Rätt hantverk fixar mästarisen
Nyligen avgjordes SM i ishockey. En förutsättning för bra spel är en lagom hård is utan sprickor och bubblor, liknande den kärnis som långfärdskridskoåkare längtar efter. För att fixa det krävs rätt teknik, gediget hantverkskunnande och lite tur.
Vädret kan göra det mer eller mindre svårt att fixa en bra skridskois. Det vet de ismakare på några av landets SM-finalarenor som Energi & Miljö pratat med. Svårast är att hålla rätt temperatur och fuktighet i ishallen under hösten när det är regnigt. Men det kan vara knepigt även på våren.
– Dagsmejan och 8 000 personer i hallen gör att det kan bli varmt. Det är viktigt att hålla koll på i förväg, så att man inte blir överraskad 20 minuter före matchen, säger Lars-Göran Gèsan, drifttekniker vid Löfbergs Lila Arena i Karlstad som är Färjestad BK:s hemmaplan.
Han avslöjar att han alltid ställer in istemperaturen på mellan 1 och 1,5 grad kallare när det är elitseriematch än vid andra matcher och träningar. När det kommer mycket folk blir det varmare. Isen behöver också beläggas med vatten oftare när det är match – det blir snarare en gång i halvtimmen än de vanliga en till 1,5-timmesintervallen. Eftersom vattnet är 45-gradigt värmer det också isen.
– Det är lite olika förutsättningar vid träning och elitseriematch, men för oss är isen alltid lika viktig. Vårt hantverk gäller alltid! säger Lars-Göran Gèsan.
Svårast att bygga upp isen
Hantverket ligger i att bedöma isen och se till att rätt åtgärder görs. Svårast är att bygga upp isen i början av säsongen. Det är viktigt att göra rätt, så att isen blir så homogen som möjligt. I Löfbergs Lila Arena och även i Skellefteå Kraft Arena läggs isen på vitmålad betong med pålimmade linjer. När isen är lagom tjock läggs en tunn duk med reklam på isen, och därefter ytterligare ett lager med klar is. I Karlstad ska isen ovanpå reklamen vara cirka 3,5 centimeter och i Skellefteå finns kravet att islagret ovanpå ska vara minst två centimeter.
– Om reklamen syns bra så är det en bra is! Den ska vara hård, klar och genomskinlig med så lite syre i som möjligt – som kärnis på sjön. Om isen är vit eller grå har det kommit in luft och då blir det sämre fryseffekt, säger Lars-Göran Gèsan.
Verktygen som används när isen byggs upp är vattenslangar och ismaskiner. Vattnet dimmas ut över rinken i tunna lager som fryser successivt. Upp till en vecka tar det att bygga upp isen från grunden. När isen väl är på plats gäller det att underhålla den. Det görs genom att regelbundet hyvla bort ojämnheter, som skär och gropar, med ismaskinen samt belägga med vatten. I Skellefteå Kraft Arena hyvlas isen ungefär åtta gånger om dagen.
– Vi har hårt tryck på arenan. Ofta är det träningar fram till klockan 17 och sedan match vid 19, säger driftansvarige David Jonsson.
Till sin hjälp har ismakarna i moderna ishallar även datoriserade styrsystem som kontrollerar inneklimat och iskylningskompressorer. Rinken är som en stor öppen kyldisk och kompressorerna gör samma sak som i ett kylskåp – transporterar bort värme. Till ismaskinistens jobb hör alltså att ställa in ”kyldisken” på rätt temperatur, vilket brukar vara runt minus tre grader.
– Men det beror på hur mycket folk det ska komma på matchen och vilken årstid det är, säger Pasi Virtanen, drifttekniker på Brynäs hemmaplan Läkerol Arena i Gävle.
Inneklimatet viktigt
Klimatsystemet för ishallen är också viktigt för iskvaliteten. Inneluften får inte vara för fuktig och inte för kall. Ju svalare desto bättre för isen, men samtidigt vill inte åskådarna ha det för kallt.
– Vi har tur som inte har några restauranger inne i hallen, där folk vill ta av sig jackan när de sitter och äter. Det gör att vi kan hålla inneluften lite svalare än på andra ställen. Det sparar energi, pengar och ger en bättre is, säger David Jonsson vid Skellefteå Kraft Arena.
