Energi & Miljödagen | 11 dec 2014

Luften i centrum på Energi & Miljödagen

VAV kan minska energianvändningen, men bör styrmässigt inte blandas med brandlarm eller passagesystem. Det var ett av budskapen på Energi & Miljödagen, som lockade drygt 50 personer.

Årets andra Energi & Miljödag bjöd på både teori och praktik i ämnet ventilation, värmeåtervinning och VAV.

Först ut var Per Kempe, Projektengagemang, som visade resultat från mätningar av bland annat ljud och luftrörelser i en provlägenhet. Ljudmätningarna visade att även mycket små saker kan orsak kraftig ljudalstring – en liten skruv i en kanal orsakade en ljudökning med nio decibel. Andra saker som konstruktörer bör ta hänsyn till är de nödvändiga raksträckor som behövs för att undvika ökade ljudnivåer i tilluftssystem.

Även luftflödesbalansen (tilluftsvolymen relaterad till frånluftsvolymen) är viktig att hålla reda på för att få ett balanserat system. Tester har visat att frånluftsflöden från spiskåpor kan ställa till det. Kan man inte öppna ett fönster för att öka tilluftsflödet, och spiskåpans forcering är på max, har undertryck på 235 Pa uppmätts. Då gick det inte att komma in eller ut genom lägenhetens ytterdörr.

När det gäller energiförluster i distributionssystem beror detta på fyra saker enligt Per Kempe:

  • temperaturdifferensen mellan media och omgivning
  • värmeavgivande area (rörlängd och dimension)
  • isoleringens värmemotstånd på kanalerna
  • drifttiden

Han visade mätningar som visade hur värmeförlusterna hängde samman med isoleringstjockleken på värmesystem. På en sträcka på cirka åtta meter minskade temperaturen från 47 grader till 28,9 grader, med en 50-millimeter tjock isolering minskade temperaturen från 47 grader till 43,9 grader och med en 100 millimeter tjock isolering minskade temperaturen från 47 till 44,9 grader.

 

Praktisk aspekt
Roland Jonsson, HSB:s Riksförbund, som presenterade den praktiska aspekten på värmeåtervinning. Han menade att fokus ska ligga på att krympa effektkurvan, i första hand för att komma åt användningen av olja för att få ner koldioxidutsläppen.

Ett första exempel på detta är bostadsrättsföreningen Finnboda Hamnplan i Nacka, som stod klar förra året. Där har man använt sig av tekniken med borrhål för att de kallaste dagarna förvärma tilluften, samt använda borrhålsvärme för att avfrosta FTX-aggregatet. Vid exempelvis -15 °C ute värms luften av bergvärmen till minus fem innan den leds vidare till värmeväxlaren.

Den första vintern systemet var i drift fungerade det inte som tänkt, eftersom utetemperaturen inte blev tillräckligt låg och loggningen inte fungerade. Däremot klagade inte de boende under den varma sommaren, eftersom systemet också tillåter viss kyla sommartid från samma borrhål.

 

Behovsstyrd ventilation
Med behovsstyrd ventilation kan lokaler ventileras under den tid det behövs och därmed sparas energi och el. Enligt Mari-Liis Maripuu, CIT Energy Management, är VAV och dess undergrupp DCV, mest lämpade för konferensrum, skolor, restauranger, biografer och kontor.  Möjligheterna bör värderas för den enskilda byggnaden/lokalen:

  • Vilka behov finns i lokalen, variation av behov i tid och olika delar av byggnaden?
  • Vad dimensionerar luftflödena?
  • Finns det en lämplig indikator för att mäta behovet?

Exempelvis gäller för skolor att dimensionerande flöde styrs av antalet klassrum och antalet klasser, variation över tid och lika delar av byggnader.

För att systemet ska fungera gäller att det finns genomtänkta systemfunktioner och projektering, att det görs rätt val och rätt dimensionering av komponenterna, att styr- och övervakningssystemet är genomtänkt, att installation och drifttagande gör rätt och att systemet underhålls korrekt. För köparen av VAV/DCV-system gäller det att ha bra koll på de olika kostnadsställena både vid demontering (om det rör sig om att ersätta ett befintligt system med VAV/DCV), dragning av nya kanaler, don och spjäll och till slut driftsättning.

