Operationen fick bort luftfuktigheten
Efter farliga nivåer av fukt i operationssalar togs beslut i region Skåne att åtgärda problemet. I vår uppgraderas de sista av regionens operationssalar som nu ska stå pall för ett varmare klimat.
Sommaren 2014 blev en värmebölja i kombination med ett lätt sommarregn förödande för operationsverksamheten på Trelleborgs lasarett. Luftfuktigheten i operationssalarna steg så mycket att fukten i princip rann på väggarna och när läkarna sänkte temperaturen för att förbättra situationen förvärrades den istället. För att skydda patienterna stängdes alla operationssalar på lasarettet i nio veckor och patienterna flyttades till andra sjukhus runtom i Skåne.
Luftfuktigheten måste hållas nere i en operationssal eftersom utrustningen som används under en operation måste vara steril. Vid en komplicerad operation kan upp till 180 olika verktyg användas, och alla ligger förpackade i vakuum. Förpackningarna består av plast på ovansidan och ett cellulosamaterial på undersidan. Utsätts förpackningarna för luft med en relativ fuktighet på över 70 procent kan porerna i cellulosan öppna sig och bakterier kan komma in.
Det som hände i Trelleborg, där luftfuktigheten i operationssalarna steg till över 80 procent, gjorde att regionen blev uppmärksam på att detta var ett allvarligt problem. En utredning tillsattes och i slutet av 2014 byggdes avfuktning in i ventilationssystemen i alla operationssalar på sjukhuset. Åren därpå inventerades alla 180 operationssalar plus ett antal sterilcentraler i hela region Skåne. Inventeringen visade att alla ventilationssystem behövde uppgraderas.
Ombyggnaderna har pågått sedan dess och avslutas våren 2022 med bland annat Kvinnokliniken i Lund. Barn- och ungdomssjukhuset (BUS), en del av Lunds universitetssjukhus, var ett av de första ombyggnadsprojekten efter Trelleborg.
– Vi samlade ihop experter och tog hjälp av konsulter och till slut hade vi arbetat fram ett koncept för hur uppgraderingarna skulle gå till. Det finns sex operationssalar på Barn- och ungdomssjukhuset och vi provade oss först fram på två av dem, säger Henrik Andersson, projektledare på Regionfastigheter.
Henrik Andersson liknar det framtagna konceptet vid luftkonditioneringen i en bil.
– I ett traditionellt ventilationsaggregat sätter man först värmebatteriet och sedan kylbatteriet. Principen för hur vi gör nu är att vi vänder på detta, säger Henrik Andersson.
I de uppgraderade systemen möter den inkommande luften först kylbatteriet som kyler ner luften till 8–9 °C. Vid den temperaturen fälls fukten ut som vatten, lägger sig på golvet och rinner ut. Luften måste sedan åter värmas med hjälp av värmebatteriet innan den kan släppas in i operationssalen.
– Det är många interna värmelaster i en operationssal. Under en normal operation finns inget uppvärmningsbehov eftersom en mängd apparater i rummet avger värme. Istället finns ett kylbehov året runt. Temperaturen på luften som förs in i operationssalen ska ligga på 17–18 grader och temperaturen i salen ligger normalt runt 20–22 grader. Vissa speciella operationer kräver högre och vissa lägre temperaturer, beroende på vilken typ av ingrepp det handlar om. Då justeras värmen på den inblåsta luften, säger Johan Eriksson, ventilationsstrateg på Regionfastigheter.
På vissa sjukhus i region Skåne har man dimensionerat upp både batterieffekt och kylmaskiner för att öka kylkapaciteten, förutom att man byggt om ventilationen enligt det nya konceptet. På Lunds universitetssjukhus var batterieffekten tillräckligt hög och eftersom sjukhuset använder fjärrkyla finns det heller inget behov av kylmaskiner.
Ventilationen i de ombyggda operationssalarna reglerar alltså både temperatur och luftfuktighet och renar dessutom luften.
Standard för alla operationssalar är att använda ett så kallat Hepafilter som renar 99,99 procent av alla bakterier och virus ur luften. I ventilationsaggregaten till operationssalar måste från- och tilluften också separeras för att hindra förorenad luft från att komma in i salarna.
