedan bestämde vi oss för en modell, säger Håkan Carlsson som är projektledare vid Sigtuna kommuns avdelning för kommunala fastigheter, Komfast.
Midgårdsbadet i Märsta med 25-meters simbassäng, djup hoppbassäng, barnbassäng och en grund strandbassäng renas nu helt utan klor. I stället fångas smutsen i vattnet upp i en 2 000 kvadratmeter stor reningsbassäng med ett grovfilter av stenar och vattenväxter. Bassängen fungerar ungefär som en njure.
– Växterna är hämtade från svensk flora – som vass, näckros och varggräs – så det är inga konstigheter. Det som är viktigt är att stenarna i filtret har en bra blandning av olika mineraler, så att växterna får den näring de behöver, säger Håkan Carlsson.
Bra med smuts
Under ett dygn passerar cirka 5 000 kubikmeter vatten genom reningsbassängen. Vattnet rinner med självfall från badbassängerna ner till reningsbassängen och pumpas efter reningen upp igen, maximalt 350 kubikmeter per timme, med hjälp av fyra stora pumpar.
– Vi fyller badbassängerna med rent dricksvatten som sedan smutsas av de badande. Det är bra för växterna som äter smutsen. I somras när det var väldigt varmt länge dunstade vattnet och vi fick fylla på badet med färskvatten. Det var egentligen inte så bra, eftersom vattnet blev för rent. Då fick vi komplettera med näringssalter i reningsbassängen, som gödning för växterna.
Kommunen tar kontinuerliga vattenprover i badet och kollar att det uppfyller de tyska D-normerna för vattenkvalitet. Några svenska regler för biologiskt renade utomhusbad finns inte. Socialstyrelsen arbetar just nu med att skapa sådana regler.
Varför är den här typen av bad egentligen så ovanliga i Norden?
– Vi har ju många naturliga sjöar här att bada i, så det har kanske inte funnits lika stort behov som i Tyskland, Schweiz och andra länder, tror Håkan Carlsson.
Returvatten ska värma
För att göra Midgårdsbadet så ekologiskt som möjligt, och även förlänga badsäsongen, ska kommunen snart börja värma badvattnet med returvatten från fjärrvärme. Det 40-gradiga returvattnet kommer från ett bostadsområde i närheten och passerar badet på vägen tillbaka till kraftvärmeverket i Brista. Ledningar är redan dragna fram till badets pumphus och under våren ska värmeväxlare och andra installationer monteras.
– Vi hoppas kunna börja värma vattnet i april, så att växterna kommer igång. Då kan man kanske börja bada i maj och fortsätta in i september. Sedan beror det förstås också på vädret. Det är naturen som bestämmer när folk vill bada. Utöver den biologiska reningen använder Midgårdsbadet en bottensugare som får rensa bassängerna morgon och kväll. Men det sker på ungefär samma sätt som i andra simbassänger.
Teoretiskt sätt skulle det gå att använda biologisk rening även för inomhusbad året runt, men reningsbassängen skulle då behöva byggas in i ett stort uppvärmt växthus. Det skulle bli en avsevärt dyrare installation.
Att bygga Midgårdsbadet som biorenat utomhusbad i stället för det ursprungligen tänkta badhuset har sparat pengar åt kommunen. Kostnaden landade på 48 miljoner kronor i stället för 90 miljoner.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 3/2011 sid 38-39
