Energifattigdom | 22 jun 2022

Omställning med mindre energifattigdom

Jenny von Platten, Lunds universitet, undersöker i sin forskning bland annat metoder för att upptäcka och begränsa energifattigdom i samband med energiomställningen.

Under de senaste månaderna har energipriserna stigit kraftigt, bland annat som ett resultat av återöppnandet av samhället efter nedkylningen under den mest intensiva pandemibekämpningen och kriget i Ukraina.

De höga energipriserna har gjort att energifattigdom blivit ett levande begrepp även i Sverige. I många andra länder i Europa – för att inte tala om i övriga världen – har det varit det i decennier. Enligt beräkningar av EU-kommissionen lever drygt tio procent av EU:s befolkning under vad som kan betecknas som energifattigdom. I England och Wales beräknas årligen ett par tusen personer avlida för att de inte har råd att värma upp sina hem och därmed drabbas de av sjukdomar.

Ett någorlunda välutvecklat socialt skyddsnät i kombination med ett relativt välisolerat bostadsbestånd har gjort att energifattigdomen har varit lägre i Sverige än i många andra EU-länder, menar Jenny von Platten som är civilingenjör med miljö- och energiinriktning och doktorand vid Lunds universitet och det statliga forskningsinstitutet Rise.

2020 blev hon teknologie licentiat och räknar med att runt årsskiftet kunna lägga fram sin doktorsavhandling inom ramen för projektet ”Nationell byggnadsspecifik information”.

Med hjälp av en ny nationell databas över Sveriges flerbostadshusbestånd har hon bland annat undersökt olika sätt att utvärdera energianvändning. Människor med lägre inkomster bor till exempel oftare i fastigheter med lägre energiprestanda än hushåll med högre inkomster.

– Räknat per kvadratmeter bo­stadsyta tenderar energianvändningen vara lägre ju högre inkomst en person eller ett hushåll har, även om detta samband har minskat över tid. Räknar man å andra sidan energi­användningen per person i ett hushåll är det ofta tvärtom. Det beror på att personer med höga inkomster ofta bor på större yta per person.

Högre energipriser drabbar ekonomiskt pressade hushåll extra hårt, vilket Jenny von Platten menar att det bör tas hänsyn till i samband med att energisystemet nu ställs om. Efterfrågeflexibilitet och varierande elpriser – inklusive kortare eller längre pristoppar – väntas bli cent­rala komponenter i omställningen för att kunna upprätthålla balans i elsystemet när andelen förnybar och intermittent elproduktion ökar.
Redan före de senaste prisökningarna beräknades ett par procent av de svenska hushållen – cirka 100 000 – vara energifattiga.

– Extra utsatta är ensamhushåll, och inte minst personer som av olika skäl spenderar en stor del av dagen i hemmet eller har behov av en högre inomhustemperatur. Men den uppvärmningsrelaterade energi­fattigdomen i Sverige gäller framför allt boende i småhus. I hyreshus används i allmänhet varmhyra, även om det finns undantag.

Då både den ekonomiska robustheten och möjligheterna att vara flexibel med sin elanvändning varierar mellan olika typer av hushåll väntas en dynamisk prissättning resultera i både vinnare och förlorare.

– Den som både har låg betalnings- och flexibilitetsförmåga blir väldigt utsatt i ett sådant system. Det gör det viktigt att föra in frågor kring energifattigdom – och sårbarhet – i energipolitiken.

Det har inte alltid varit självklart att ta hänsyn till de sociala perspektiven i diskussioner kring energi och energiomställning. Men vi behöver se energi som ett grundläggande behov bland många andra.

– Ett socialt perspektiv gör också att vi kan identifiera rätt åtgärder för att undvika att hushåll drabbas negativt.

Vilka då?
– Till exempel stöd till energi­effektivisering och subventionering av styrutrustning som gör att man kan dra nytta av dynamiska priser och i möjligaste mån undvika pristoppar. Hushållen kommer att ha olika möjligheter att själva investera i den typen av lösningar.

Finns det en risk för att utsatta grupper glöms bort under energiomställningen?

– På många sätt domineras energi­omställningen av ett teknikekonomiskt fokus som utgår ifrån att konsumenterna är ekonomiskt rationella. Men det finns mycket i livet som gör att man inte alltid kan agera ekonomiskt rationellt.

– De grupper som har svårast att följa med är dessutom ofta de grupper som redan har en lägre energi­användning, men som ändå blir straffade i omställningen för att de inte kan erbjuda den flexibilitet som efterfrågas.

Text: Mikael Bergling