Rätt temperatur för varje vara i nya kombilagret
En stor del av det nya lager- och logistikcenter som just nu byggs söder om Stockholm kommer att bli kyl- och fryslager. Flera moderna installationer ska bidra till att hålla nere energianvändningen.
Febril aktivitet råder vid bygget av den nya kombiterminalen i Årsta söder om Stockholm. Traktorer i olika storlekar kör fram och tillbaka med laster av byggmaterial och utrustning som ska sättas in i det 15 000 kvadratmeter stora lager- och logistikcentret. Tidigare fanns här bara en asfaltsplan och järnvägsspår. Nu blir det snart även ett hus med kyl-, frys- och varmlagringsmöjligheter.
Vid ena kortsidan står kylmaskinerna som nyligen levererats, fortfarande inplastade, och väntar på att bli installerade. Det kommer inte att dröja länge. Ingenting under bygget får ta lång tid. I början av året lades grunden, under tuffa förhållanden i kyla och snöstorm, och till årsskiftet ska terminalen vara klar.
– Tidsplanen har varit tajt, det är en av våra största utmaningar, säger byggledare Anders Mathsson från Udden AB.
På väggen i hans arbetsrum längst in i byggkontoret hänger kartor som visar hur lagret och området runtomkring ska se ut när det är klart. Större delen av den nya byggnaden ska vara kyllager med innetemperatur mellan två och fyra grader. Inne i lagret ska även finnas frysutrymmen som håller minus 25 grader. I varje kortända av byggnaden blir det kontor och installationsutrymmen. En mindre del av huset ska också vara varmlager.
Kortare transporter
Byggnaden, som blir en så kallad crossdockanläggning, är uppdelat i två avdelningar – A och B. A-huset väntar på hyresgäst, medan B-huset redan är uthyrd till åkeriet Kyl- och Frysexpressen som ska flytta hit tillsammans med Ica som i dag sitter i Kallhäll norr om Stockholm.
– En stor fördel med det är att transporterna ut till butik blir kortare än tidigare, berättar Per Gustafsson, affärsutvecklare för godsterminaler hos projektägaren Jernhusen som satsar drygt 400 miljoner kronor i bygget.
Kapaciteten i Årsta kombiterminal kommer att fördubblas när den nya byggnaden är klar, upp till cirka 120 000 enheter per år. Målsättningen är också att minska miljöbelastningen från verksamheten så mycket som möjligt. Största delen av transporterna av livsmedel till anläggningen är tänkt att gå på järnväg. Rälsen löper bara drygt 50 meter bort. Enligt Jernhusens uträkning kommer närheten till tåg och till Stockholms centrum att spara in utsläpp av flera tusen ton koldioxid per år, jämfört med om fler och längre transporter gått med lastbil.
– En stor miljövinst gör vi också genom de två stora elkranar som ska lyfta godset från tågen till terminalen. De ersätter dieseltruckarna som används i dag, säger Per Gustafsson.
Lagret byggs för att bli så energieffektivt som möjligt. Bland annat med hjälp av plåtsandwichväggar med u-värde 0,2 W/kvm, Kelvin, som håller kvar kylan inne i de stora hallarna även under varma sommardagar. En stor energibov i kylhallar är ofta portarna, som står öppna när gods ska fraktas in och ut. Därför ska portöppningarna loggas och analyseras.
– Vi ska titta på hur folk använder portarna: Hur länge porten är öppen och varför. Om det inte står någon bil vid porten så kan man fråga sig varför den är öppen, till exempel, berättar platschef Robert Trygg från byggföretaget In3prenör.
Han tar oss med på en vandring runt det nya lager- och logistikcentret. Då och då hörs gnissel från tåg som bromsar in på järnvägen. Vid ena hörnet av byggnaden överröstas alla andra ljud av dunket från stenkrossen inne på granntomten. Stenen kommer främst från sprängningarna för Citybanan och används bland annat till återfyllningen vid kombiterminalen. Inte långt ifrån stenkrossen mynnar en stor kulvert ut ur marken med terminalens anslutningar till elkraft och fjärrvärme.
Varornas värme påverkar
Totalt beräknas fjärrvärmeanvändningen bli ungefär 165 000 kWh per år. Exakt hur stor energianvändningen blir för kyl- och frysanläggningen är dock svårt att beräkna, enligt installationskoordinatorn Incoord som ritat alla vvs-installationer.
– Det går inte, eftersom energianvändningen är så beroende av portöppningar, varutyper, temperatur på inkommande varor med mera, säger Kjell Andersson hos Incoord.
För att få fram det maximala effektbehovet har Incoord analyserat ett tänkt varuflöde med tidtabeller för lastbilar in och lastbilar ut. Det visade sig då att största effektbehovet uppstår under tidiga morgnar med maximal utetemperatur runt 20 °C. Det beror på att det då finns maximalt med varma varor i byggnaden. Mitt på dagen då det är som varmast ute har varorna lämnat byggnaden.
Platschefen tar oss vidare upp på taket som har vidsträckt utsikt över industriområdet i Årsta och södra Stockholm. Här står cirkulationsaggregaten för kylanläggningen som har 100 procent återluft, eftersom den ofrivilliga ventilationen via öppna lastbilsportar blir tillräcklig som utelufttillförsel. De tre aggregaten är försedda med filter, värmebatteri och dubbla kylbatterier och har ett luftflöde på totalt 53 kubikmeter per sekund. Vintertid sker avfrostning i värmebatteriet och under sommaren används uteluft.