– Med roterande värmeväxlare uppstår det ett läckage av luft så därför används inte det för operationssalar eller känslig vårdverksamhet. Batteriet värms istället upp med vätska vilket innebär en något sämre värmeåtervinning. Det gör i alla fall att ingen blir smittad på grund av detta, säger Johan Eriksson.
Att bakterier och virus ändå är ett problem i operationssalarna beror på att föroreningar kan komma in genom öppnade dörrar och följa med personalen in, trots stora försiktighetsåtgärder och stränga rutiner.
Riktlinjerna för vilken temperatur och fuktighet operationssalarnas ventilationssystem ska klara av ändrades i samband med inventeringarna 2015.
– Vi fick bestämma hur höga krav vi skulle sätta. Vi ville ju hamna rätt och inte överdimensionera, eftersom förbättringarna måste sättas i relation till kostnaderna, säger Henrik Andersson.
Riktlinjerna ändrades från att ventilationssystemen skulle klara av en temperatur på 27 grader och 50 procents relativ fuktighet i utomhusluften till att de nu ska klara 29 grader och 60 procents relativ fuktighet. Eftersom varmare luft håller mer fuktighet räknar man med att kombinationer som ligger över dessa riktlinjer kommer att vara ovanliga även med de klimatförändringar som väntas de närmaste decennierna.
– I och med att klimatet har blivit en grad varmare räcker inte de gamla riktlinjerna. Att kraven ökar med två grader och tio procents relativ fuktighet gör stor skillnad i praktiken. Vi har använt oss av SMHI:s statistik bakåt i tiden och deras scenarier för framtiden och dimensionerat även för en framtida temperaturökning, säger Johan Eriksson.
2015 kom också den tekniska specifikationen ”SIS TS39:2015 Mikrobiologisk renhet i operationsrum”. I specifikationen anges bland mycket annat att luftfuktigheten i operationsrum ska hållas mellan 30 och 70 procents relativ fuktighet. Människor trivs bäst i en omgivning med runt 50 procents relativ fuktighet, medan bakterier trivs sämst i en sådan omgivning. Bakterietillväxten ökar med en luftfuktighet som ligger både över och under gränsvärdet.
Energimyndigheten vill att vi minskar vår energianvändning, men vården och patientens säkerhet måste komma i första hand
– Ibland på vintern kan man få problem med att komma upp i en fuktighet på 30 procent. Ska vi befukta luften kan vi inte bara spruta in vatten eftersom det kan öka bakterietillväxten. Istället måste vi förånga vattnet vilket är energikrävande. Därför gör vi det bara där det är absolut nödvändigt, framför allt där vi förvarar sterilt material, säger Johan Eriksson.
Foto: Niklas Laurin
Även avfuktningen och uppvärmningen av den nedkylda luften använder energi. Under ungefär en tredjedel av året, under sommarhalvåret, behöver luften avfuktas.
– När vi värmer upp luften efter att vi avfuktat den med kyla använder vi fjärrvärme, vilket innebär att vi förbrukar fjärrvärme även på sommaren. Ur ett energiperspektiv är det inte fördelaktigt. Energimyndigheten vill att vi minskar vår energianvändning, men vården och patientens säkerhet måste komma i första hand, säger Henrik Andersson.
Efter ombyggnaderna av ventilationssystemen har regleringen av luftfuktigheten fungerat väl. Via ett centralt styrsystem kan driftorganisationen övervaka systemen.
Om luftfuktigheten stiger till över 70 procent går ett larm och vårdpersonalen har rutiner för vad den ska göra om det händer. Än så länge har dock systemen klarat de värmetoppar som inträffat och luftfuktigheten har hållits inom ramarna.
– Vi gör också årliga kontroller i alla våra operationssalar då vi mäter bakteriebärande partiklar, luftfuktighet, temperatur och lufttryck, eftersom det är viktigt att det inte läcker in luft i salarna, säger Johan Eriksson.
– Alla gränsvärden har kunnat hållas, tillägger han.
Text: Lena Frändberg
Foto: Niklas Laurin
