Plusenergihus – var går gränsen?
Vart går systemgränsen för plusenergihus? Kan man kalla ett tält med en gigantisk solfångaranläggning plusvärmebyggnad? Ett antal experter inom passivhus- och plusvärmesektorn ger sin syn på var gränsen går.
Andreas Molin, plusenergihusombyggare
”Sunkigt klimatskal ger problem”
Om man bygger hus med sunkiga klimatskal får man med nödvändighet större problem längre fram när och om husen ska energieffektiviseras, än om man från början satsar på ett bra klimatskal. I det senare fallet kan det räcka med att fixa till bättre installationer.
Det menar Andreas Molin, energiforskare vid Energisystem vid Linköpings universitet och den som bor i Sveriges förmodligen nordligast placerade plusenergihus, beläget utanför Linköping. Detta hus uppfördes 1976 och efter den tidens krav på isolering och lufttäthet. Anledningen till att huset byggdes om var fuktinträngning i källaren för några år sedan vilken startade en kedja av händelser som lett till att det i dag är mer än självförsörjande på energi.
Viktiga parametrar är att huset är lufttätt, vilket känns lika självklart som att man stänger dörren efter sig vintertid för att det drar. När man började var täthetsgraden 2,67 l/s, kvm. I dag är tätheten 0,13 l/s, kvm.
För energitillförsel har Andreas Molin solceller, solvärme och värmepump som ersätter den pelletsanläggning som fanns tidigare.
– Jag gillar den definition som tagits fram av Feby, Forum för energieffektiva byggnader, tagit fram, som går ut på att ett plusenergihus är ett passivhus med egen el- och värmeproduktion som överstiger husets behov. Ett passivhus kräver omkring U-värde 0,10 W/kvmK i väggarna, 0,08 W/kvmK i tak och 0,12 W/kvmK i grunden. En snabb överslagsberäkning ger vid handen att Andreas Molins hus – innan det byggdes om – skulle behövt omkring 180 kvadratmeter solceller för elkraft och ett reglermagasin på 20 MWh över vintersäsongen. Efter ombyggnaden har man kunnat reducera antalet kvadratmeter till en tredjedel. Innan huset byggdes om var värmeeffektbehovet 30 kW, i dag är det 1 600 watt el som med värmepumpen skapar omkring 6 kW värmeeffekt.
– Med dagens energipriser ger i princip alla åtgärder lika god ekonomi över tid. En installation av exempelvis FTX kanske ger uppenbart bäst pay-off, men kräver underhåll (rengöring av ventilationskanaler och utbyte av aggregat). En fuktsäker tilläggsisolering/tätning av fasad har hög investeringskostnad, men ekonomin över dess livslängd kan vara lika bra som för FTX-aggregatet om den samordnas med ett renoveringsbehov av fasaden och endast kostnaden för tilläggsisoleringen läggs på energikontot. Fasadunderhållet behöver ju göras ändå.
– Om man exempelvis måste lägga om fasaden, är det ju idé att energieffektivisera husets klimatskal till passivhusstandard vilket förhoppningsvis blir den kommande nära-nollenergihus-standarden, säger Andreas Molin.
Plushuspionjären Karin Adalberth
”Tomtgränsen är naturlig gräns”
Karin Adalberth är den första i Sverige som byggt ett plusenergihus, Villa Åkarp. Där bor hon och familjen (huset är närmare beskrivet i Energi & Miljö 3/09). Karin Adalberth var idégivare och hennes tankar kring hur systemet skulle byggas och fungera genomsyrade byggprocessen. Målet var så låg energitillförsel som möjligt samtidigt som solcellssystemet byggdes så att det blev överskott som kan säljas.
– Det är ju naturligt att ha systemgränsen vid tomtgräns om man bygger småhus med egen tomt, medan det i tätorter med flerbostadshus inte har någon betydelse om gränsen går vid fastigheten eller kvarteret.
Att ett tält, eller som hon hellre kallar det ”maränghus”, skulle kunna kallas plusenergihus, är inte korrekt, menar Adalberth.
– Man ska ju börja med den så kallade Kyotopyramiden, som anger att huset ska byggas för att använda så lite värme och el som möjligt, för att sedan toppa med tillförsel av el och värme. Även husets form har ju betydelse för energianvändningen, ett flerbostadshus med sex våningar i form av en kub drar ju 60 procent mindre uppvärmningsenergi än ett sexvåningshus utspritt som enplanshus.
