Radon | 27 jul 2023

Nytt synsätt på radonrisker?

Vi har alltid exponerats för radon. Om evolutionen anpassat oss bör risken vara liten. Så tänkte man fram till 1958.

Då klubbades LNT, en ny modell för riskbedömning. All joniserande strålning blev nu farlig – och risken ansågs öka linjärt mot dosen. Vid oljekrisen 1973 anbefalldes låg luftväxling.

Men det hindrades av radonlarm i TV och en ny rapport från SSI, Socialstyrelsen och Planverket. Radon blev nu ett större hot och globalt från 1984 med fallet Stanley Watras i USA. Men efter 2015 har nya frågor kommit. Har risken överdrivits? Är det dags att tänka nytt?

År 1995 myntades måttet Banana Eqvivalent Dose (BED) – stråldosen av att äta en banan: 0,1μSv. En försumbar dos, men pedagogisk. En paranöt kan ge uppåt 1,5 bed.

På jordens yta är vi alla exponerade för strålning. I ett flygplan tio gånger högre. I rymdskepp 1 000 gånger. I källare och grottor finns radon. Har kanske årmiljoner anpassat oss till den miljö som jord­ytan erbjuder?

Vi nås av joniserande strålning från världsrymden, solen, marken, luften, byggmaterial, mat och från den egna kroppen. Totaldos cirka 50 bed per dygn, men i rika länder får vi lägga till för medicinska undersökningar och flygresor – ytterligare 50 bananer.

Hög- och lågdosstrålning

Höga stråldoser är självfallet farliga. En engångsdos på 5 000 mSv är dödlig. 1 000 mSv ger akut strålsjuka. Engångsdoser över 100 mSv och årsdoser över 500 mSv ger förhöjd cancerrisk.

Under denna nivå talar man om lågdosstrålning – risker från så små doser kan inte urskiljas i cancerstatistiken. Health Physics Society, tongivande på området, skrev 2019:

”Substantial and convincing scientific data show evidence of health effects following high-dose exposures (many multiples of natural background). However, below levels of about 100 mSv above background from all sources combined, the observed radiation effects in people are not statistically different from zero.”

De ifrågasatte användningen av LNT för beräkning av risk. Det bör här noteras att det globala medelvärdet för total årlig stråldos är cirka 3 mSv – enorm säkerhetsmarginal till 500 mSv.

Risker från radon

Myndigheterna har sedan 1970-talet påstått att radon är farlig. Radon anses årligen orsakar 500 fall av lungcancer. Vad grundas det på?

Sedan 2007 anger SSM det årliga medelvärdet för stråldos från radon i Sverige till:

•  Cirka 0,2 mSv för aldrigrökare
• Cirka 1,5 mSv för rökare

I stråldos motsvarar detta för aldrigrökare årlig strålning från den egna kroppen. Det påstås ofta att radon skulle innebära risker även vid låga nivåer, eftersom det är alfastrålning. SSM har stor kompetens och får gärna förklara närmare vad DNA-repair innebär. Men framför allt beskriva och kommentera studier av arbete i urangruvor med höga radonhalter. Är det radon eller tobaksrökning som där är främsta riskfaktor?

Positiva effekter av radon?

Sedan länge har positiva effekter från ”hälsogrottor” med höga radonhalter marknadsförts. Känd är Bad Gastein i Österrike. Sådana positiva effekter kallas hormesis och brukar avfärdas som ”alternativmedicin”. Finns trovärdiga studier där positiva (eller negativa) hälsoeffekter påvisats?

Risker från tobaksrök

Fram till 1990-talet exponerades i praktiken alla för passiv rökning i bilar, fikarum och på restauranger. Tobaksrök orsakar fortfarande 90 procent av västvärldens lungcancer. Den ökar kraftigt risken för hjärt-kärlsjukdomar, dödar i Sverige årligen 12 000 personer, orsakar 6 000 nya fall av cancer, varav 4 000 som lungcancer. Vissa faktorer, arv, luftföroreningar, betakaroten och radon kan öka tobaksrökens risk.

Vid sidan av de former av lungcancer som främst orsakas av rök och andra luftföroreningar finns LCINS (Lung Cancer In Never Smokers) som främst orsakas av inre individuella faktorer.

Nytänkande

SSM har stor kompetens och kan ge saklig och välgrundad information i frågan. Men har den internationella strålsäkerhetsbranschen varit på avvägar under decennier? Stråldoser under 100 mSv medför alltför få cancerfall för att de ska kunna urskiljas från naturliga variationer. Trots detta har epidemiologiska metoder använts för riskbedömning. En eventuell risk för lungcancer från radon är svårbedömd – sjukdomen är alltför ovanlig hos aldrigrökare. Försumbara risker från radon drunk­nar i de enorma riskerna från inandad tobaksrök. Kanske bör politiker fokusera på det verkliga problemet: tobaksrökning.

Paradigmskifte

Fram till 1958 ansågs naturlig strålning ofarlig. Därefter blev LNT dogm. Men med bättre mätteknik och metoder under 2000-talet kom nya frågor. LNT började ifrågasättas. Mäktiga experter stod fast, men denna akademiska strid har nu nått en historisk vändpunkt, ett paradigmskifte. Den amerikanske professorn i miljömedicin Edward J Calabrese skrev år 2022, efter grundliga studier av forskningshistoriken:

”The history of LNT and cancer response represents what may be the most significant case of scientific misconduct reported in the US, with its revelation severely damaging the scientific credibility and moral authority of leading US regulatory agencies and organizations such as the National Academy of Sciences (NAS) and the journal Science. The consequences of this corrupt history are substantial, affecting cancer risk assessment throughout the world, critical aspects of national economies, the development of critical technologies and public health practices.”

Även FN:s vetenskapliga strålningskommitté Unscear, som tidigare givit starkt stöd åt LNT, har sedan 2022 börjat vackla och blivit försiktig. När branschens hantering av LNT utpekas som ett fall av vetenskaplig oredlighet skadas trovärdigheten hos myndigheter, forskare, organisationer och tidskrifter. Har Calabrese grund för sin rättframma kritik?

Håller våra svenska regler måttet? Bör SSM kontakta Boverket, Arbetsmiljöverket och FHM? Har det varit rimligt att anta att lågdosstrålning från radon skulle kunna ge den risk som hittills påståtts? Har kritiker tystats? Har praktisk erfarenhet talat emot de risker som teoretiskt räknats fram? Mina kunskaper i frågan är ytliga. I artikeln ställer jag främst frågor. Men jag hoppas att SSM ska kommentera och besvara detta.

Text: Göran Stålbom