Pengar till badhusluft och geotermileror

Badhusventilation och geotermi är några av de områden som tilldelas forskningsmedel i Formas senaste stora utlysning.

Totalt cirka 2,5 miljoner kronor för tre år får ett projekt som ska studera sambanden mellan trikloramin i luften på badhus och relationen till hälsoeffekter hos exponerade barn. Ansvarig för studien är professor Eva Rönmark vid Umeå universitet.

Bakgrunden är att luftvägsbesvär och astma har rapporterats hos badhuspersonal och skolbarn som regelbundet vistas i inomhusbadanläggningar. Orsaken anses vara den retande gasen trikloramin som bildas vid klorering av badvatten. Svenska badhus har halter liknande de som uppmätts i Frankrike och Belgien och som av forskare där kopplats till förekomsten av astma och andra luftvägsbesvär. Studier har också visat att besvär i ögon och luftvägar kan kopplas till vistelsetid i en simhall hos badhuspersonal, samt att lungfunktionen påverkades hos frivilliga försökspersoner efter två timmar i badhus. I den nya studien ska bland annat sambanden mellan halter av trikloramin och förekomsten av astma studeras.

Forskning om geotermi
Professor Minna Karstunen vid Chalmers tekniska högskola tilldelas cirka fem miljoner kronor för forskning kring cyklisk belastning som orsakas av geotermiska installationer, till exempel geotermiska pålar. Hon ska även undersöka effekterna på samspelet mellan jord och den geotermiska konstruktionen. Det tvärvetenskapliga projektet kommer att föra samman experter inom byggteknik, geoteknik, energiinstallation, byggnadsfysik, värmepumpstillverkning och byggentreprenad. Baserat på resultaten kommer nuvarande dimensioneringsmetoder vid behov att ändras. Det yttersta målet är att underlätta en säker och hållbar utveckling av underjordiska geotermiska installationer i skandinaviska lösa leror.

Energistrategier
Bland andra projekt med anknytning till energi- och byggsektorn som får pengar finns ett där teknologie doktor Vahid Nik, även han vid Chalmers, ska utvärdera energistrategier vid upprustning av det svenska byggnadsbeståndet inför ett osäkert framtida klimat. För det får han 4,6 miljoner kronor från forskningsrådet Formas. Biträdande professor David Bastviken vid Linköpings universitet får 4,6 miljoner kronor för att undersöka riskerna med så kallade desinfektionsbiprodukter vid rening av dricksvatten.

Det projekt som får mest pengar i Formas senaste årliga öppna utlysning, cirka 8,5 miljoner kronor under tre år, är ett projekt vid Uppsala universitet om resistensutveckling hos influensa A-virus med implikationer för folkhälsan.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 1/2014, sid 10