Energianvändningen är något som många arenor i Sverige numera sett över. Kylsystem, belysning, uppvärmning, ventilation och avfuktning är de största energislukarna. I genomsnitt använder en konstfrusen anläggning cirka en miljon kWh köpt energi per år.
Genom projektet Stoppsladd, som initierades av Svenska Ishockeyförbundet för ett par år sedan (se E & M nr 2/2010), har 152 ishockeyhallar inventerats och analyserats. Både Skellefteå Kraft Arena och Löfbergs Lila Arena har även genomfört rekommenderade åtgärder.
Kan styras från telefonen
För ett drygt år sedan bytte Löfbergs Lila Arena ut sitt 25 år gamla kylsystem och fick då två nya kompressorer, ny vätskeavskiljare, nya köldbärarpumpar och ett nytt styrsystem. Styrningen gör att hela arenans system numera kan köras från en vanlig telefon. Dessutom har ammoniakanvändningen i kylsystemet minskat från 1500 till cirka 400 kilo.
Spillvärmen från kompressorerna återvinns också och används till att värma lokalerna på vintern. På sommaren ger systemet varmvatten och täcker en del av kylbehovet i konferenslokaler, kontor och ett inhyrt gym.
– Vi återvinner så mycket vi kan nu och sparar på så vis cirka en halv miljon kronor per säsong, säger Lars-Göran Gèsan.
Upprustningen av anläggningen har också hjälpt till att få bukt med läckage av köldbärare, som tidigare var ett problem. Köldbäraren är ofta en saltlösning med krom iblandat som korrosionsskydd. Ändå rostade de gamla stålrören och började läcka. I Karlstad finns nu bara nya plaströr, som enligt tillverkaren inte ska korrodera.
Kraven på ishockeyisarna är höga. När SM-finalerna spelas måste det gå att åka skridsko snabbt och effektivt på isen. Men så hårda krav som i curling är det inte.
– Curling är extremt, med krav på avjoniserat vatten där salt och kalk tagits bort. Det är nog bra, men blir krångligare att underhålla. Då kan man inte flöda på vattnet som vi vill göra, säger Lars-Göran Gèsan.
Vattnets föroreningar har betydelse även för ishockeyisarna, eftersom föroreningarna kommer upp till ytan förr eller senare. Det mesta tas bort med ismaskinen, men vattenkvaliteten är viktig. Pasi Virtanen i Gävle berättar att Löfbergs Lila Arena är känd som en arena med mycket bra is.
– Vi har bra vatten i Karlstad, det stämmer, säger Lars-Göran Gèsan.
Den stora frågan är förstås vem som i slutänden avgör hur bra isen är. Det är ingen som provåker isen för en match, och att fråga ishockeyspelarna vad de tycker är det farligaste man kan göra, menar Lars-Göran Gèsan.
– Då tappar de fokus och spelar dåligt. Den ena tycker att det är för hårt och den andra att det är för mjukt.
Marie Granmar, Energi & Miljö 4/2013 sidan 30-32
- FAKTA: Ismakarens verktyg
För att fixa en riktigt bra is behöver ismakaren de här verktygen:
– kylkompressorer och kylsystem
– bra styrsystem för inneklimat och istemperatur
– ismaskin för att hyvla isen
– vattenslang
- FAKTA: Löfbergs Lila Arena i Karlstad
För ett drygt år sedan bytte Löfbergs Lila Arena ut sitt 25 år gamla kylsystem och fick då två nya kompressorer, ny vätskeavskiljare, nya köldbärarpumpar och ett nytt styrsystem. Spillvärmen från kompressorerna återvinns och används till att värma eller kyla lokalerna. Det har bland annat lett till att fjärrvärmeåtgången minskat med 40 procent.
Investeringen på 5,5 miljoner kronor beräknas få en återbetalningstid på cirka 6 år. - FAKTA: Stoppsladd
Inom ramen för projektet Stoppsladd, initierat av Svenska Ishockeyförbundet och företaget Energi & Kylanalys, har 193 svenska ishallar inventerats. Av dem har 135 kunnat ge detaljerad information om sin energianvändning. Några har också genomfört åtgärder enligt projektets rekommendationer.
En genomsnittsanläggning använder cirka 1 000 MWh köpt energi per år. Stoppsladd bedömer att det i de flesta anläggningar finns möjlighet att minska energianvändningen med mellan 20 och 40 procent. Det motsvarar 60 till 120 GWh, fördelat på el och värme, i hela beståndet av svenska ishallar.
