Råd för utredning av fukt- och mögelskador
Nya råd för utredning av fukt och mögel i byggnader ska snart komplettera den så kallade Swesiaq-modellen, som vunnit Stora Inneklimatpriset.
– Fukt- och mögelskador är en jätteviktig orsak till innemiljöproblem, då människor mår dåligt inomhus. Därför har vi gjort en studie av mikrobiell påväxt, som ligger till grund för våra nya råd, säger Anders Lundin, ordförande i ideella föreningen Swesiaq.
Föreningen tillhandahåller sedan ett par år tillbaka den så kallade Swesiaq-modellen. Den hjälper innemiljöutredare att på ett enkelt och konsekvent sätt hitta orsaker till att människor drabbats av innemiljöproblem. På föreningens hemsida finns rekommendationer för arbetsgången.
I stora drag föreslås att utredaren följer en arbetsordning i sju punkter: klargör utredningsuppdraget, skapa en kontaktgrupp, inventera, diskutera i kontaktgruppen och besluta hur arbetet ska gå vidare, gör fördjupade utredningar av innemiljön, sammanfatta i en rapport med förslag till åtgärder, genomför och följ upp åtgärderna.
Inventeringen ska följa en mall med sex rubriker för att bland annat beskriva byggnadens konstruktion, ventilationssystem, brukarnas besvärshistorik och sammanfatta de viktigaste orsakerna till innemiljöproblemen.
– En innemiljöutredare ska skriva något under varje rubrik i mallen. Det visar att han eller hon tänkt på alla faktorer och till exempel inte bara mätt luften. En fastighetsägare eller brukare kan då enkelt se vad som utretts, säger Anders Lundin.
Hittills har inte Swesiaq-modellen använts helt och hållet av någon. Men delar av modellen används på flera håll, till exempel rådet att bilda en kontaktgrupp.
– Det är viktigt att det inte blir något hemlighetsmakeri vid en innemiljöutredning. Då kan det skapas misstro mellan fastighetsägare och brukare, och det vill man undvika, säger Anders Lundin.
Snart ska modellen alltså också kompletteras med nya råd för utredning av fukt- och mögelskador i byggnader. I råden görs bland annat en genomgång av olika kommersiellt tillgängliga metoder för mikrobiella provtagningar och analyser.
Att utarbeta råden för utredning av mikrobiell påväxt i byggnader har tagit cirka ett år för arbetsgruppen med tio personer – representanter för laboratorier, forskare och innemiljöutredare. Hur en sådan utredning ska göras är inte helt självklart och det finns många olika uppfattningar som har diskuterats.
Målet är att de nya råden ska vara klara till sommaren och då publiceras på Swesiaqs hemsida. Anders Lundin har även planer för föreningens fortsatta arbete.
– Man borde också ha ett register över godkända innemiljöutredare. Ett lämpligt krav kunde vara att utredaren på ett bra sätt genomfört minst tre innemiljöutredningar utifrån modellen, och har fått intyg från fastighetsägare som visar att de är nöjda, föreslår han.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 6/7 2014 sidan 29