Tilluften som håller mellan 0 och minus 5 grader sprids i kylrummen via textildon med dysor, i dagligt tal kallade strumpor, utan kondensdropp.
– Lösningen är bra för att få ett jämnare inneklimat, tack vare att naturens lagar hjälper till, säger Robert Trygg.
En trappa ner från taket står kontorets FTX-aggregat med roterande värmeväxlare och temperaturverkningsgraden 80 procent. Värme återvinns från ventilationen och de fyra kylmaskinerna som har koldioxid som köldmedium i ett transkritiskt system. Mycket värme återvinns till värmesystem och tappvarmvatten, men en hel del kommer också att släppas ut till kråkorna.
– Om det hade funnits avnämnare under sommaren hade återvinningen från kylanläggningen kunnat öka avsevärt, säger Kjell Andersson.
Kylmaskinerna finns ytterligare en trappa ner, i entresolplanet, där det också finns miljörum, fläktrum och undercentral. Att få plats med alla installationer på ett lämpligt ställe har inte varit helt enkelt.
– En utmaning har varit ljudet, eftersom det ska vara kontor på andra sidan väggen. Trafikledningsrummet däruppe får inte bli stört. Samtidigt står kylmaskinerna bredvid och låter och vibrerar, säger Robert Trygg.
Bättre ljud i lokalen
Att placera cirkulationsaggregaten uppe på taket har varit en lösning för att förbättra ljudmiljön inne i lokalen, och även underlätta underhållet. För att slippa onödig spillvärme från belysningen förses också lagret genomgående med LED-lysrör. Även kontoren kommer att få LED-belysning.
Dagen då Energi & Miljö är på besök läggs golven i den stora lagerlokalen. Två nya, röda eltransformatorer står fortfarande inplastade i en nisch i ytterväggen. Det är mycket kvar som ska vara på plats och inkopplat innan årsskiftet då den första hyresgästen flyttar in. Lyckligtvis spelar inte vädret lika stor roll i det här skedet av bygget som i början när grunden lades. Under tak rullar det mesta på som vanligt i ur och skur.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 11/2013 sidan 16-19
Fakta Årstas nya kombiterminal
Totalt 15 000 kvadratmeter stort lager- och logistikcenter söder om Stockholm. Största ytan blir kyllager och mindre delar frys- eller varmlager samt kontor.
Alla varor som kommer hit ska skickas vidare inom ett dygn. Totalt blir det 24 inlastningsportar och 37 utlastningsportar. Inlastning sker från järnväg och större lastbilar och utlastning med mindre lastbilar.
Två stora elkranar med inbyggd energiåtervinning ska användas för att lasta gods till och från terminalen. Elkranarna ersätter dagens tre stora dieseltruckar. Elkranarna liknar de kranar som används i hamnar och är 25 meter höga, har en spännvidd på 37 meter och kan lyfta 54 meter i sidled.
Marie Granmar
Fakta Energi och återvinning
Fjärrvärmebehovet beräknas bli 165 000 kWh per år (cirka 20 kWh/kvm, år) vid 15 °C i det 1 100 kvadratmeter stora varmlagret. Det inkluderar även en separat verkstadslokal på 435 kvadratmeter.
Kylanläggningen har koldioxid som köldmedium i ett transkritiskt system och är en av de största koldioxidanläggningarna i Sverige. Kyleffekten är totalt 1 120 kilowatt varav 90 kilowatt till frysrum. Totalt finns fyra kylaggregat som har en gaskylare vardera på taket.
Effektbehovet för belysningen blir 9 W/kvm för kylrum och lager, samt 12 W/kvm för kontor.
Cirka 135 000 kWh per år beräknas kunna återvinnas till värmesystem och tappvarmvatten. När det är kallt ute minskar kylbehovet i kylrummen och när det är som kallast behöver kylrummen värmas för att temperaturen inte ska gå ner under två grader Celsius. Frysrummet har samma förutsättningar året runt. När det är varmare ute och kylmaskinerna går med högre last är värmebehovet lågt. Detta gör att värmeåtervinningen kan användas som mest vid utetemperaturer mellan -10 och +10 °C.
I undercentralen mäts den mängd värme som återvinns från respektive kylaggregat, aggregatens elanvändning, fjärrvärmeanvändning samt tappvarmvatten. Här sker även loggningen av hur lång tid lastportarna står öppna.
En storbildsskärm i lager- och logistikcentrets entré ska visa aktuella effekter samt energianvändning.
Marie Granmar
Fakta Ventilation och klimat
Ventilation behövs i varmlagret och kontoret. Kontorsaggregatet har roterande värmeväxlare, temperaturverkningsgrad på 80 procent och SFP 1,5 kW/kbm, sekund. Varmlagret har batterivärmeväxling, temperaturverkningsgrad på 55 procent och SFP 1,5 kW/kbm, sekund.
Kyllagren har ingen mekanisk ventilation utöver cirkulationsaggregaten. Den ofrivilliga ventilationen via lastbilsportarna bedöms ge tillräcklig luftomsättning.
Fukt ska hållas ute med hjälp av uppblåsbara tätningar runt lastbilarna. Avfrostning sker i värmebatterier vid cirkulationsaggregaten på taket. I frysrummen har fläktförångarna elavfrostning.
Marie Granmar
Fakta Textildon sprider luften
Tilluften som håller mellan 0 och minus 5 °C sprids i kylrummen via textildon med dysor, ibland kallade strumpor. Textildonen anses lämpliga för att ventilera från höga höjder och ge en jämn spridning av luften utan kondensdropp.
Marie Granmar
