Passivhus klarar driften

Passivhus är till sin natur lite känsligare för ingrepp och bristande drift och underhåll. I en rapport från SP visas dock exempel på att skötseln har klarats av, vilket gjort att energianvändningen kunnat hållas på en låg nivå.

I en rapport har fyra forskare från SP granskat egnahemsfastigheter i Lindås, samt kommunalägda i Glumslöv. Forskarna har gått igenom fastighetens tekniska status (efter tio års drift i Lindås) och även gjort energianalyser. Enkelt uttryckt visar rapporten att i princip alla de ingående värdena från datumet för idrifttagandet kvarstår. Endast ett av tio undersökta hus i Lindås hade högre värden i dag, vilket förklaras av ett tekniskt fel i värmeväxlaren. När det gäller driftfrågor skiljer sig de två passivhusområdena från varandra. I Lindås, där de boende själva äger sina hus, fick ägarna en skötselanvisningspärm vid inflyttningen med beskrivning över utrustningen byggnaden var försedd med. I fallet Glumslöv sköter fastighetsägaren själv driften.
De boende i Lindås är nöjda med informationen, men några vill ha mer information anpassad för just deras hus samt efterlyser enklare tekniska system. Samfälligheten planerar också att ta fram information för driften av husen. I princip byter alla filter två gånger per år och gemensamt har de sett över solfångarna.
I Glumslöv – där fastighetsägaren sköter driften – konstaterar de boende att det är en bra och bekväm lösning. I detta bostadsområde låstes aggregaten ett år efter inflyttning, på grund av att hyresgästerna ändra inställningarna. Detta har fått till följd att de boende nu inte kan påverka temperaturen, exempelvis sänka den när de reser bort.

Don efter person
Enligt rapporten finns det ett behov av objektanpassade drift- och underhållinstruktioner, anpassade efter den målgrupp som är tänkt att sköta drift och underhåll av husen – lite don efter person. Önskemål har kommit på mer lätthanterliga tekniska system, och system som ger signal om eventuella fel.
Det har i Lindåshusen förekommit att de boende – på grund av osäkerhet och okunskap – gjort egna inställningar som riskerar att förändra värmebalansen eller minska luftväxlingen. I rapporten konstateras att boende som själva ska utföra delar av driften måste ha översiktlig information om hur systemen fungerar, vilken service de tekniska systemen kräver men också en kortare utbildning i hur driften av lågenergihus ska utföras.

Få egna håltagningar
Det visar sig också vara så att de boende i mycket liten utsträckning punkterat det viktiga lufttäthetsskalet. Några egna håltagningar har gjorts i Lindås, men då i byggnadsdelar där detta inte ställer till skada för lufttätheten. Däremot föreslås i rapporten att byggherrar i framtiden ska förbereda för att boende kanske gör hål för kablar för utvändiga antenner eller paraboler. För det fall de boende gör ”egna hål” bör det finnas instruktioner för hur kontroller av lufttäthet utförs, liksom information om vad håltagningar har för konsekvenser för lufttätheten.
Eva Sikander understryker att generella råd för framtida passivhus utifrån rapporten är att man planerar för en bra termisk komfort.
– I Lindåshusen var detta väl planerat med solskydd i form av balkonger och takutsprång, fönsterplacering och möjlighet att snabbt vädra ut överskottsvärme. En förbättringsmöjlighet skulle i vissa fall vara att möjliggöra rumsreglering av värme (vilket man inte har i Lindåshusen). Det är också viktigt att projektera värmesystem så att det har marginaler och kan upprätthålla god termisk komfort även om byggnaden endast har ensamhushåll.

Fuktsäker byggnad
Hon understryker också vikten av att planera och bygga för en fuktsäker byggnad. En fuktsäkerhetsprojektering bör alltid genomföras inför produktion av lågenergihus (men även andra typer av byggnader). Lindåshusen var välplanerade med en värmeisolering på utsidan av träkonstruktionen för att öka fuktsäkerheten.
– Lufttäta och väl värmeisolerade klimatskal är grunden för en låg energianvändning. Att lufttätheten även är beständig under husets livslängd är ytterst viktigt. I Lindås visade mätningar att lufttätheten efter tio års användning fortfarande var lika god, säger Eva Sikander. – Effektiv värmeåtervinning är nödvändigt för att energianvändningen ska bli låg. De tekniska systemen bör vara verifierat effektiva och dessutom lättanvända och ibland även ha varningssystem för att få en beständigt låg energianvändning.
Beteendet får en allt större betydelse för en låg energianvändning i våra byggnader.
– Exempelvis visar mätningar i Glumslöv på ett tydligt samband mellan hög vattenanvändning och en högre energianvändning, säger Eva Sikander.

Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 10/2011 sid 48-49

• Fakta rapporten´
  Rapporten ”Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen – innemiljö, beständighet och
  brukarvänlighet” är utförd av Eva Sikander, Svein Ruud, Kristina Fyhr, Owe Svensson hos SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med stöd från SBUF, Västra Götalandsregionen inom programmet Build with Care och företagen inom FoU-Väst.