Drift | 24 okt 2022

Ökad självförsörjning på Lindesbergs lasarett

För att bedriva sjukvård på Lindesbergs lasarett behövs kontinuerlig tillgång till dricksvatten, kylvatten och elektrisk ström. Samtidigt som region Örebro och den kommunala energiproducenten Linde energi bygger en ny reningsanläggning satsar man även på reservkraft – för att säkra lasarettets självförsörjning.

Råvatten till Lindesbergs lasarett tas från Botten­ån, mellan sjöarna Råsvalen och Stora Lindesjön, och någon kilometer från lasarettet ska det pumpas upp till en kommande reningsanläggning. Råvattnet renas och skickas ut som dricksvatten i befintliga ledningar i hela fastigheten.

– Delar av lasarettet kommer att få dricksvatten konstant från anläggningen för att vi ska få genomströmning i systemet, förklarar Joakim Sand, teknisk chef på Lindesbergs lasarett.

Kylvatten har Lindesbergs lasarett fått från Bottenån sedan 2014. Kylvattnet behövs både för att skapa ett behagligt inomhusklimat och för att kyla medicinsk utrustning.

För fem år sedan skrev region Örebro och Linde energi en avsiktsförklaring om att även reservförsörjning av dricksvatten skulle ingå och det är den avsikten som nu realiseras. Reningsanläggningen ska stå klar för att tas i bruk hösten 2022.

– Vi bygger en helt ny reningsanläggning med effektiva och moderna sandfilter och samlokaliserar det med region Örebro, som i samma så kallade filterhus renar råvatten till dricksvatten, säger Jens Isemo, vd på Linde energi.

Lindesbergs lasarett rustas alltså för att bättre klara självförsörjningen av inkommande vatten. Men det är även strömförsörjningen som finns med i reservkraftstänkandet om befintliga system skulle slås ut under en längre tid.

Det nuvarande systemet för strömförsörjning genom reservkraft infördes i mitten av 1990-talet. Med den nya anläggningen, som ska vara redo att tas i drift under våren 2023, kan sjukhusets verksamhet fortgå som vanligt även om ström och vatten skulle vara borta under en längre tid.

– Så länge vi har tillgång till diesel finns det ingen begränsning för hur länge systemet fungerar, säger Joakim Sand.

Systemet består av två motorer som driver hela strömförsörjningen till sjukhuset. Vid ett strömavbrott går systemet igång efter bara 15 sekunder. Livsuppehållande utrustning som respiratorer har sedan tidigare batterier och påverkas inte överhuvudtaget om strömmen försvinner.

– Vi bygger för att i framtiden kunna utöka kapaciteten till tre motorer om det skulle behövas. Men vi börjar med att installera två motorer som täcker de behov vi har idag, förklarar Joakim Sand.

Asplunds påbörjade byggnationen av reservkraftsanläggningen i mars i år och ska i höst vara redo att lämna över till Coromatic som gör de tekniska installationerna. Under byggtiden har en provisorisk reservkraftsanläggning tagits i bruk då befintlig rivits.

Sedan några år pågår även ett omfattande fönsterbyte på hela sjukhuset. Nu är man inne på sluttampen.

– Det är en energieffektiviseringsåtgärd. De nya fönstren behåller värmen bättre på vintern och släpper inte in lika mycket värme på sommaren, säger Joakim Sand. Alla fönster ska vara utbytta före årsskiftet. Totalt har runt 2 000 fönster bytts ut.

– Vi kommer även börja titta på solceller har jag precis fått besked om, säger han.