Prefabrenovering av miljonprogram

Genom att laserscanna ett helt hus och sedan prefabricera isoleringsmoduler har ett miljonprogramshus i södra Finland fått passivhusstandard. Renoveringen tog fem månader.

Hur ska miljonprogramshus kunna få passivhusstandard? I Finland gick ett antal aktörer samman och utlyste en tävling. Resultatet blev fabriksbyggda väggelement som bland annat innehåller tilluftskanaler. Konceptet provades på ett hus byggt 1975 med 33 lägenheter och ett dagis.
– Det behövdes nya fasader och ny ventilation för att uppnå ett bättre inomhusklimat, berättar arkitekt Kimmo Lylykangas, som undervisar vid Aaltouniversitetet.

Målet för effektiviseringen sattes till den finländska passivhusstandarden, vilket innebär maximalt 25 kWh/kvm, år i värmebehov. Fasadelementen byggdes efter måttbeställning. Hela byggnaden laserscannades och 3D-modellerades. En viktig erfarenhet blev att samma person ska finnas med hela vägen genom den delen av projektet. Det går inte att lämna uppmätningen till en aktör och modelleringen till en annan.
– Det här är en bra metod för att mäta, men man behöver ha en underentreprenör som sköter hela processen, säger Kimmo Lylykangas.
– Förfaringssättet gav mycket detaljerad information om byggnadens mått. Det var nödvändigt för att lyckas prefabricera fasadelementen och även bra vid energisimuleringen.
 

Ojämn stomme gav problem
En svaghet i processen var att laserscanningen fick utföras innan panel och gammal isolering revs, för att de boende skulle kunna bo kvar i lägenheterna utan att frysa. När detta väl var bortplockat, visade det sig att stommen var ojämnare än förväntat. Till en början hade man räknat med maximalt 50 millimeters ojämnhet, detta ändrades till 70 millimeter. Till slut var man uppe i 100 millimeter, och då fick ändå avsevärt med tid läggas på att ta bort de värsta ojämnheterna väggarna.

Väggelementen levererades färdiga med fönster och allt. I väggelementen är ventilationskanalerna redan lagda. Isoleringslagret är så tjockt att kanalerna trots att de ligger utanför stommen har lika mycket isolering som krävs i de finska byggreglerna. Elementen var tolv meter höga och monterades vertikalt. Ett problem är de olika tekniska livslängderna. Medan väggelementen beräknas hålla i hundra år, uppger kanaltillverkaren en livslängd på 30 år för kanalerna, som inte går att komma åt om inte alltihop demonteras.
– Om vi bara skulle isolera husen, så är en konventionell metod effektivare. Men eftersom vi också vill åtgärda ventilation och lufttäthet vann den här metoden. Tidsaspekten var också viktig för ägarna, vi gick från en planerad tid för ombyggnaden på nio månader till fem månader.
 

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 3/12 sid 36-37