Även om byggherren har aldrig så goda energiambitioner, kan dessa komma på skam på grund av att kommunen motsätter sig dessa.
– Från början ville jag att vi skulle bygga tvåvåningshus, men det gick inte enligt gällande detaljplan. Inte heller att jag ville vrida fasaden mot söder gick kommunen med på.
I hus som detta blir fastighetsrelaterade installationer allt viktigare att hålla reda på.
– Den cirkulationspump som vi valde är nu den enskilt största användaren av el, alltså mer än användningen av el för kyl och frys. Det hade jag inte koll på när vi byggde. Nu ska jag dock byta den mot en som bara drar en tiondel så mycket el, så då borde det problemet vara ur världen.
Passivhusspecialisten Eje Sandberg
”Ingen definition av plusenergihus”
Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult, som arbetar med passivhus konstaterar att det i dag inte finns någon officiell definition som reglerar hur ett plusenergihus ser ut, men vanligen menar man att huset producerar mer energi än det använder. Däremot finns det en definition på Nollenergihus i Feby12, som Sveriges Centrum för Nollenergihus tagit fram. Enligt den gäller att byggnaden förutom att klara passivhuskraven för att säkra låga värmeförluster också ska leverera minst lika mycket energi från byggnaden som byggnaden köper in räknat på årsbasis. Eftersom det kan vara olika energislag som köps och levereras används viktningsfaktorer för att få dem jämförbara.
– Vi är engagerade i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. I dessa ska en tredjedel av fastighetsenergin produceras i fastigheten. Här har det uttryckts intresse från byggherrarna att istället för egen elproduktion kunna ta elen från vindkraft någon annanstans ifrån där förutsättningarna för elproduktion är bättre.
Enligt Eje Sandberg finns en del juridiska frågor kvar att lösa och resonemanget borde även gälla miljöklassning av byggnader. Kontrakt kan säljas vidare. Exempelvis kan en bostadsrättsförening som har ”egen” elproduktion, säljer denna el dyrt och sedan köpa in ”smutsig” el någonannanstans ifrån. Frågan är således – hur knyter man elproduktion till fastigheten?
– Egentligen kan resonemanget även gälla i det fall bostadsrättsföreningen har solceller på fasaden, men kommer på att man kan köpa billigare el från en utomstående elleverantör, kanske kolkraft. Men i detta fall har de facto ny förnybar solel tillförts systemet som annars inte skulle kommit till stånd.
En annan aspekt på att göra el själv är att elproducenterna ser sin marknad minska.
– Det ska bli intressant att se hur dessa kommer att agera framgent.
Tommy Wesslund, IG Passivhus
”Minimera värmeförluster först”
För Tommy Wesslund hos IG Passivhus Sverige i Växjö är definitionen av ett plusenergihus att detta på årsbasis producerar mer energi än vad som åtgår. Intressegrupp Passivhus Sverige arbetar med bland annat rådgivning för bland andra fastighetsägare, konstruktörer och entreprenörer samt utbildar passivhusexperter.
– Tanken att lasta på solceller och solvärme, för att kompensera ett dåligt byggnadsskal, är inte en hållbar lösning. Ett plusenergihus bör baseras på passivhuskonstruktionen, första steget är att minimera värmeförluster och ventilationsförluster innan man börja fundera över vilken teknik man väljer för produktion av värme, varmvatten och fastighets-/hushållsel. Att energikompensera ett dåligt byggnadsskal kräver för stora investeringar i solceller och solvärme för att det ska bli ekonomiskt försvarbart.
– I ett passivhus är värmebehovet lågt och komforten hög, så att täcka själva värmebehovet är den minsta delen i tekniksystemet, mer krävs för varmvatten och el och här kommer vi in i beteendefrågor. För att nå plusenergi i en byggnad måste även användaren minimera sina ”förluster”. Minskas – utöver byggnadens värmebehov – även våra behov av varmvatten och används eleffektiva belysningar och apparater kan det med översiktliga teknikinvesteringar producera mer energi än vad huset behöver.
– Det gäller att ha rätt energival som plusenergikälla. El är mycket enklare att få ut till allmän nytta än fjärrvärme, framför allt när vi talar om små plusenergisystem för villor. Tittar vi på storskaliga system är de mer lämpade för att ansluta till fjärrvärmenäten, exempelvis kan det vara en god idé att ha solfångarsystem som komplement till närvärmeverk i mindre orter, säger Tommy Wesslund.
Texter Mark Kretz, Energi & Miljö nr 3/12 sid 53-54
