Rätt fukt för u-båtarna

Hajen och Neptun. Så heter de två svenska u-båtar som nu fått flytta in i en nybyggd hall på Marinmuseum i Karlskrona.

Natten till 28 oktober 1981 gick den sovjetiska u-båten 137 på grund vid inloppet till Gåsefjärden i Blekinge skärgård, en händelse som väckte stor uppståndelse. En av de svenska u-båtar som sedermera spelade en central roll vid hanteringen av grundstötningen var u-båten Neptun, som hade byggts bara några år tidigare. Neptun och dess mindre ”släkting” HMS Hajen, som tillkom i samband med unionskrisen i början av förra seklet, kommer från och med i sommar att visas i en ny museidel vid marinmuseet på Stumholmen i Karlskrona. Tanken på att bygga ett u-båtsmuseum i anslutning till det befintliga marinmuseet tillkom för cirka åtta år sen. Tanken från början var att Neptun så att säga skulle vara placerad i nivå med havet, genom att man grävde ut marken vid museet. Så blev det inte utan en helt ny museibyggnad ritades och har nu uppförts ovan mark, där de två u-båtarna ligger bredvid varandra. Neptun, som är 12 meter hög och 49,5 meter lång, har dock periskopet stickande upp över taknocken. Besökarna kan dels se båtarna från markplan, men också gå en trappa upp, för att gå in i Neptun. I hallen ska även separata utställningar kunna visas. Hallen är dimensionerad för 200 personer.

Neptun är den största av de två u-båtarna. Foto: Lina Alriksson

Smygande arkitektur
Inspirationen för formen av den tillbyggnad som nu snart står klar på Stumholmen i Karlskrona kommer enligt arkitekten Björn Malmström dels från formerna på marinens smygfartyg, dels från de många olika betongbunkrar och värn som finns runt Karlskrona. För föremålen i museet – som sammanlänkas med det befintliga museibyggnaden via en cirka tio meter kopparklädd gång – är det av största vikt att inneklimatkraven klaras. Dessa klimatkrav ställs enligt Hans Mazetti, teknisk förvaltare hos Statens Fastighetsverk i Karlskrona, av Statens Maritima Museer, den myndighet som styr över de statliga marina museerna. Det är också Statens Maritima Museer som är hyresgäst. Klimatkraven består i dels dimensionerande termiska krav på 20 °C vintertid, medan temperaturen sommartid får stiga till 24 °C. I båda fallen är marginalen plus/minus två grader. Under en begränsad del av året kan temperaturen inomhus få överstiga, respektive understiga temperaturerna beroende på utetemperatur. Samma sak gäller den relativa fuktigheten, som är satt till maximalt 45 procent vid dimensionerande högsta utetemperatur. Klimatkraven är inte satta för att själva u-båtarna inte ska rosta – Neptuns skrov är cirka 2,5 centimeter tjockt – utan det är andra delar som kan ta skada om fukthalten blir för hög eller låg.

Stor andel återluft
Enligt Hans Mazetti tillåts en maximal inblandning av 30 procent uteluft i tilluften. Den relativa mängden uteluft som tillförs styrs av koncentrationen av koldioxid i frånluften. Inblandningen är vald för att få bra luftomblandning i hallen, med små skillnader i temperatur och luftfuktighet i olika delar.

– Det handlar om en så pass stor luftvolym att jag inte tror att det blir några som helst problem med en så stor inblandning av återluft, konstaterar han. Tilluften fördelas i den 65 meter långa hallen med två textilkanaler placerade på var sin sida av Neptun. Kanalerna är försedda med tilluftsdysor, som placeras så att tilluften fördelas över hallen samt med rätt kastlängd. En mindre del av frånluften tas ut nära taket i hallen för att ta hand om överskottsvärme, en del i golvnivå i utrymmet mellan klimatskalet och en akustisk innervägg.

Hajen byggdes för att stärka Sverige i unionskrisen i början av 1900-talet. Foto: Lina Alriksson

Ingen havsvattenkyla
Byggnaden är helsprinklad, men för evakuering av brandgaser finns två brandgasfläktar, med maximalt luftflöde på 8 000 liter/sekunden. Vid behov kan kortsidorna på byggnaden öppnas för mer tilluft. För kyla används ett befintligt kylaggregat i den äldre museidelen. – Vi hade tankar på att kyla med havsvatten, men tyvärr är det ganska grunt precis utanför hamnområdet. Vi kommer att utreda den möjligheten vidare, säger Hans Mazetti. Värme tillförs lokalerna delvis i form av golvvärme i båda våningsplanen. För att klara kallras vid fönsterpartierna finns också radiatorer.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 2/2014 sidan 16-19

FAKTA om ubåtarna:

• HMS Hajen var Sveriges första ubåt eller, som den kallades, dykbåt. Längden är 21 meter. Den byggdes under stor sekretess på Stockholms örlogsvarv och sjösattes 1904. Ritningarna fastställdes av kung Oscar II. Hajen drevs ursprungligen av en fotogenmotor av typen tändkulemotor som via en generator gav ström för driften av propellern. Generatorn laddade även batterierna som användes för att driva ubåten i drift under vattnet. Det nya tillskottet till den marina arsenalen gjordes omgående redo för krig, då marinen var mitt uppe i förberedelser för en eventuell insats i samband med unionskrisen med Norge. Bekvämligheterna för den åtta man starka besättningen var få. Bland annat brukade kaptenen sova i torpedrännan. Under första världskriget fungerade Hajen som plattform för utbildningar av nya ubåtsbesättningar. Hon avrustades och utrangerades 1922.
• HMS Neptun är ubåt nummer två i Näckenklassen. Hon är byggd i sektioner. Karlskronavarvet i Karlskrona tillverkade för- och akterskepp och Kockums Varv i Malmö byggde mittsektionen och satte samman den med övriga sektioner. Neptun sjösattes 1978 och togs i drift av svenska marinen 1980. Neptun var tillsammans med övriga ubåtar en viktig del i det svenska invasionsförsvaret och skulle i krigstid ligga i främsta ledet för att försöka stoppa en sovjetisk överskeppning av trupp över Östersjön. Liksom övriga ubåtar i Näckenklass var Neptun försedd med åtta torpedtuber. Neptun togs ur drift 1998, och har sedan hon togs upp legat i örlogshamnen i Karlskrona.

 

FAKTA ny u-båtshall

• Byggherre: Statens Fastighetsverk
• Byggentreprenör: Peab
• VVS-konsult: TQI-Konsult
• VVS-entreprenör: Bravida
• Ventilationsentreprenör: Ventilationsteknik Blekinge
• Arkitekt: HMXW arkitekter
• Beräknad energianvändning (IDA) med 200 besökare: momentan energianvändning 78 kWh/kvm, år. Om inga besökare finns kommer värmeinstallationerna att kompensera för de minskade internlasterna, samtidigt som uteluftflödet minskas, liksom behovet av kyla.  Den ungefärliga energianvändningen blir då mellan 60 och 70 kWh/kvm, år.