Eget gasverk hellre än smutsig nätel
Smutsig kolkraft från elnätet ersätts av egen el från gasifierat kontorsavfall, när Legion House i Sydney renoveras.
Runt fyravåningshuset Legion House från 1902 reser sig skyskraporna i Sydneys affärskvarter. Trots att Sydney är en av världens soligaste städer är solkraft inte att tänka på när huset ska renoveras och bli klimatneutralt. Solen når bara ner till huset två timmar om dagen på sommaren. Vindkraft är också uteslutet på grund av de omgivande husen. Men samtidigt är elkraften från nätet så smutsig i Australien, att vanlig el inte heller platsar. När husets framtid som ett klimatneutralt hus planerades föll därför valet på en egen gasanläggning som ska utnyttja kontorsavfall från omgivningen. – Nästan all vår el kommer från kol. Det är inte som i Sverige, förklarar Shane Esmore, hållbarhetschef hos det australiensiska konsultbolaget för teknik- och hållbarhetsfrågor, Umow Lai, som varit på besök i Sverige några gånger. Det ombyggda huset kommer att kopplas bort från nätet förutom en mindre förbindelse som får vara kvar för säkerhets skull. All el och lite till ska komma från den egna anläggningen på 160 kW, som ska hantera allt från råvara till färdig el. Råvaran blir avfall från huset och en av de närliggande skyskraporna. Den rivs sönder – det mesta kommer att vara kontorspapper – och pelleteras för att sedan förgasas. I starten kommer dock träflis att användas.
Överskottet säljs till grannen Anläggningen ska producera ett visst överskott. Det krävs om huset ska bli koldioxidneutralt, vilket är målet. Överskottet skickas till den grannfastighet som levererar råvara. – Kan man göra ett koldioxidneutralt hus här, kan man göra det var som helst, säger Shane Esmore. Utsläppen från husets energianläggning sker i ett tättbefolkat område och måste bli små och rena. 75 procent av avgaserna återförs till processen, eftersom de till stor del består av gaser där det fortfarande finns energiinnehåll att utnyttja. Det som släpps ut renas av ett katalytiskt reningssteg för att få ner mängden partiklar, svavel och kväveoxider till en nivå långt under stadens miljökrav. – Det handlar om en anläggning som är ungefär lika stor som motorn för en liten lastbil och utsläppen ska bli betydligt mindre än så. I protokoll från stadsförvaltningen framgår det att vid allvarliga klagomål på utsläppen måste anläggningen stoppas och åtgärder vidtas.
Historiska Legion House, som det är tänkt att se ut efter ombyggnaden. Illustration Umow Lai
Litet behov av värme Värmen från elprocessen används under de fåtaliga kalla dagarna i Sydney. Värme till det 13 våningar höga grannhuset har diskuterats. Men att transportera värmen uppåt i grannhuset skulle ha kostat för mycket och gett för lite. Isolering är inte heller en stor fråga. Men på de befintliga fyra våningarna i Legion House blir det ytterligare två, som ska få isolering efter senaste standard i landet. Huset sammanlagda yta blir 1 600 kvadratmeter. Australien är ett land med vattenbrist och därför är huset också utformat för att inte använda mer vatten än vad som motsvarar det regn som faller på huset. Därför installeras vakuumtoaletter. Luftkonditioneringen kan inte heller utnyttja vatten utan det blir luftkylning som gäller, med hjälp av propan. För australiensiska förhållanden är Legion House ett gammalt hus med historiskt värde. Det användes ursprungligen som ett hem för mindre bemedlade kvinnor. Men nu ska det ge plats för kontor och shopping.
Ombyggnaden nyligen påbörjad Husets ägare, byggföretaget Grocon, vill vara en del av den gröna byggrörelsen. Företaget har tidigare stått för bygget av ett kontorshus som fick världens högsta poäng enligt Leed när det stod färdigt 2010, Pixel House i Melbourne. Umow Lai deltog även i det projektet. Den här gången satsar man dock inte på världsrekord i miljöpoäng utan nöjer sig med en lägre nivå och inhemsk miljömärkning. Det ska bli Australiens första hus enligt den statliga miljömärkningen CBD, Commercial Building Disclosure. Ombyggnaden har just påbörjats när det här skrivs. Den är bara en mycket liten del i ett gigantiskt byggprojekt som bland annat omfattar byggandet av en 43-våningars skyskrapa.
Text Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 8/12 sid 40-41
