Regerings-kvarter med solfångare på taket
Drygt 40 procent minskad energianvändning förväntas i ombyggda kvarteret Loen i Stockholms Klarakvarter. Under början av året har Regeringskansliet tagit plats i byggnaderna.
Om- och påbyggnaden av kvarteret Loen är första delen i en omfattande renovering av flera Klarakvarter i Stockholm. Med de sammanlagt 30 000 kvadratmeter som byggts om är projektet också ett av Statens Fastighetsverk, SFV:s, hittills största. Nu är Regeringskansliet på plats i det ombyggda Loen. Under våren ska även Dansmuseet flytta in. I kvarteret ingår fyra byggnader som är invändigt förbundna. Det är dels två äldre bankhus från början av 1900-talet, dels en byggnad uppförd 1968-71 och en byggnad som stod klar i början av 1980-talet.
En av de viktigaste åtgärderna för att minska byggnadernas energibehov är bytet till fönster med isolerglas. Bland de viktigaste nya installationerna finns ett förbättrat värmesystem, nya värmepumpar, ventilationssystem med värmeväxling, ett nytt kylsystem och system för solvärme- och kyla med 250 kvadratmeter solpanel på taket. – Vi ser redan nu att det kommer att bli enormt stora energibesparingar jämfört med tidigare, säger Mikael Yllman, teknikansvarig hos SFV.
40 procent minskning Tidigare var energianvändningen i kvarteret 105 kWh per kvm, år och efter åtgärderna förväntas det minska till 59 kWh per kvm, år. Men det är först när alla hyresgäster flyttat in och använt husen i cirka ett år som det går att veta säkert hur stor energieffektiviseringen blir. Mikael Yllman tror dock att det är fullt rimligt att nå de förväntade dryga 40 procenten. Kvarteret ska minst klara kraven från miljöcertifieringen Green Building på 25 procent. – Det vi blivit mest förvånade över är att solvärmen täcker så mycket av värmebehovet. Mellan klockan 11 och 15 på dagen behövs ingen annan värme, säger Mikael Yllman. Han berättar också att solpanelerna på taket gjorde att fastigheten fick en stor överproduktion av värme förra sommaren. Planen är därför att på sikt även ta vara på överskottsvärmen till varmvatten. Minst en restaurang kommer att finnas i kvarteret, och restauranger är stora varmvattenanvändare.
Olika slags kylning Kylningen av lokalerna görs på flera olika sätt. Under åtta månader av året kyls ventilationsluften med frikyla från Stockholms Ström. När vattnet där är för varmt blir det i stället fjärrkyla eller egna kylmaskiner. Sorptiv kyla från solpanelerna (se E & M nr 4/12) på taket finns året runt, men används oftast bara på sommaren. – Vi stänger alltid av rumskylan på vintern, men det går att reglera temperaturen individuellt i kontorsrummen mellan 20 och 23 grader. Ofta stänger folk av även den kylningen och då går det att spara lite till, säger Mikael Yllman.
Ny typ av styrning Sedan en tid tillbaka inför SFV successivt ett nytt system för styrning och övervakning som är lika i alla fastigheter i landet. Detta Citect Scada-system används nu också i kvarteret Loen. Det ska underlätta uppföljningen av till exempel energianvändning. Dessutom sparar det en del jobb. – Bland annat har man ändrat tidskanalerna, så att systemet automatiskt räknar ut när helger infaller olika år. Förut fick vi skriva in det manuellt. Systemet automatloggar också alla temperaturer, säger Mikael Yllman. Eftersom en av byggnaderna har fått tre nya våningar har alla ventilationsaggregat flyttat ner i källaren. Trevligt för personalen som tar plats i de nya kontorsrummen med vidsträckt utsikt. Men en åtgärd som samtidigt krävt större kanaler och hårdare arbete från fläktarna.
Dimbara armaturer På belysningssidan finns numera närvarogivare i alla rum och alla armaturer är dimbara. En del lysdiodlampor finns i korridorerna, men huvudsakligen används T5-lysrör. Nu när kvarteret Loen är klart står SFV i startgroparna för att fortsätta med ombyggnationen av grannkvarteret Björnen. – Det kan bli en större utmaning, eftersom det där finns ett gammalt palats från 1700-talet – Adelcrantzska palatset, säger Mikael Yllman.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 5/2013 sidan 36-37.
