Projekteringsanvisningar underlättar underhållet
Med hjälp av utförliga projekteringsanvisningar kan förutsättningarna för drift och underhåll förbättras. Det menar Magnus Härdling på Sisab, som förvaltar skolor och förskolor åt Stockholms stad.
Genom att styra hur byggnaden och installationerna ska utformas kan en beställare göra det enklare för drift- och förvaltningsorganisationen.
Mycket handlar om att få dem att beakta frågor som vi anser är viktiga.
En organisation som genomfört detta är Sisab, det kommunala fastighetsbolag som förvaltar Stockholms skol- och förskolebyggnader. Sedan flera år har man tagit fram så kallade projekteringsanvisningar för konstruktörer och entreprenörer avseende samtliga bygg- och installationsdelar. I dessa anges krav och anvisningar som gäller för om-, tillbyggnad och nyproduktion, bland annat för vvs, styr- och övervakning samt byggnadssimulering.
Ett mål med anvisningarna – de första kom på 1990-talet – är att underhållet ska underlättas. Därför hänvisas exempelvis i Projekteringsanvisning VVS till Installatörernas handbok Rätt arbetsmiljö för montörer och driftpersonal, allt för att driftutrymmena ska konstrueras för att förenkla drift och underhåll.
I arbetet med anvisningarna är synpunkterna från drift- och förvaltningsorganisationen viktiga:
– De synpunkter och krav som framkommer i anvisningarna kommer i hög grad från drift- och förvaltningsorganisationen. Men även synpunkter och krav från våra hyresgäster finns med, exempelvis från stadens utbildningsförvaltning. Även tolkningar av myndighetskrav finns med, säger Magnus Härdling, vvs- och energispecialist på Sisab.
Driftärendena utförs av ramavtalade entreprenörer, medan enklare åtgärder, där man inte kan vänta, görs av eget folk.
– Det handlar om superakuta frågor. Allt annat görs via avrop hos våra entreprenörer.
Arbetet med anvisningarna har förändrats sedan de första togs fram för cirka 20 år sedan.
– När de första anvisningarna togs fram var det nog i form av ett enmansverk. Han eller hon skrev och sedan fick bolaget följa det. Numera uppdateras anvisningarna i så kallade anvisningsutskott och anvisningsmöten där alla avdelningar, exempelvis drift-, förvaltnings- och projektavdelningarna, är representerade. Då diskuterar vi alla frågor – och alla får insyn och kan komma med synpunkter på förbättringarna. Då får man en större förankring av besluten.
Enligt Magnus Härdling är det viktigt att konsulterna och entreprenörerna läser och använder anvisningarna.
– Mycket handlar om att få dem att beakta frågor som vi anser är viktiga. Ibland har vi stött på att anvisningarna uppfattats som krav, men de ska uppfattas som grunden för att upprätta en handling. Vi skriver inte alltid skall-krav. Det fungerar inte i vårt bestånd – som består av fastigheter från 1760-talet och framåt – och både skolor och förskolor. Därför är anvisningarna utformade som krav som ska arbetas in i en handling i hög grad, förklarar han.
– Vissa saker är mer styrda, som styr- och reglerlösningar, medan vvs- och några andra anvisningar ger mer utrymme.
Magnus Härdling understryker att han och hans kollegor är rådgivande parter, den som bestämmer i det enskilda projektet är projektansvarige.
– Det kan hända att anvisningen säger nej till en teknisk lösning, medan projektledaren säger ja på grund av att det exempelvis kanske handlar om en tillfällig, kortvarig lösning.
Mark Kretz
Detta är en förkortad version av artikeln. Texten i sin helhet finns tillgänglig för Energi & Miljös prenumeranter och Energi- och Miljötekniska Föreningens medlemmar, bakom inlogg här.
Fakta
De nya skol- och förskolebyggnader som uppförs i Sisabs regi certifieras enligt miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad, med betyget silver, vilket påverkar vvs-projekteringen avseende energianvändning, värmeeffektbehov, energislag, ljudklass, ventilationsstandard, termiskt klimat vinter och sommar, samt legionella.
