Hallå där!

Erik Björk, på Institutionen för energiteknik på KTH, som gjort en doktorsavhandling om hur man snålar med energi i kylskåp. Tillsammans med frysar står de för sex procent av elanvändningen globalt. 

Erik Björk har räknat fram en sparpotential på 25 procent med billiga metoder som redovisas i ”Energy Efficiency Improvements in Household Refrigeration Cooling Systems”. Nästan hela avhandlingen utgår från en enda kylskåpsmodell. Kan man verkligen doktorera på ett enstaka kylskåp? – Ja, de är ganska lika allihopa. Dessutom är det bra att hålla sig till en enda modell eftersom det gör det enklare att jämföra olika åtgärder.

Vad har du kommit fram till? – Det går att spara utan att det kostar något. Tio procent kan fås genom att strömlinjeforma den kalla skorstenen, alltså där den kalla luften sjunker bakom förångaren inne i kylskåpet. Ytterligare åtta procent går att spara på kompressorn bland annat genom att ändra kanalmönstret i förångaren. Sedan kan man ändra cykeltiderna också.

Vad tror du händer på längre sikt? – Nästa stora steg blir vakuumisolering och varvtalsreglering av kompressorn som kan komma att drivas av en permanentmagnetmotor. Det går att halvera energianvändningen, minst. – Men det finns frågetecken kring hur väl vakuumisolering håller över tid. Vad gäller varvtalsreglering och permanentmagneter är det dyrt.  Åtgärderna går inte att spara in med de energipriser som gäller i dag. 

Vad driver utvecklingen? – Hittills har utvecklingen gått snabbt på grund av samarbetet mellan ingenjörer och politiker, inom MEPS, Minimum Energy Performance Standard. Ingenjörerna – som inte jobbar för tillverkarna – räknar på vad som går att göra och så ser politikerna till att det blir krav. Kylskåpstillverkarna knorrar förstås. Men på natten efter att de hårdare kraven presenterats lyckas de ändå presentera produkter som håller måttet.

Varför har du ägnat dig åt kylskåp? – Jag arbetade på Electrolux. Vid fikabordet brukade vi diskutera om att vi visste att det fungerade men inte varför. Kylskåpet var en svart låda. Vi kom fram till att vi borde veta mer om värmeöverföring, tryckfall och hur köldmediet fördelar sig.  Och nu det klarlagt i alla fall!

Vad ska du göra nu? – Jag stannar nog på KTH tills vidare. Sedan får jag se var det leder. Just nu är jag bara glad över att mina resultat togs emot så väl av företagen och forskarvärlden.

Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 6-7/2012 sidan 12, Foto: Klara Björk