På jakt efter energispillet

Sedan i september förra året arbetar två så kallade energicontrollers hos Eksta i Kungsbacka. Uppdraget är att spåra upp och snabbt åtgärda energispill, och även hitta nya lösningar för användning av förnybar energi. Bra kontroll på driften är en förutsättning för arbetet.

Små, skrapande ljud hörs då och då när pelletsen matas ner genom ett blått rör in i pannan i Eksta Bostads AB nya biobränsleanläggning i Vallda Heberg. Den 200 kW stora pannan hjälper till att värma de 26 småhusen, 38 hyreslägenheterna, äldreboendet och förskolan som snart är klar i det nybyggda passivhusområdet utanför Kungsbacka. Pannans arbete styrs utifrån temperaturen i tre stora vattentankar som står några meter bort i lokalen. De stora ackumulatortankarna värms först och främst av vakuumsolfångare på panncentralens tak och får sedan stödvärme från pelletspannan. På sommaren laddas två av tankarna med solvärme och en med pelletsvärme. På vintern värms i stället två av tankarna mestadels av pellets. En oljepanna finns också, men används bara om det skulle krisa.

Att använda solvärme så mycket som möjligt är ett viktigt mål för kommunägda bolaget Eksta som bygger, äger och förvaltar lokaler, bostäder och serviceboenden. Därför står solenergin i Vallda Heberg för totalt 40 procent av värmebehovet. Det här är en av anledningarna till att bostadsbolaget i höstas tilldelades Stora Energipriset för ”långvarig, ledande roll i införandet av förnybar energi i bostadsbyggandet.” Redan på 1970-talet, med styrelseledamoten Ivar Franzén i spetsen, började bostadsbolaget arbeta aktivt med att byta olja mot solenergi och annan förnybar energi. Och i år certifierades Ekstas första villaområde med passivhusstandard.

Husen har 600 mätare Energicontroller Niklas Christensson visar runt i den nya anläggningen. Han är glad över att intrimning och igångkörning har fungerat bra, eftersom det skett samtidigt som människorna flyttat in i husen. Han blir extra entusiastisk när han öppnar dörren till ett grått plåtskåp på väggen. – Här sitter de nya insamlingsmodulerna som gör att vi kan mäta allt. Tillsammans med en master kan varje modul hantera 256 olika mätare. Tack vare det går det att styra och få jättebra statistik, säger han. Totalt finns 600 mätare i husen i Vallda Heberg. Där mäts kallvatten- och varmvattenanvändning, hur mycket värme som tillförs via det lokala fjärrvärmenätet och hur mycket elenergi som åtgår till ventilationsaggregaten. Målet är att i så hög grad som möjligt få fram den verkliga driftkostnaden i varje hus.

Eksta-9_2 Foto: Nybyggda Vallda Heberg använder 40 procent solenergi. Foto: Kristin Lidell

Ute i området finns fyra lokala undercentraler som också har solfångare på taket. De här solfångarna är viktiga för att nå 40 procent solvärme, eftersom de ger extra värme med minimala förluster i fjärrvärmenätets kulvertar. I varje undercentral finns också mätare som registrerar temperaturen före och efter ackumulatortanken, samt hur mycket fjärrvärme som kommer in och går ut från undercentralen. – Sedan vet vi hur stora tankförlusterna och kulvertförlusterna blir. Dessutom mäter vi solinstrålningen. Vi vet precis vart energin tar vägen i husen och hur mycket allting drar. Det här ger en grym nivå på mätningen och gör Vallda Heberg till vårt flaggskepp, säger Niklas Christensson.

”Att mäta är att veta” Det rasslar om hans digra nyckelknippa när han öppnar dörrar till panncentraler, undercentraler och slutligen till villan där en av de sista familjerna snart ska flytta in. I grovstugan finns en lucka, knappt synlig bakom en dörr. Bakom luckan sitter mätarna för vatten, värme och el. All mätning behövs, inte bara för driftpersonalens kontroll, utan även för att möjliggöra debiteringen av vatten och värme. En villa på 140 kvm drar totalt 7 500 kWh per år, vilket blir cirka 53 kWh per kvm. – Det har vi gjort uppföljningar på, så vi vet att det stämmer. Att mäta är att veta, säger Niklas Christensson. Utöver solvärme och passivhusteknik används solceller på äldreboendets tak. Målet är att solelen ska stå för 100 procent av kylanläggningens el och 40 procent av fastighetselen i äldreboendet. Vallda Heberg är bara ett av de områden där Eksta arbetar aktivt med energieffektiviseringar och driftoptimeringar. I sin nya roll som energicontroller, som skapades i september, driver Niklas Christensson fyra energiprojekt. Exempelvis har han nyligen varit med och konverterat en förskola i Särö från eluppvärmning till att använda bergvärme. I projektet ingår att hålla kontakt med alla entreprenörer och utbilda områdesansvariga fastighetsskötare, som har ansvar för den dagliga driften, i all ny teknik.

Många uppgifter I energicontrollerns uppdrag ingår också att ha hand om undercentralerna, se till att styr- och reglerteknik fungerar och vara ett stöd för de 14 områdesansvariga fastighetsskötarna. Det blir en rolig mix av att planera och driva nya projekt och att vara ute och skruva själv, tycker Niklas Christensson. En annan uppgift är att vara en länk mellan de områdesansvariga och de tre drifttekniker som sköter värmeproduktionen i biobränsleanläggningarna. I rummet bredvid Niklas Christenssons på Ekstas kontor sitter Kjell Dahmm och Tobias Andersson och övervakar värmecentralerna. Dagen då Energi & Miljö är på besök är det mesta lugnt, men för ett tag sedan när kylan slog till blev det en del att fixa ute på fältet. – Vi måste alltid vara ute vid pannorna när de startar, för att övervaka säkerheten, säger Kjell Dahmm.