Inom Energimyndighetens program för lokaler, Belok, pågår för närvarande en kartläggning av över 300 system som installerats de senaste tio åren, med hänsyn till hur bra dessa är i verklig drift och om det finns tillräcklig kompetens ute i driftorganisationerna för att ta hand om systemen optimalt. Syftet med projektet är att det ska bli en handledning för dels projektörer, dels fastighetsföretagens projektansvariga.

I praktiken är det dock inte alltid lätt att få systemen att fungera klockrent.

I Lindesberg har det kommunala fastighetsbolaget Lindesbergsbostäder testat VAV-system i ett flertal projekt. Enligt Richard Johansson tog kommunen ett beslut för tio år sedan att både minska koldioxidutsläppen och minska energianvändningen, genom att bland annat integrera LCC-beräkningar i både stora som små projekt. En annan sak var det utvecklingsprojekt som startades där man i ett projekt i samband med ombyggnaden av Fröviskolan aktivt testade VAV-ventilation. Projektet visade med tydlighet att energianvändningen minskade. När man startade var användningen 175,7 kWh per kvadratmeter/år. Förra året var den nere i 86,2 kWh per kvadratmeter/år.

De goda erfarenheterna från Fröviskolan ledde till att VAV numera installeras i både nya skolor och då man bygger. Bland annat har VAV installerats i de utbildningslokaler som stod klara 2008. Där utbildas industritekniker på gymnasienivå och lokalerna består av både undervisningssalar och mer industrilika lokaler. I båda fallen har man VAV. I Lindesberg finns även ett idrottsgymnasium som har riksintag. För att ge eleverna boende har Libo byggt elevbostäder. Detta VAV-system – och även belysningen i lägenheten – styrs av de elektroniska taggar som varje elev har för att komma in i sitt boende. Ett ytterligare projekt – en eventbyggnad med två fullstora handbollsplaner och plats för 2 100 besökare och spelare – har föresetts med VAV. I detta fall komplicerades styrsystemet för ventilationen av att det är integrerat med brandlarm och passagesystem, vilket orsakat kaos. Richard Johansson menade att slutsatsen man gör dra är att hålla systemet så enkelt som möjligt.

 

Nationalmuseum
Som avslutning på en förmiddag där ventilationsfrågor stått i centrum berättade Tomas Engdahl, Bengt Dahlgren Stockholm, om projektering och problem med klimatiseringen av Nationalmuseum, som är under ombyggnad. Det som måste klaras är de ganska exakta klimatkrav som ställs, eftersom museet lånar ovärdeliga utställningsföremål, och måste garantera att dessa inte förstörs av klimatologiska fel. Eftersom Nationalmuseum knappast är en byggnad där det går att dra in en mängd installationer, har Bengt Dahlgren gjort en mängd speciallösningar, samtidigt som antalet besökare i vissa delar av museet i framtiden begränsas beroende på årstid.

För att göra de exakta beräkningar som behövdes för att få fram det önskade klimatet har ett stort antal matematiska simuleringar gjorts, vilket resulterat i ett antal scenarier.

Vidare har speciella tilluftsdon tagits fram, monterade i rosetterna i taket. Tilluften trycks ner från drygt sju meter till golvnivå. För att luftströmmen inte ska störa sprinkler, inte torka ut konsten eller störa brandlarmet har man testat olika hastigheter. Andra speciallösningar är exempelvis att alla rör på tryckvattensidan är rör i rör, allt för att omöjliggöra vattenskador.

Mark Kretz, Energi & Miljö december 2014

Läs mer om Energi & Miljödagen på Slussen

FAKTA

VAV-system är system med variabelt luftflöde (>2 steg eller kontinuerlig flödesändring) medan DCV-system är system med variabelt luftflöde med kontinuerlig flödesändring, behovsstyrd ventilation (DCV-system).

Publicerad 11 december 2014

På nytt jobb

Anna Cornander har utsetts till produktchef för hållbar fjärrvärme hos Eon, Malmö. Hon kommer från Rise.
Ann Wingård har utsetts till försäljningschef på Indoor Energy, Solna. Hon kommer från Coromatic.
Christopher Peralta har anställts som energicontroller hos Enstar AB, Stockholm. Han kommer från annan bransch. Abiel Tesfamhret har anställts som energikontroller. Han kommer från Knivsta kommunfastigheter och bostäder.
Daniel Serell har utnämnts till vd för Sandbäckens rör i Kalmar AB där han tidigare var projektledare.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.