TEMA: RENOVERING | 12 sep 2018

TEMA Renovering: Experimentet som ska spara energi

TEMA Renovering: Experimentet som ska spara energi
Larz Pohl och Harry Matero i ett av fläktrummen.

I Valla Torg i södra Stockholm pågår ett projekt med målet att minska energianvändningen med 60 procent – detta med hjälp av både senaste it-teknik och traditionella lösningar.

 

För några år sedan begav sig en tjänsteman från ett av Stockholms kommunala bostadsbolag och en kommunal energiexpert iväg till ett bostadsområde i Årsta i södra Stockholm. Målet var att undersöka vilka möjligheter och tekniker som fanns att energispara i sex flerbostadshus på Valla Torg, byggda i början av 1960-talet. De kunde konstatera att det fanns ett antal tekniker att använda, och i dag är tre av de sex husen, som paret inventerade, ombyggda och klara. Samtliga sex hus ska vara ombyggda nästa år. Efter det kommer ett års utvärdering. Renoveringarna ingår i det EU-finansierade projektet Growsmarter, som syftar till att ta fram lösningar för att integrera både energi-, infrastruktur- och transportlösningar i flerbostadsområden. Projektet pågår i tre europeiska städer.

– Stockholmshem har gått in i projektet för att lära sig. Staden ville att Stockholmshem skulle pröva på olika lösningar, säger Harry Matero, som var tjänstemannen från det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem, vars hus skulle byggas om. Han arbetar i dag på Skanska som installationsstrateg, men har kvar uppdraget att samordna de industripartners som deltar i ombyggnaden på Valla Torg. Beroende på de lösningar som valts har ett antal industripartners valts i respektive stad, i Sverige är det L & T, Fortum, Skanska, Carrier och Envac.

 
Utsikt över en av solcellsanläggningarna.

 
Fasaderna tilläggsisoleras.                Tilluftsintag i fasad.

 

Ombyggnaden omfattar fyra 14- vånings- och två trevåningshus med sammanlagt 324 lägenheter. Det som konstaterades i ett tidigt skede var att byggnaderna hade problem med köldbryggor, att byggnadsskalet inte var tätt, men också fuktproblem. För att åtgärda dessa har byggnaderna i princip gjorts stomrena och sedan har nya tätskikt och golv samt isolering byggts in. Byggnadsskalet har isolerats med en 80 millimeter tjock isolering och även takkonstruktionen har byggts om och isolerats. Vidare har helt nya fönster, med u-värde 0,7 W (kvm K), satts in.

Olägenheter man upptäckt hittills är kondensproblem på ytterrutan i de hus som nu är färdiga.
– Vi vet att det uppstår frost på rutor med låga u-värden. I nyproduktionen accepterar hyresgästerna detta faktum, men just här – där hyresgästerna flyttar tillbaka – har det uppstått diskussioner. Hos Stockholmshem tillämpade man både egna erfarenheter och andras erfarenheter. – Det viktigaste vi fått in erfarenhet av är att vi måste mäta, mäta, mäta. Andra saker är hur vi kan vi komma ner i energiprestanda, ska vi tilläggsisolera eller inte? I detta fall var fasaderna så dåliga att de ändå måste putsas om, då kunde vi tilläggsisolera så att vi får bättre u-värde på fasaden.

Husen har tömts under renoveringen, eftersom denna har varit omfattande och hyresgästerna har fått tillfälliga bostäder. De tekniska lösningarna bygger på att värmen återvinns med hjälp av värmepump i frånluftsaggregatet, liksom att värmen från både gråoch svartvatten återvinns. Att välja FTX-lösning i detta fall var inte realistiskt eftersom man ville undvika extra kanaldragning. Tilluften tas i stället in via springor i fasaden och värms upp bakom radiatorerna.
– Vi har tagit erfarenheter från ett referensprojekt på Rubinvägen, där Stockholmshem testat frånluftsvärmepump och fjärrvärme. Frånluften återvinns med en värmepump som kyler avluften till plus två grader.

