Kulturhistoria | 3 nov 2023

Projektet som underlättar kultursmart effektivisering

Energieffektivisering och kulturhistoriska värden kan hamna i konflikt med varandra. Nu undersöker forskare en databas där erfarenheter av varsam renovering kan samlas.

Kulturhistoriska värden riskerar att förstöras när äldre byggnader energieffektiviseras. I forskningsprogrammet Spara och bevara har tekniklösningar och kunskap om varsamma energiåtgärder tagits fram under 15 års tid. Nästa år löper programmet ut.

– Tanken är att visa på de möjligheter som finns att göra byggnader energismarta utan att kulturvärden förvinner. Energieffektivisering har gått som en röd tråd genom forskningen, men den kopplar också till andra renoveringsfrågor, säger projektledaren Tor Broström.

Programmet var från början inriktat mot kyrkor och slott, byggnader med stort värde men inte typiska för byggnadsbeståndet i stort. Över tid har alltmer moderna byggnader med kulturvärden hamnat i fokus. I senare forskningsprojekt har det även handlat om renoveringar av miljonprograms­områden.

– Vi har också drivit på för gemensamma europeiska riktlinjer på området. Sådana riktlinjer finns nu som en europeisk standard som alla EU-länder antagit, säger Tor Broström.

Sammanlagt har ungefär 50 forskningsprojekt genomförts eller startats inom Spara och bevara sedan 2008, en del av dem pågår fram till slutet av 2024. ”Ventilation i kulturbyggnader” är ett av alla dessa delprojekt. Det avslutades 2018 och resulterade både i en rapport med exempel och en handbok som beskriver vad som är viktigt att tänka på när ventilationsåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska genomföras.

Ett exempel på en lösning som presenteras i handboken är att installera en värmeväxling i en befintlig skorstenskanal. Till- och frånluftsfläktar placeras på skorstenstoppen och tilluften trycks ned via en ventilationsslang medan frånluften sugs upp i skorstens­kanalen. Frånluften värmer då tilluften och lösningen kan minska uppvärmningsbehov och drag. Kulturmiljön påverkas genom aggregatet på skorstenstoppen men inga ingrepp i själva skorstensmurningen behöver göras.

Det är en avvägning mellan att spara energi och bevara byggnaden som den ser ut

Tekniska lösningar är en viktig del av den kunskapsbas som byggts upp inom Spara och bevara, men efter hand har forskarna sett att det till stor del handlar om beslutsprocesser. Det gäller att ta ett steg tillbaka och fundera på vilka värden byggnaden har och vilka olika lösningar som står till buds.

– Det gäller att komma fram till ett välavvägt beslut om vad som passar bäst i det aktuella fallet. Det krävs att man involverar byggnadsantikvarier, arkitekter och har en dialog med myndigheter. Om man bara kör på kan det bli konflikter i ett senare skede, säger Tor Broström.

Uppsala universitet har tidigare varit med om att ta fram Hiberatlas, en internationell databas som innehåller goda exempel på energieffektivisering med kulturhistoriska hänsyn.

Fokus i Hiberatlas ligger på södra och mellersta Europa och få projekt från Sverige har lagts in. Därför tittar man nu på hur en databas med svenska exempel skulle kunna utformas. Det troliga är att den befintliga databasen kommer att användas men att man hittar sätt att fylla den med svenskt innehåll.

I en förstudie om detta som pågår under 2023 lägger forskarna in ett tiotal svenska projekt i Hiberatlas, för att utforska hur den fungerar och hur den kan förbättras. Information som läggs in är bland annat tekniska beskrivningar, antikvariska utlåtanden och byggnadens historia.

Enligt Tor Broström finns det mycket know-how om varsamma renoveringar, men för ett specifikt projekt kan den vara svår att få tag på. Databasen är ett sätt att samla in den erfarenhet som existerar och ge fler tillgång till den. Det finns inte någon mall för hur en bra energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader ska se ut.

– Det är en avvägning mellan att spara energi och bevara byggnaden som den ser ut. Databasen kommer att innehålla projekt där man gått långt åt ena eller andra hållet och prioriterat olika. Man får ta del av hela processen, följa hur man har tänkt och vilka avvägningar som gjorts utmed vägen, säger Tor Broström.

Text: Lena Frändberg