Passivhus kräver mer förvaltning
Riktigt energieffektiva hus ställer oftast högre krav på drift och teknisk förvaltning än hus med normal energistandard. I en del fall krävs ny kompetens i driftorganisationen. I synnerhet om det finns värmepumpar i kombination med fjärrvärme.
Passivhus och lågenergihus, med skarpare energiprestanda än BBR, blir allt vanligare. Riktigt höga energiprestanda ställer delvis annorlunda krav på driften och förvaltningen av de tekniska installationerna. Men hur skiljer sig dessa från hus som bara följer normala BBR? Vi har lyssnat på erfarenhet från olika aktörer med insyn.
Stockholmshem har sedan 2010 byggt med betydligt hårdare energikrav än BBR, bland annat på grund av Stockholms stads egna energikrav på 55 kWh/kvm,år. Torbjörn Kumlin är projektchef vid Stockholmshem:
– Dessa hus kräver mer av uppföljning och bevakning så den låga energianvändning håller i sig. Man måste granska att all teknik fungerar som avsett från början. Det är bland annat all ventilation och styr som ställer andra krav och kunskaper på förvaltningen.
Utmaningen är driftsättning och intrimning av energisystemen under de första två, tre åren, så att husens teoretiska energiprestanda uppnås och blir stabila. För att verkligen kunna följa upp husens installationer är de försedda med betydligt fler givare i värme- och ventilationssystem, berättar Torbjörn Kumlin.
I inledningsskedet har Stockholmshem hyrt in externa specialister som ska övervaka driften, vilket görs i samverkan med den ordinarie driftorganisationen.
Torbjörn Kumlin nämner att andra fastighetsbolag inrättar en särskild driftorganisation för lågenergihusen. Stockholmshem har ännu inte gjort det.
– Vi liksom andra bolag prövar oss fram och diskuterar internt. Ett alternativ kan vara en egen organisation under en övergångsperiod tills husen förs över till den vanliga förvaltningen.
Han konstaterar att stora bolag som Stockholmshem har resurserna att skaffa sig en sådan organisation, men att det blir en större utmaning för små bolag som sannolikt måste köpa sådana tjänster.
I dag byggs väldigt många större byggnader, med energikrav som är bättre än BBR, inleder Mikael Zivkovic, som är energispecialist vid NCC. Som byggbolag erbjuder NCC i dag inte tjänsten drift och teknisk förvaltning. Dock överväger man olika möjligheter för att stödja byggherren och säkerställa att den tekniska förvaltningen blir bra.
NCC följer upp energianvändningen i alla nya hus som byggs på totalentreprenad och Mikael Zivkovic konstatera att det sällan är byggfel som gör att energiprestanda avviker.
– Missarna hittar man snarare i driftfasen, det är där man gjort handhavandefel. Det kan vara en värmekurva som ställts om eller en värmeåtervinning som inte fungerar optimalt, säger Mikael Zivkovic som har lång erfarenhet av fastighetsdrift och kunna följa utvecklingen mot allt högre energikrav.
Han anser inte att lågenergihusen i grunden är mer komplicerade att drifta. De är byggda på samma principer som normala hus, men med mer isolering och bättre värmeåtervinning.
– Bättre ventilationsaggregat behöver inte vara mer komplicerade. Men de riktigt snåla husen är på ett sätt känsligare, nämner han.
– Ju högre krav på låg energianvändning, desto mer påverkar ju ett misstag procentuellt. Det blir så små marginaler, att det blir mer besvärligt att hamna rätt, det gäller så klart vid både projektering och byggande samt i driftfasen. Men finns det värmepumpar blir läget ett annat, noterar han.
– Då blir det mer komplicerat att drifta än med enbart fjärrvärme. Är det även en kombination med både värmepump och fjärrvärme ställs allt högre kompetenskrav på personalen.
Kommer vi så till kontorshus så växer komplexiteten, eftersom det då tillkommer kyla och vanligtvis mer individuella möjligheter att påverka klimatet.
– Där är riskerna större. Där kan ju system motarbeta varandra, om exempelvis kyla och värme inte är ordentligt projekterade.
I detta sammanhang lyfter Mikael Zivkovic frågan om tid för driftspersonalen. I synnerhet handlar det om drifttagningen och tiden därefter när allt ska trimmas in.
– Det kan vara bra inomhusklimat, men systemet går ändå inte på rätt sätt. Min erfarenhet är att det är väldigt viktigt med tid för att drifta de här komplexa kontoren. Man måste göra funktionskontroller då och då, kolla om tryck och temperaturen stämmer mot driftkort och börvärden.
Hans Eek, passivhusexpert vid Passivhuscentrum, menar att hus byggda enligt passivhusstandard ska vara enklare att förvalta.
– Man behöver ju inte radiatorer eller golvvärme, och då slipper man den tekniken. Värmen kan komma från tilluften i stället som värms via ett FTX-system. Och ett FTX-system är ju standard i byggnader med över 400 kvm yta, säger han.
Hans Eek nämner Alingsåshem som exempel. Där avser man att bygga passivhus med luftburen ventilationsvärme för att det är så mycket enklare att sköta.
Även Hans Eek tar upp värmepumpar som en komplicerande faktor:
– Det händer att man också ansluter fjärrvärme, som extra spetsenergi till värmepumpen, vilket jag ser som rena nippran systemtekniskt. Det kräver mycket av fastighetsskötaren.
– Det är inte bara skötsel av värmepumpen. Nu ska systemet ställas in så att fjärrvärmen går in vid rätt tillfälle, så att man kör den billigaste värmen för tillfället. Det kan behövas experter för att få igång ett sådant system, menar Hans Eek.
Björn Åslund, ur Energi & Miljö nr 3/2016 sid 35
