Debatt: Tankar om klimatet – kan vi bygga som vi gör i dag?
Krav ställs på välisolerade byggnader för att minska energi till uppvärmning. Men klimatet blir varmare. Kanske kommer sommaren 2018 att betraktas som en normal sommar om 50 år. Har vi rätt fokus? Det undrar energispecialisten Mats Finnson, som ifrågasätter Boverkets förslag att inte begränsa övertemperatur i rum. Ansvar om termiskt klimat måste också läggas på byggherrar och arkitekter, menar han.
Vad innebär egentligen Paris avtalets mål att begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 °C? SMHI:s klimatmodelleringsenhet Rossby Centre har sammanställt lokala scenarier om klimatförändringar i Sverige, till exempel scenariot att koldioxidutsläppen kulminerar år 2020. Medan ett annat, något mer konservativt – men inte helt osannolikt scenario – ökar utsläppen fram till år 2040, se temperatur ökning i figur 1. Framtida dimensionerande utetemperaturer (DUT) antas ne dan följa förändringen i högsta dygnsmedeltemperatur enligt det senare scenariot. Det innebär att DUT för sommar i till exempel Stockholms län skulle öka från +26 till cirka +28 °C. DUT för vintern beräknas på motsvarande sätt för Stockholm till en ökning från -15,5 till cirka -9,5 °C. Antalet graddagar i till exempel södra Sverige kommer, enligt Boverket, att minska med 10–40 procent på grund av klimatförändringar, och energi till komfortkylda byggnader bedöms konservativt öka med 80 procent. Om den varma årstiden förlängs och värmeböljor blir vanligare kommer sannolikt krav att ställas för komfortkyla i andra byggnader såsom bostäder, äldreboenden och skolor.
Miljöcertifiering är ett annat effektivt sätt att säkerställa det termiska klimatet och på så sätt begränsa övertemperaturer i framtiden.
Under tio år har Boverket tagit fram rapporter om klimatanpassning med information om framtida scenario och vad som bör göras i plan- och byggprocessen. Hur har detta implementerats under dessa år?
På regional nivå har länsstyrelserna regeringens uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet. Kommunen har det totala ansvaret på lokal nivå för granskning och godkännande inom den fysiska planeringen, till exempel bygglov. Omfattande arbeten har gjorts hos kommunerna till exempel med att kartlägga risker med skyfall, översvämningar och erosion. De förutsättningar vi behöver för att klimatanpassa byggnader till exempel gällande energibehov och termiskt klimat saknas. Orsaken kan bland annat vara att länsstyrelser och kommuner inte har prioriterat detta eller inte känt till vårt behov eftersom vi inom branschen kanske inte har efterfrågat detta.
Hur bygger vi i dag? Med tanke på skärpta energikrav bör fokus kanske vridas mer till hur vi ska bygga energi snålt för att få svalare byggnader under årets varma period med ett framtida varmare klimat, och inte enbart fokusera på energieffektivitet under uppvärmningssäsongen. Trenden i gestaltning går i motsatt riktning mot vad som påtalas i Boverkets rapporter: att begränsa solinstrålningen i byggnader inför ett framtida varmare sommarklimat. Fönsterpartiernas storlek tenderar att öka trots att dagsljusbehovet kan vara uppfyllt. Stora glaspartier ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv är en annan fråga. Vad behöver göras? Om byggnader som uppförs i dag ska bibehålla funktioner och vara attraktiva att bo och verka i under hela dess livslängd – kanske 50–100 år – måste de både klara klimatet i dag och i framtiden. En framtidssäkring bör göras, till exempel att byggnaden genomgår ett program som utförs före arkitekttävlingar och bygglov, med kommunerna som kravställare. Vår bransch behöver stötta kommunerna kring vilka framtida prognostiserade klimatdata och krav som behövs.
Vissa delar i byggnaden kan vara dyra eller omöjliga att bygga om senare, till exempel i fasadutformning för att begränsa sol instrålning, varför framtidssäkring behövs före bygglov. System för uppvärmning och komfortkyla har kortare livslängd än byggnaden och kan i framtiden anpassas till ett varmare klimat när installationer ska bytas ut, men utrymmen kanske behöver reserveras och förberedas vid byggnationen. Boverkets förslag i framtida regler om termiskt klimat (§ 6.4) att inte begränsa övertemperatur i rum kan starkt ifrågasättas. Socialstyrelsens riktvärden (FoHMFS 2014:17 gäller i dag) bör ställas som krav och verifieras före energiberäkningen – behövs utvändig solavskärmning, behöver värmeupptagande stomme anpassas eller behövs komfortkyla, vilket slår på energibehovet? Miljöcertifiering, till exempel Miljöbyggnad, Leed och Breeam, är ett annat effektivt sätt att säkerställa det termiska klimatet och på så sätt begränsa övertemperaturer i framtiden.
Ett ansvar behöver läggas på byggherrar och arkitekter om bland annat termiskt klimat eftersom det är starkt kopplat till gestaltning. Verifiering av termiskt klimat måste göras tidigt under gestaltningsskedet mellan arkitekt och specialist inom energi och termiskt klimat för att undvika problem sent i projekten eller när byggnaden är i drift – i dag eller i framtiden om vi ska tänka hållbart.
Komfortkyla i bostäder kommer i framtiden sannolikt att tillhöra normala installationer; vädring hjälper inte fick vi erfara i somras. Kommer utbyggda fjärrkylnät att vara attraktiva för privatkonsumenter utanför stadskärnorna då komfortkyla med värmepumplösning straffas med BBR:s primär energital? Eller blir det som i somras – man använder hushållskylapparater anslutna till vägguttagen. Och då påverkas ju inte heller byggnadens energibehov, enligt BBR! Frågan är då hur Boverket planerar för framtidens elnät med plug-in-kyla och elbil hos varje familj.
För referenser se smhi.se och boverket.se.
Mats Finnson, Energispecialist, WSP Sverige AB