Pellets och solvärme De flesta av Ekstas bostadsområden har i dag egna biobränslepannor. Totalt finns 19 fastbränslecentraler. Några pannor är stora, andra är små. I de områden där solvärme används i stor skala har det varit en extra utmaning att få biobränslepannorna att fungera optimalt. Kruxet är att få pannorna att tända och släcka så ofta som krävs. – Förr fick man åka ut och elda manuellt när pannan skulle starta. Sedan kunde den inte heller bromsa när det var mycket sol, utan kom i kok. Risken är då att det börjar brinna tillbaka i pannan. Det släcks automatiskt, så det är inte farligt, men panndriften fungerar inte bra när det blir så, säger Niklas Christensson. Han berättar också att en vanlig lösning förr var att i stället kombinera solvärmen med oljeeldning under sommaren, eftersom oljepannorna var mer flexibla. Men det behövs inte längre tack vare en ny lösning. Ett bra exempel på kombinationen av pelletspannor och solvärme finns i området Anneberg strax norr om Kungsbacka. Här värms två förskolor, ett gruppboende och 15 lägenheter också av ett lokalt fjärrvärmenät, kallat närvärmenät. Skillnaden mot Vallda Heberg är att husen i Anneberg byggdes 1996 respektive 2006. För att förse alla husen med värme används en stor ackumulatortank och två små pelletspannor på 50 kW vardera. – Fördelen med att ha två små pannor är att de kan tända och släcka automatiskt, så att systemet blir mer flexibelt och vi kan utnyttja solen mer, säger Niklas Christensson.

Analys varje månad En viktig del i hans jobb är att arbeta med mätinsamling och analys. Till sin hjälp har han statistikprogrammet Metering 2005. Varje månad gör Niklas Christensson och hans kollega Bent-Ove Hilmersson genomgångar av mätdata och ser då om det skett några förändringar någonstans. Exempelvis om det verkar vara onormalt stor energiåtgång på något ställe. Till sin hjälp har energicontrollrarna ett webbaserat övervakningssystem där de kan se alla mätpunkter. Efter några klick på datorn syns vilken givare i vilket hus som visar ett onormalt värde. Det går snabbt att felsöka och hitta energiläckor. Niklas Christensson visar på sin skärm hur det går till. – I det här huset säger de att de fryser. Då kan jag gå in och titta och ser snabbt till exempel att de har dåliga temperaturer i tanken. Det tar fem minuter att felsöka, mycket mindre tid än om jag måste åka ut till platsen och leta efter felet.

Ännu så länge finns verktyget bara för de nyare bostadsområdena. I flera äldre områden måste man fortfarande läsa av data manuellt på plats, eller ringa upp en dator. Därför handlar ett av Niklas Christenssons projekt om att införa webbavläsningen på så många ställen som möjligt.

Ska mäta innevärmen En annan ambition är att börja mäta innetemperaturer. Det händer ofta att folk säger att de fryser och då är det bra för driftteknikerna att faktiskt veta hur det ligger till med innetemperaturen. Niklas Christensson visar upp en liten vit dosa som snart ska hamna på innerväggarna hos många hyresgäster. Det är en logger som läser av temperaturen var tionde minut med noggrannheten 0,2 grader. – Vi får svart på vitt hur kallt det är och slipper gå in i varje lägenhet och mäta. Om 10 procent av hyresgästerna klagar så ser vi vilka lägenheter det är och kan koncentrera oss på dem. Det underlättar vårt arbete jättemycket! I alla nyproduktioner mäter och debiterar Eksta kallvatten, varmvatten och el. Målet är att snart göra detsamma i de äldre husen. – Vi tror stenhårt på individuell mätning. Jag gjorde en uppföljning i en fastighet där el ingick på schablon. När individuell mätning och debitering infördes såg man tydligt hur mycket elanvändningen gick ner. Vi sparade cirka 200 000 kilowattimmar. På varmvatten kan man spara ännu mer och det har kommit en ny trådlös mätare som kommer att underlätta mätningen, säger Niklas Christensson och ler stort.

Text Marie Granmar, Energi & Miljö nr 1/2013 sidan 28-31

 

 

Publicerad 24 januari 2013

Konsultplatsen

Hitta enkelt rätt konsult inom installations- och energiteknik

På nytt jobb

Marcus Sandlund tillträder som ny vd för Systemair Sverige AB 13 januari 2025. Han har haft ledande roller som Kommersiell direktör på Caverion Sverige AB och vd för Ecoclime Group AB.
Jonny Andreasson är ny projektledare och programmerare fastighetsautomation på Klimat och VVS-teknik i Värmland. Han kommer från Akademiska hus där han var teknikspecialist vvs.
Kent Lundström är vvs-konsult på den nystartade egna verksamheten Lundström S-Konsult i Stockholm. Han kommer från Stockholmsmässan där han var vvs-ansvarig och arbetsledare.
Tomas Mellbom är ny försäljningsingenjör på Samsung Aircon Nordics. Han kommer från Panasonic där han var produktchef för kommersiella system i Norden och Baltikum.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.