Den bedömda temperaturen på avloppsvattnet vars värme återvinns har bedömts till +25 °C. Det inkommande kallvatten som ska bli varmvatten förvärms med cirka tio grader tack vare denna växlare. – Spillvärmeväxlare har använts i flera projekt inom Stockholmshem, sedan kanske erfarenheten visar att besparingen inte riktigt uppfyller vad leverantörerna uppger, säger Harry Matero. För att få jämförelsevärden har husens energiflöden (fastighetsel, fjärrvärme, varmvatten och vvc) mätts före ombyggnaden. All värme till husen distribuerades via en gemensam panncentral, där man tidigare använt olja, men som konverterats till fjärrvärme. Eftersom kulvertarna från panncentralen ut i husen var i dåligt skick, beslöts att varje byggnad får en egen undercentral, förutom ett hus där en bergvärmepump täcker all värmeproduktion.

 


En del av den smarta lägenhetstekniken.

 

Mätning av energi i de renoverade husen påbörjades under sommaren. – Vi kommer att få ett kalenderår på oss att mäta för EU-rapporteringen, sedan kommer man naturligtvis att fortsätta mäta. I detta fall är det ingen stomme som måste avfuktas, men däremot är det ganska många involverade parter vars system vi ska få att fungera ihop, så det kommer förmodligen att ta tid. Viktiga delar i uppföljningen är dels övervakningen, dels de smarta lägenhetssystem som de boende har tillgång till. I ett av husen har Fortum installerat Fortum Smart Living, som hyresgästerna kan påverka, med vilken brukaren också kan se energianvändningen i i realtid, styra belysning och temperatur. Tanken är att jämföra energianvändningen i detta hus efter åtgärderna med hur energianvändningen var innan. Tekniken har enligt Larz Pohl, försäljnings- och marknadschef hos Fortum, tillämpats i ett nyproducerat hus i Norra Djurgårdsstaden. – Det vi har sett i Norra Djurgårdsstaden är att tekniken leder fram till att de boende sparar på energi när energianvändningen visualiseras. Folk lär sig vilken normalanvändning man har och reagerar på om energianvändningen plötsligt ökar. Första året använde uppåt 50 procent av de boende den tekniken för att hålla koll på energianvändningen, säger Larz Pohl.


Peter Andersson, L & T, Harry Matero, Skanska och Larz Pohl, Fortum.

Maxtemperaturen i lägenheterna kommer att vara 21 °C, men hyresgästen kan med den smarta tekniken se hur mycket vatten som går åt när man exempelvis spolar varmvatten, enligt Larz Pohl. I ett annat hus används aktiv driftövervakning i form av bland annat temperaturövervakning och energioptimering som utförs av driftentreprenören L & T i samarbete med Stockholmshems driftorganisation. I systemet ingår också att informera brukarna om den aktuella energianvändningen.
– Vi tar hand om alla inkommande mätvärden på el och fjärrvärme i hela projektet och utgår från det grundvärde man mätt upp, säger Peter Andersson, affärsutvecklingsansvarig hos L & T. – Jag välkomnar att man testar olika lösningar i likartade fastigheter som ligger bredvid varandra och i samma klimatförhållanden, det har ju inte gjorts tidigare, säger Peter Andersson.

Text och foto: Mark Kretz

Publicerad 12 september 2018

På nytt jobb

 Jeanna Nylander har utsetts till vd för Bengt Dahlgren Syd AB, Malmö. Hon kommer från Allbygg.
Anders Sjögren har utnämnts till vd för Bastec AB, Stockholm. Han var tidigare affärsområdeschef Produkter på företaget.
Victor Ahl har anställts som energi- och vvs-ingenjör hos Energija, Jonsered. Han kommer från Afry.
Marcus Sandlund har utnämnts till kommersiell direktör på Caverion. Han var tidigare affärsområdeschef för advisory business i företaget.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.